Fråga psykologen Fråga läkaren Fråga KBT-terapeuten Fråga relationsexperten Fråga träningsexperten

Jag oroar mig konstant – hur blir jag en tryggare mamma?

05 jun, 2023
author Jenny Åsenlund
Jenny Åsenlund
Signaturen ”orolig mamma” överanalyserar och oroar sig konstant för barnen. Nu vänder hon sig till coach Jenny Åsenlund för råd om hur hon kan bli en tryggare mamma.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Fråga: Jag har tendens att överanalysera och känner mig ibland fast i en box, träffar andra föräldrar som har ett mer avslappnat sätt. Varför har inte jag det? Hur ska jag göra för att bli mer tillbakalutad?

4 sätt att sluta oroa sig över vad andra tycker om enBrand logo
4 sätt att sluta oroa sig över vad andra tycker om en

Det finns ju tusen saker som kan gå fel. Det händer så hemska saker på stan som jag inte vill att mina tonåringar ska råka ut för. Rån och övergrepp. Får ont i magen bara jag tänker på vad som skulle kunna hända dem. Mina barn brukar säga att jag borde ”loosen up”. Men jag vill deras bästa, är ju deras mamma. Men de tycker jag oroar mig för mycket och att de har för mycket regler och hårda begränsande tidsramar. Att de ska vara hemma tidigt. Att deras vänner får mer fria tyglar än vad de får. Men jag är så rädd det ska hända dem något. Hur blir jag en mer trygg mamma egentligen? Kanske svår fråga. Men skulle uppskatta några råd på vägen. /Orolig mamma

Annons

Coach Jenny Åsenlund svarar: ”Andas ut rädslorna”

Känner så med dig. Klart att du vill dina barns bästa. Modersinstinkten kan bli stark. Vårt ego intalar oss då att saker och ting behöver vara på ett visst sätt, för annars kan det gå illa. Att krampaktigt hålla fast vid kontroll kan ge en falsk känsla av trygghet. Du tänker: ”Om barnen kommer hem före ett visst klockslag, så klarar de sig.” Kan du känna igen dig?

Jenny Åsenlund

Jenny Åsenlund är beteendevetare och certifierad coach som svarar på frågor om personlig utveckling, mindfulness och inre välmående.

Men vi har ingen aning om vad som kommer hända i morgon eller hur andra kommer att bemöta våra barn. Världen du släpper ut dina barn i är oviss. Det bästa vi kan göra är lära barnen att världen kan te sig olika. Att alla inte är vänliga. Att sätta gränser. Inte försätta sig i farliga situationer. Prata om att förhålla sig till alkohol, vänskap, sex och droger. Klart de inte behöver ränna ute hela nätterna för att du släpper lite på gränserna, men att som tonåring även få gå ut på kvällen är också att lära sig att hantera livet. Ibland kan ungdomar annars lättare slå ut i revolt som en motpol.

Annons

Jag önskar jag kunde ge dig trygghet i en ask, men det funkar inte så. Det vet du också. Däremot vet vi att motion och meditation är två väl beprövade sätt för mer sinnesro, som med regelbundet praktiserande kan få omsättning av lugn och ro-hormoner i hela kroppen. I förlängningen gör det att vi kan lära oss att få ett mer avslappnat förhållningssätt i livet.

Mitt förslag är att prova att lätta på en regel och se vad som händer. Då börjar du stretcha ut din modighetsmuskel. När du börjar gå utanför dina strikta ramar, steg för steg, blir du tryggare.

Fråga barnen vad ett litet första steg skulle kunna vara och se om ni kan mötas i alla fall halvvägs. Berätta för dem hur mycket de betyder för dig. Att du vill deras bästa, men att du behöver hjälp för att våga tänja på gränserna. De behöver även visa att de är kloka och mogna nog att ta mer eget ansvar. Andas in tillit och andas ut rädslorna. Kom ihåg, du är fantastisk som du är. Du gör så gott du kan och vill väl.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla läsarfrågor och svar från våra experter.

Annons