Ska vi ställa in fjällvandringen på grund av harpesten?
Fråga: Jag skulle gärna vilja veta lite mer om sjukdomen harpest och hur den yttrar sig. Har hört att man hade ovanligt många fall i Norrland i somras. Finns det någon risk för en vidare spridning? Hur kan man skydda sig? Vi ska göra en fjällvandring nu i höst. Är det något vi borde undvika? /Fjällvandrare
Läkare Michael Seipel svarar: "Använd myggmedel och heltäckande kläder"
Vad du har läst är sannolikt att det på sensommaren har varit ett ökat antal fall av harpest i Västerbottens kustland.
Harpest, tularemi, är en bakteriesjukdom vilken smittar från djur till människa. Den här typen av smittöverföring kallas på fackspråk för en zoonos. Smittan finns hos gnagare som harar, kaniner, möss, sorkar och lämlar. Namnet harpest kommer av att just harar brukar drabbas svårt. Smittan kan överföras på flera olika sätt: Genom direktkontakt med sjuka djur, att andas in damm som innehåller torkad avföring eller urin från sjuka djur, genom att man dricker vatten vilket smittats av sjuka djur eller via mygg eller andra insekter som överför smittan från djuren till oss.
Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Harpest fanns tidigare uteslutande i Norrland men har på senare tid fått en utbredning över hela Sverige. Antalet fall varierar från något hundratal till cirka 800–1000 fall per år under större utbrott. Harpest är en anmälningspliktig, men inte samhällsfarlig, sjukdom och konstaterade fall ska anmälas till smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten/SmiNet.
Tiden från smitta till insjuknande är oftast ganska kort, 1-10 dagar. Symtomen varierar lite beroende på hur man har blivit smittad. Gemensamt är allmänna symtom som hög feber, sjukdomskänsla och illamående. När smittan överförts via stick får man ett kraterliknande sår i anslutning till bettet och svullna, ibland kraftigt förstorade, lymfkörtlar i anslutning till såret. Har man andats in smittan får man symtom som vid lunginflammation och den som druckit smittat vatten får symtom från svalg och mage.
Diagnosen ställs i första hand på symtomen och hur patienten beskriver i vilket sammanhang smittan kan ha skett. Detta kan kombineras med ett blodprov där man, efter en tid, kan upptäcka antikroppar mot bakterien. Det finns också tekniker för att hitta bakterien i sår. I dag finns också så kallade PCR-test.
Utan behandling läker harpest ut på någon månad. Allvarliga fall med engagemang av inre organ är lyckligtvis ovanliga. Behandlingen består av speciella antibiotika vilka är verksamma mot bakterien, vanligt penicillin är inte tillräckligt. Förebyggande åtgärder är att undvika insektsbett när man vistas i skog och mark. Använd myggmedel och heltäckande kläder. Undvik direktkontakt med gnagare i områden där harpest förekommer. Använd handskar och skyddskläder vid kontakt med döda djur. Drick inte vatten från vattendrag i harpestområden och tänk på att smittan kan finns i snö som smälts för att dricka. Dammsug inte, utan våttorka i stället med handskar vid städning av utrymmen där det finns gnagare. Använd munskydd vid hantering av hö, ved och ris när du misstänker att smitta förekommer.
Jag tycker inte att du ska behöva vara orolig för smitta i samband med er vistelse i fjällvärlden. Tänk bara på de förebyggande åtgärder jag listat ovan.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT