Frusen skuldra – så behandlar du smärtan i axeln

Fråga: Jag är en 57-årig kvinna som har problem med min högra axel. Det gör ont både när jag är stilla och när jag rör i axelleden. Det har hållit på i drygt två månader nu och jag tycker inte att det blir bättre, snarare tvärtom. Nu kan jag ha ont när jag ligger på höger sida och ska sova. Har ätit både Alvedon och ibuprofen vilket ibland kan hjälpa för stunden men det onda kommer tillbaka. Har arbete på kontor där jag ibland sitter vid datorn flera timmar. Är högerhänt så det tar emot ibland. Nu har jag kommit till en sjukgymnast som hjälper mig. Hon säger att vi måste försöka undvika att jag får en frusen axel. Nu undrar jag vad det är för något? /"Bekymrad"

Efter reklamen: Se när Oscar Jöback visar övningen skulderbladspress

Läkare Michael Seipel svarar: "Man kan urskilja tre faser i förloppet"

För att bättre kunna förklara vad frusen skuldra, adhesiv kapsulit på fackspråk, är för något ska vi ta och titta lite på hur skulderleden är uppbyggd. Den här mycket rörliga leden är en komplicerad konstruktion med flera ledförbindelser och en ”glidyta” mellan skulderbladets platta del och bakre delen av bröstkorgen. Ledförbindelserna utgörs dels av den led som bildas av den flacka ledpannan (skålen från skulderbladet och ledkulan från överarmen) och dels av leden mellan ett framåtskjutande utskott från skulderbladet och yttre delen av nyckelbenet/yttre nyckelbensleden. Nyckelbenets inre del ledar i sin tur mot övre delen av bröstbenet/inre nyckelbensleden. Leden mellan skålen på skulderbladet och kulan på överarmen, glenohumeralleden, är inkapslad i en rymlig ”påse" (ledkapsel). Den rymliga kapseln är en av förutsättningarna för den stora rörlighet som vi har i skuldran.

Det inträffar ibland, hos cirka 3% av befolkningen och kvinnor oftare än män, att det uppkommer en inflammation i kapseln så att denna blir förtjockad och styv. Följden blir smärta och mycket nedsatt rörlighet i skulderleden. Många gånger kan man inte se någon tydlig utlösande orsak. I vissa fall kan man påvisa ett samband till olika typer av skador och belastningar i senor, muskler eller skelett i anslutning till skuldran vilka gjort att man fått nedsatt rörlighet i glenohumeralleden. Frusen skuldra är också vanligare hos personer med diabetes, sjukdomar i sköldkörteln, Parkinsons sjukdom samt efter stroke.

Ont i axeln när du försöker lyfta armen? Då kan du ha drabbats av axelproblem – och vissa av dem slår särskilt hårt mot kvinnor.

Ont i axeln? Så vet du varför det värker!

Man kan urskilja tre faser i förloppet. Under den första, frysningsfasen (6 veckor upp till 9 månader), sker en tilltagande ökning av smärta och rörelseinskränkning i skuldran. Därefter följer den frusna fasen på 4–6 månader när rörligheten i skuldran är starkt nedsatt och smärtorna mindre intensiva. Under den sista fasen, upptiningen, sker en successivt ökad uppluckring av den strama kapseln och rörligheten återkommer, i bästa fall till full rörlighet igen. Den här fasen kan vara 6–24 månader.

Diagnosen ställs på patientens beskrivning av sjukdomsutvecklingen i kombination med en noggrann kroppsundersökning med fokus på nacke och skuldra. Ibland kombinerar man med olika typer av bilddiagnos, bland annat röntgen och, mer sällan, MR, för att utesluta till exempel artros, kalkaxel eller andra vävnadsförändringar. Det finns ingen botande behandling men man kan göra olika saker för att underlätta för den drabbade. Läkemedelsbehandling med smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel. Injektioner med kortison kan ibland ge lindring, framför allt i frysningsfasen. Tränings- och behandlingsprogram med fysioterapeut/sjukgymnast för att bibehålla rörlighet är viktigt. Den regelbundna kontakten med fysioterapeut är också ett viktigt stöd för att patienten ska kunna hantera situationen.

Bli av med gamnacke – naprapatens enkla övningar

I enstaka fall operation komma i fråga där man tar bort ärrvävnad, delar den strama kapseln och på kirurgisk väg ”mobiliserar” kapseln så att rörligheten blir bättre. Även utan behandling ”tinar” skuldran så småningom upp. Förloppet kan kännas mycket långdraget och plågsamt för den som är drabbad. Det är som sagt mycket viktigt att patienten under den tiden får hjälp och stöd av kunnig och engagerad vårdpersonal.

Foto: Shutterstock/TT

Efter reklamen: I klimakteriet och van att träna? Här är 3 träningstips för dig