Fler blir magsjuka av kyckling – görs något åt saken?
Fråga: Jag har läst att det på senaste tiden förekommit allt fler fall av matförgiftning från campylobacter i kyckling. Hur kommer det sig att man får fortsätta att sälja kyckling som innehåller campylobacter när man annars är så noga med salmonellasmitta? Man borde ju vara lika noga där eftersom folk faktiskt kan bli riktigt sjuka. Görs det något åt saken? /Petra
Läkare Michael Seipel svarar: "God hygien i köket och att värma maten ordentligt skyddar"
Infektion med campylobacter är den vanligaste bakomliggande orsaken när det gäller ”magsjuka” orsakad av bakterier i Sverige. De senaste åren har man sett ett ökat antal infektioner.
Det kan bero på flera faktorer. Dels säljs i dag mer färskt kycklingkött än tidigare och dels har man sett en ökad förekomst av campylobacter i svenska fågelbesättningar. Vad beträffar det sistnämnda ligger vi ändå bra till i jämförelse med världen i övrigt.
Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Campylobacter är en typ av bakterie som ofta förekommer i kyckling, men den finns också i andra livsmedel som opastöriserad mjölk samt i får-, gris- och nötkött. Den finns spridd över hela världen.
Redan en liten mängd bakterier är tillräcklig för att man ska bli sjuk, man säger att ”den kritiska infektionsdosen är låg”. Smittan sker dels från själva livsmedlet men också från redskap som varit i kontakt med ett smittat livsmedel. Smitta mellan människor kan förekomma.
Bästa sättet att undvika smitta är dels att ha god hygien i samband med matlagningen och dels att se till att maten blir ordentligt uppvärmd. Över 65 °C helt igenom är en god regel. Redskap som används till rå kyckling ska diskas noga innan de används till annan mat. Händerna ska tvättas noga efter det att man tagit i den råa kycklingen.
Matförgiftning: symtom och behandling
Skulle man ändå råka ut för att bli smittad kommer symtomen snabbt. Diarré, illamående, kräkningar, ont i magen och feber. I sällsynta fall kan infektionen få ett mer allvarligt förlopp med blodig diarré och i vissa fall även ett mer långdraget förlopp med symtom även från hjärta och lungor.
En beskedlig infektion går över på några dagar utan behandling. Det är viktigt att man ersätter den vätska som man förlorar via diarré och kräkningar genom att dricka, använd gärna vätskeersättning som finns att köpa på apotek.
Vid allvarligare infektion måste man behandla med antibiotikum och det kan också bli aktuellt att tillföra vätska direkt till blodet via dropp. Diagnosen säkerställs genom att man gör en bakterieodling på avföringen.
När det gäller smittförebyggande åtgärder finns inte samma stränga regelverk för campylobacter som när det gäller salmonella. Med anledning av den ökade förekomsten av smitta från campylobacter har man i dag ett ökat samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för att försöka minska smittspridningen.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT