Kan min fetma vara genetisk? Experten om behandling med läkemedel
Fråga: Ända sedan tonåren har jag varit överviktig. Nu är jag 47 år, väger 145 kg och är 163 cm lång. Det är mycket som blir jobbigt och jag är orolig för min hälsa på sikt. I min familj är många överviktiga och det känns så orättvist, då många av mina vänner äter mer än vad jag gör men ändå inte är tjocka.
Jag är övertygad om att jag har dålig ämnesomsättning. Har testat allt som finns att prova, går ner typ 10–20 kg men sen upp allt igen plus ofta något kilo till. Jag har nu läst om de nya läkemedlen som kommit, hur gör jag för att få prova en sådan behandling? Hur fungerar det?
/Karin
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Läkaren Hanna Brännlund svarar: ”Läkemedel finns men ska inte ersätta livsstilsförändringar”
Övervikt och fetma ökar risken att drabbas av ohälsa och är en vanlig orsak till sjukdomsbörda och förtida död i Sverige. Fetma, obesitas, är en kronisk sjukdom. Ofta krävs långsiktig behandling och uppföljning. Den ökar risken för typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Ett BMI över 30 är definitionen.
En miljon vuxna i Sverige har fetma, och det blir allt vanligare. Det uppstår om energiintaget långsiktigt överstiger energiutgifterna. En betydande genetisk komponent finns också, men detaljerna är oklara. Cirka 50 procent av all fetma kan förklaras av genetik. Resterande fall kan hänföras till påverkbara samhälls- och livsstilsfaktorer.
All behandling av övervikt och fetma går ut på att ändra vanor, vilket ofta är svårt och något man kan behöva hjälp med. Tänk på att även små förändringar kan betyda mycket för hälsan. Försök att hitta långsiktigt hållbara hälsosamma matvanor och sätt upp delmål.
Viktigt är också att se över sin livssituation och lära sig hantera stress då det kan påverka kroppens signaler för hunger och mättnad negativt. Sömnen är också viktig då för lite sömn kan påverka hormonerna som styr aptiten negativt.
Det finns receptbelagda läkemedel som är indicerade vid fetma. De ska aldrig ersätta livsstilsförändringar, utan komplettera dem. Kapseln Orlistat (=Xenical) gör att mindre fett i en måltid tas upp av kroppen. Tabletten Mysimba fungerar aptitminskande. Den ingår inte i läkemedelsförmånen och man får stå för hela kostnaden själv.
Detsamma gäller sprutor med GLP-1, som Ozempic och Wegovy. Det är nya läkemedel som främst används till diabetiker, men också kan ge viktnedgång genom minskad aptit. Eftersom behandlingen är ny saknas långtidsstudier och eventuella bieffekter vid behandling av fetma.
Obesitaskirurgi kan vara aktuellt för vissa med BMI över 40, eller med BMI över 35 och samtidig förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.
Jag rekommenderar dig att söka hjälp på din vårdcentral för detta. Även för dina tankar kring eventuell läkemedelsbehandling. Det kan också vara en god idé att göra en hälsokontroll och värdera eventuella risker för hjärt-kärlsjukdom.
Behandling av fetma
- Mat: ät tre måltider dagligen och en portion per måltid. Normalt energiintag för en vuxen kvinna är 2 000–2 500 kcal per dag, och för en man 2 500–3 000 kcal per dag.
- Fysisk aktivitet: minst en halvtimme om dagen uppmuntras.
- Beteendeförändring: individuellt eller gruppbehandling.
- Ibland läkemedel eller kirurgi.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, ST-läkare i allmänmedicin som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, driver Stockholm Parterapi.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT