Åldersförändringar i gula fläcken: Kommer jag att bli blind?
Fråga: Jag har en fråga om gula fläcken. Är en kvinna på 72 år som just varit hos ögonläkare. Det visade sig att jag hade början till grå starr i bägge ögonen, mest höger, och så hade jag åldersförändringar i gula fläcken av den torra typen som inte behövde åtgärdas i nuläget. Man ville inte operera mig för den grå starren eftersom det kunde påverka gula fläcken. Nu blir det ny kontroll om ett år men jag skulle höra av mig direkt om synen blev sämre. Nu undrar jag vad det här innebär för mig. Kommer jag att bli blind med tiden?/Rädd att bli blind
Läkare Michael Seipel svarar: ”Det finns bra hjälpmedel”
Både grå starr, grumling av ögats lins, och maculadegeneration, förändringar i gula fläcken, är åldersrelaterade processer i ögat vilka påverkar synskärpan. Gula fläcken, macula lutea, är det område i näthinnan där de sinnesceller som kallas för tappar är mest koncentrerade.Tapparna gör att vi kan se skarpt och uppfatta färger. Utanför gula fläcken, spridda över hela näthinnan, har vi stavarna vilka är ljuskänsliga och gör att vi kan se i mörker.
Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården och har dessutom en egen mottagning där han inriktar sig. Han driver sedan många år tillbaka en egen mottagning där han inriktat sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Torr eller våt AMD – Age related Macular Degeneration
Åldersförändringar i gula fläcken är den allra vanligaste orsaken till synnedsättning hos personer över 60 års ålder, hos personer i västvärlden. På fackspråk talar vi om AMD, Age related Macular Degeneration, åldersrelaterad maculadegeneration. Det finns två typer av AMD, den torra och den våta. Den torra är vanligast, cirka 90 procent av fallen, men 10-20 av dem med torr AMD utvecklar så småningom den våta typen.
Vid torr AMD ”förtvinar” syncellerna i macula och synen försämras gradvis under lång tid. Bägge ögonen drabbas men inte samtidigt, därför märker man till att börja med inte synnedsättningen eftersom det friskare ögat kompenserar. Vid AMD i ett öga föreligger en ökad risk för utveckling till även andra sidan. Vid den våta typen av AMD växer blodkärl in under macula och ger svullnad och blödningar vilka gör att synen försämras, ibland akut, eftersom våt AMD kan utvecklas snabbt. Gemensamt för bägge typerna av AMD är att de ger bestående ärrbildning. Symtomen blir synnedsättning och ett typiskt fenomen där raka linjer uppfattas som krokiga, det sistnämnda kallas metamorfopsi. Ett tidigt symtom är försämrat mörkerseende.
Därför drabbas du av AMD
Flera faktorer bidrar till utveckling av AMD. Viktigast är ärftliga faktorer och hög ålder. Rökning, övervikt och kvinnligt kön är bidragande riskfaktorer. Vad beträffar att operation av grå starr skulle kunna öka risken för AMD har man två möjliga förklaringar. Dels själva retningen vid operationen och dels att den nya, klara, linsen gör att gula fläcken utsätts för en ökad påverkan av energirikt ljus genom en ny ogrumlad lins. Maculaområdet är det område i kroppen som har högst ämnesomsättning. Den höga ämnesomsättningen och rikligt med ljus skapar förutsättning för så kallade oxidativa processer, vilka har en skadlig inverkan och påskyndar utveckligen av AMD. Diagnosen ställs av specialist i ögonsjukdomar. Idag finns nya undersökningsmetoder vilka gör att man kan kartlägga förändringarna i detalj. Patienten kan också lära sig att själv göra ett enkelt test, Amslers test, där man fixerar en punkt på ett papper med rutnät med ett öga i taget för att se om linjerna kring punkten är raka.
När det gäller torr AMD finns ingen specifik behandling. Studier har visat att man kan bromsa utvecklingen mot våt AMD genom att behandla med så kallade antioxidanter vilka bromsar de skadliga oxidativa processerna. Antioxidanterna består av en kombination av olika mineral och vitaminer. Våt AMD behandlas idag med en ny metod som kallas anti-VEGF. Detta innebär att man, med ögat lokalbedövat, sprutar in ett läkemedel vilket förhindrar nybildning av blodkärl kring gula fläcken. Behandlingen görs inledningsvis en gång i månaden under tre månader och därefter fortsätter man efter behov.
Förhoppningsvis kommer man snart att få fram nya läkemedel vilka är mer effektiva, kräver färre behandlingstillfällen och kan ges på annat sätt, exempelvis som ögondroppar. Till sist så blir man inte blind av AMD men man förlorar det skarpa seendet och lässynen. Det perifera seendet finns kvar och de allra flesta klarar att orientera sig. Det finns många bra hjälpmedel för att kompensera synnedsättningen. Behandlande läkare skriver remiss till syncentral för utprovning.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT