"Får hög puls vid minsta ansträngning – ska jag vara orolig?"
Jag fick en pulsklocka i present och har nu blivit orolig då min puls ofta ligger högt under dagen. Vid minsta ansträngning kan jag få en puls runt 120 som kan hålla i sig ett tag. Jag har försökt läsa på om detta och blir då rädd för förmaksflimmer eller arytmi.
De nätter jag har sovit med klockan så verkar min puls vara bättre, ofta runt 50–60. Jag upplever att jag mår bra och känner inte av att pulsen blir så där hög. Nu har jag blivit så skraj att jag undviker att träna. Ska jag vara orolig och bör jag kolla upp detta?
/Maria, 48 år

Läkaren Hanna Brännlund svarar: Normalt att pulsen går upp
Av din beskrivning att döma så är det ingenting som låter onormalt eller farligt. Att pulsen går upp vid en ansträngning är helt normalt. Hur mycket pulsen påverkas av aktivitet baseras på ansträngningen i sig samt dina fysiologiska förutsättningar. Ofta har vältränade personer en lägre vilopuls och ett mindre pulspåslag vid fysisk ansträngning, och motsatt förhållande gäller ofta för otränade personer som ofta har en högre vilopuls.
Hjärtfrekvensen, det som vi känner som puls, styrs av det autonoma nervsystemet och kan variera mycket i olika situationer. En normal hjärtfrekvens hos vuxna ligger mellan 50–100 slag per minut i vila. Pulsfrekvensen varierar över dygnet och är ofta som lägst under natten när vi sover.
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Du skriver att din puls under natten ligger runt 50–60 slag per minut, vilket låter helt normalt. Du skriver inget om din vilopuls under dagen, men om det är så att den ligger mellan 50–100 och känns regelbunden så är det inget du behöver oroa dig för.
Pulsen kan variera mycket och ökar vid följande situationer:
- Fysisk ansträngning.
- Stress, ångest eller rädsla.
- Infektion.
- Av kaffe och nikotin.
- Om man druckit mycket alkohol under en period.
- Sjukdomar som blodbrist, giftstruma, propp i lungan eller andra lungsjukdomar.
Får du däremot en ihållande hjärtklappning och samtidigt symtom med till exempel yrsel, svimningskänsla eller bröstsmärta så är det något du ska söka vård för.
Symtom på förmaksflimmer
Du skriver att du läst om förmaksflimmer och blivit orolig. Vid ett förmaksflimmer så slår hjärtat oregelbundet och fort. Hjärtat blir då ineffektivt och kan inte pumpa runt blodet som det ska, vilket ger en ökad risk för blodpropp och stroke.
Förmaksflimmer kan antingen komma som attacker eller vara permanent ihållande. De vanligaste symtomen vid ett förmaksflimmer är just att hjärtat slår hårt, fort och oregelbundet. Ofta kan man också samtidigt känna sig andfådd och svag vid minsta ansträngning.
Om du känner igen dessa symtom och din oro för förmaksflimmer kvarstår så tycker jag att du ska kontakta din vårdcentral för en bedömning. Där kan vi mäta din puls, lyssna på hjärtat och ta ett EKG som visar hjärtats aktuella rytm och kan påvisa ett eventuellt förmaksflimmer.
Se över dina levnadsvanor
Känner du dig i stället lugnad av denna information och inte känner igen symtomen för förmaksflimmer så tycker jag att du ska se över dina levnadsvanor. Kanske finns det något du kan förändra för att må bättre?
Att vi är fysiskt aktiva och motionerar regelbundet gör gott för hjärtat och cirkulationen. För att ge våra kroppar bästa förutsättningar för att leva länge och hålla oss friska så bör vi prioritera sömn, kost och motion. Man kan även försöka dra ner på alkohol, kaffe och te, och se om hälsan förbättras. Att sluta röka och snusa är en stor investering i hälsan.
LÄS OCKSÅ: Träna hemma! 17 pass med övningar för hemmaträning
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Senaste från MåBra
Foto: TT/Shutterstock