Läkaren: Så vet du om smärtan är knäledsartros
Jag var med om en olycka för många år sedan i skidbacken och gjorde då illa mitt högra knä. Jag vred till knät när jag åkte slalom och fick väldigt ont. Samma dag gjordes en läkarundersökning och en röntgen som såg normal ut. Jag kommer ihåg att jag hade ont i flera veckor efteråt, men blev med tiden helt återställd.
Nu sista halvåret så har jag börjat få känningar i samma knä igen och är orolig över att det är en gammal skada som ger sig till känna. Jag får ont i knät vid viss belastning, som att gå i trappor, nedförsbackar och ibland molvärker det på nätterna också. Vad tror du att det onda beror på? Finns det något att göra?
/Eva
Läkaren Hanna Brännlund: "Kan vara symtom på knäledsartros"
Besvären som du beskriver med ditt knä skulle kunna vara orsakade av knäledsartros. Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna och drabbar ofta just knäleden. Det vanligaste symtomet är ont i knät vid belastning, precis som du beskriver att du har. Andra vanliga symtom är att man känner sig stel och svullen över leden. Oftast kommer symtomen smygande och en tidigare skada i leden ökar risken för artrosutveckling på sikt.
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Knäledsartros är vanligt och risken för att drabbas ökar med stigande ålder. Kvinnor drabbas oftare än män. Orsakerna till att man drabbas av artros är ännu inte helt kända men vi vet att ledbroskets struktur förändras och blir mindre motståndskraftig mot belastning.
Vid artros så förändras ledbrosket gradvis och blir ojämnt och gropigt. Benändarna i leden kan därför komma i kontakt med varandra, vilket kan ge en känsla av att knät hakar upp sig samt att det knäpper och knakar i knäleden.
Det vanliga är att det är den inre delen i knäleden som drabbas av artros, den yttre delen klarar sig ofta bättre. Ledkapseln som omger leden kan vid artros bli inflammerad och knäleden blir då vätskefylld och svullen.
Riskfaktorer för artrosutveckling:
- Övervikt som orsakar ökad belastning på lederna.
- Tidigare skada/trauma mot leden, framför allt tidigare meniskskada.
- Ärftlighet.
- Kvinnligt kön.
- Ålder över 45 år.
- Svaga muskler.
Behandling av knäledsartros:
- Anpassad aktivitet och träning. Stark muskulatur kring leden minskar smärtan och ökar rörligheten.
- Fysioterapi bidrar till att behålla rörlighet och muskelstyrka.
- Viktnedgång ger mindre belastning och på så vis minskad smärta från leden.
- Vid ihållande värk så kan smärtstillande medicinering med paracetamol eller NSAID-läkemedel hjälpa.
- Vid tecken på inflammatorisk reaktion i knät med svullnad och värmeökning så kan ibland en kortisoninjektion ges i knäleden. Det kan ge tillfällig symtomlindring som bidrar till ökad rörlighet och bättre förutsättningar för att kunna träna upp muskelstyrkan på sikt.
- Vid långvariga uttalade besvär kan vi remittera till ortoped för bedömning om eventuell kirurgisk åtgärd med knäledsprotes. Syftet med en sådan operation är att minska smärtan och öka rörligheten.
Om du mår bra i övrigt och inte har några andra nytillkomna besvär med leder eller kroppen, så är det mest sannolikt att dina knäbesvär beror på artros. Jag tycker att du ska kontakta din vårdcentral och boka en tid hos fysioterapeut som kan undersöka din knäled och bedöma rörlighet samt om det finns någon eventuell svullnad eller andra undersökningsfynd som stärker diagnosen. Av en fysioterapeut får du också hjälp med träning, som är grunden i all artrosbehandling. En fysiskt aktiv livsstil och träning minskar artrossmärtan. De flesta vårdcentraler har också artrosskola där du kan få mer information och kunskap om hur du ska hantera din artros.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, ST-läkare i allmänmedicin som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, driver Stockholm Parterapi.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT/Shutterstock