Fråga psykologen Fråga läkaren Fråga KBT-terapeuten Fråga relationsexperten Fråga träningsexperten

Hur slutar jag vara en ”periodtränare”?

25 aug, 2023
En omotiverad kvinna på träningsmatta med mobil i handen
Efter varje långledighet tar insändaren A-K tag i träningen. Men efter bara några månader rinner det oftast ut i sanden, trots att hen har provat på olika slags träningsformer. Sandra Hiort, personlig tränare, ger sina bästa tips för att hålla motivationen uppe!
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Fråga: Varje år kommer jag i gång med träningen bra efter julledigheten och efter sommarsemestern. Jag brukar tänka på att inte gå ut för hårt och tränar då ett par gånger i veckan … i ett par månader. Sedan rinner det ut i sanden igen och det blir bara inte av. Jag har testat olika träningsformer men tröttnar alltid och tycker inte att det är kul. Hur gör jag för att fortsätta träna året runt? /A-K.

Så får du ut mer av promenaden – träningsexpert Sandra Hiort ger 3 tipsBrand logo
Så får du ut mer av promenaden – träningsexpert Sandra Hiort ger 3 tips

Personlig tränare Sandra Hiort svarar: ”Hitta andra drivkrafter”

Det kan se så lätt ut när man tittar på de där som alltid får till sin träning, året om. De som ”tycker att träning är roligt”. Men de allra flesta kämpar med motivationen och att få till träningen regelbundet i vissa perioder.

Det är inte alltid kul att träna och det behöver det inte heller vara. Istället kan man behöva hitta andra drivkrafter – om det inte är just att ha roligt som är målet med träningen. Till stor del handlar det om att ta reda på vad som motiverar en, verkligen motiverar. Sitt varför.

Annons

Vad vill jag med min träning? Vad har jag för mål med den? Varför ska jag lägga tid och energi på att träna? Sedan handlar det om att bygga vanor som lirar med det. Börja smått för att eventuellt öka på allt eftersom.

Få till förändring som varar

  • Hitta ditt varför, och när du har gjort det – kommunicera ut det. Skriv ner det någonstans där du ofta ser det och berätta för vänner så du får både säga det och höra det, så att du verkligen grundar det i dig själv.

  • Bestäm dig för vad du vill börja med – och börja sedan med en väldigt liten och enkel vana. En promenad en gång i veckan, ett träningspass i veckan, tre armhävningar om dagen eller ­något som är början på dit du vill. Planera sedan in i din vardag och ha en plan för att få det här att bli av under några veckors tid. (Efter några veckor – utvärdera och kanske öka på?).

  • Gör en lista med alla hinder som kan komma upp: brist på motivation, tid, oförutsedda händelser … och en lösning till ­varenda hinder, så att du alltid har en plan att följa.

Självklart underlättar det om man också hittar en träningsform som man tycker är rolig att hålla på med, men man kan verkligen drivas av annat. Utveckling i sin träning till exempel. Man kanske vill känna sig starkare i kroppen eller kunna gå snabbt upp för trappor utan att känna sig flåsig. Man kanske vill hålla sig frisk, för sin egen skull och sin familjs. Känna sig piggare, trivas mer med sig själv, känna sig mindre stressad … Ja, det finns väldigt många anledningar att träna. Men vad är viktigt för just DIG?

”Det går att lära om!”

Över till vanor då. Det tar tid att programmera om hjärnan så att den tycker att det blir lättare att välja träningen. Men det härliga är att det verkligen går att lära om! Ju mer konsekvent du är desto snabbare kommer din hjärna att automatiskt att vilja välja träning. För hjärnan väljer helst det den är mest van vid.

Annons

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Annons