Fråga psykologen Fråga läkaren Fråga KBT-terapeuten Fråga relationsexperten Fråga träningsexperten

Jag känner mig inte som en kvinna – kan jag göra en könskorrigering?

22 feb, 2023
En man som tittar ut över vatten
Signaturen ”A-M” har aldrig känt sig bekväm i sin kropp. Nu i 40-årsåldern vill ”A-M” göra det som krävs för att kroppen ska överensstämma med identiteten. Men hur går man tillväga för att göra en könskorrigering? Experten Nina Ljungberg svarar.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Fråga: Jag har aldrig känt mig bekväm i min kropp. Som barn ansågs jag vara en pojkflicka; jag hängde med grabbarna och förstod mig inte på ”flicklekar”. Jag såg ut som en tjej men kände mig som en pojke.

Mina föräldrar hade diverse bortförklaringar och trodde att mitt pojkbeteende skulle gå över. De försökte ”bota mig" genom att överdriva med rosa kläder och mitt rum var som en Disney-prinsessas dröm. Även jag själv hoppades att jag skulle vakna upp helt ”normal” och passa in i rollen som flicka. Det hade varit enklare. I tonåren överdrev jag min femininitet, jag hade några kortare relationer med killar men allt var bara skådespel utan någon verklighetsförankring. Det kändes så hopplöst att jag försökte ta mitt liv upprepade gånger – men jag överlevde varje gång.

Här är HBTQ-begreppen alla bör ha koll påBrand logo
Här är HBTQ-begreppen alla bör ha koll på

I andras ögon kom jag ut som ”homosexuell” när jag hade relationer med tjejer, men för min del var det heterosexuell kärlek eftersom jag alltid hade känt mig som man.

Annons

Efter att jag blev myndig tog jag mig ett killnamn och jag började göra små, men för mig viktiga markeringar, om att jag var transperson. Nu är jag 40+ och vill leva fullt ut som den jag är. Jag vill göra det som krävs för att min kropp ska överensstämma med min identitet. Görs könskorrigering på alla sjukhus eller hur går man till väga? /A-M

Nina Ljungberg

  • Nina Ljungberg arbetar som kurator. Hon är socionom med vidareutbildning i sexologi och svarar på läsarfrågor om sex, samliv och relationer.

Relationsexperten Nina Ljungberg svarar: Så går processen till

Tack för att du delade med dig av dina upplevelser. Det är många personer som lider i tysthet av könsdysfori och det är en påfrestning som kan leda till psykisk ohälsa om det inte tas på allvar.

Efter fem års äktenskap fick Pim en ny partner – den ”typiska norrländska mannen” ville bli kvinna.

För att ändra kroppen så att den överensstämmer med sin upplevda könsidentitet krävs först att en diagnos ställs om könsdysfori, alltså när könsidentitet inte överensstämmer med det kön som tilldelats vid födsel.

Mottagningar för specialiserad rådgivning, utredning och behandling finns i Alingsås, Karlskrona, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Östersund, men för att få komma till någon av dessa specialistmottagnings team krävs remiss. Har du redan kontakt med psykiatrin kan de hjälpa dig med remiss, i annat fall kan du vända dig till primärvården för remiss. Du kan hitta mer information på 1177 eller på transformering.se.

Annons

Att genomgå könsbekräftande behandling är en process som tar tid. Blir remissen antagen påbörjas en utredning som för vuxna tar ca 12–24 månader och innebär samtal med läkare, kurator och psykolog. Exempel på behandling är hormonbehandling och kirurgiska ingrepp. Alla väljer dock inte att operera om sitt könsorgan. För att ändra personnummer och kön måste du ha intyg på att du har gjort en könsdysforiutredning samt att du levt i din könstillhörighet, ”real life experience”, under minst ett år.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: TT

Annons