Hans tålamod stressar barnen – orolig för pappaledigheten

Efter reklamen: 4 tecken på att du har fastnat i en relation som du borde lämna

Jag har en nära anhörig med två små barn, hon är just nu mammaledig med yngsta barnet. Hennes sambo ringer henne flera gånger om dagen, lägger sig i allt men hjälper samtidigt inte till särskilt mycket hemma eller med barnen.

Hon träffar sällan vänner eller har tid för sig själv. Hon har uttryckt att hans negativitet påverkar henne. Han har även en tendens att stressa upp barnen då han har dåligt tålamod och vill att saker ska ske direkt vilket kan resultera i gråtande barn. Han kan även säga okänsliga saker till barnen som att de är jobbiga.

Hur kan jag prata om detta med min nära anhöriga? Vi är oroliga för hur det kommer gå med barnen när han är pappaledig.

/Elina

Släpp taget med Mia Törnbloms tips

Spara på energin – så slutar du älta och störa dig på andra

Maria J Bratt, socionom och familjerättsexpert, svarar:

Tack för din fråga som är väldigt kort och inte ger så mycket bakgrundsinformation. Därför blir mitt svar mer generellt utifrån dina frågeställningar. Jag kan förstå att du känner en oro utifrån det du beskriver. Din anhöriga har signalerat till dig att hon blir påverkad av sin sambo, och utifrån det tycker jag att du kan prata med henne. Det är förstås inte bra att hans humör går ut över både henne och barnen.

Du skriver att ni är oroliga för hur det ska bli när pappan ska vara pappaledig och då undrar jag vilka ”ni” är? Är det du och din man eller är det mamman till barnen? Var pappan föräldraledig med det äldre barnet och hur gick det? Går det äldre barnet på förskola och hur mår barnet? Det är frågor som är viktiga att ha med sig när man funderar över vad man vill göra.

Jag tänker att det ofta är en jobbig omställning att få barn och även att gå från att ha ett barn till att ha två barn. Många föräldrar reagerar med stress och ibland kan situationen kännas övermäktig. Det jag i första hand tänker på är att denna familj kanske är i behov av stöd utifrån och att mamman kan söka hjälp i denna situation.

Hon kan vända sig till BVC eller till socialtjänsten i sin kommun. Enklast är kanske att gå via kurator på BVC där familjen förmodligen redan har en kontakt. Det är viktigt att våga signalera när man känner att vardagen blir övermäktig eller att man har svårt att klara ut situationer med barnen. Många kommuner erbjuder föräldrakurser där man kan lära sig hur man kan och bör hantera barn i olika situationer. Om pappan har svårt att klara ut båda barnen på egen hand så kan familjen ansöka om att få ha det äldre barnet på förskolan fler timmar, så att pappan får avlastning.

Sedan kanske föräldrarna behöver prata om sin egen situation och relation och det kan de göra hos familjerådgivningen. Så det finns en hel del hjälp att få för barnfamiljer som har det jobbigt. Jag tycker att du vid tillfälle ska ta upp detta med din anhöriga. Berätta att du tänkt på vad hon sa och att du känner dig orolig. Uppmuntra henne att söka hjälp för sin familj.

Har du själv någon möjlighet att hjälpa mamman med lite avlastning med barnen? Att ta en promenad med dem eller passa några timmar så att hon kan göra något helt på egen hand? Praktisk hjälp är ofta guld värt när man har små barn. När du skriver att pappan har svårigheter med sitt humör så finns förstås också risken för att situationerna eskalerar.

Det bör du också ta upp med mamman och tillsammans prata med henne om vad hon i så fall bör göra. Det är viktigt att hon vågar berätta, till exempel för dig eller någon annan hon litar på. Blir han fysiskt eller psykiskt våldsam bör hon också anmäla, dokumentera och söka hjälp.
Jag hoppas dock att situationen kan förbättras, genom stöd via kommunen. Men påtala för mamman att det är viktigt att signalera att hjälpen behövs.

Jag hoppas det ordnar sig för familjen.

Foto: TT/Shutterstock