Ska 17-åringen få vara hemma själv?

Efter reklamen: Så skiljer du dig bäst för barnen

Fråga: Jag och min före detta man har varit separerade i många år och har oftast ett bra samarbete kring våra döttrar som är 15 och 17 år. De har bott växelvis hos oss hela tiden. Min man och jag är lite olika i vår uppfostran och jag är den som är mest sträng av oss två. För det mesta är det inga problem och barnen är vana vid att vi är lite olika. Nu har det dock uppstått en fråga som vi inte riktigt kan enas kring. Senare i år ska min man åka iväg med sitt arbete under en arbetsvecka. Det ligger på den veckan då han ska ha barnen. Vi brukar alltid hjälpa varandra vid sådana här tillfällen men nu har vi ”fastnat” lite i hur vi ska göra.

Det gäller bara den stora flickan för med den yngre är vi överens om att hon stanna hos mig den veckan också. Men den stora flickan vill absolut vara hos pappa ändå den veckan och bo själv. Pappan tycker att hon ska få göra det medan jag inte tycker det. Vi har fortfarande ansvar för henne tills hon blir 18 år och jag tycker det är för tidigt att bo själv i en vecka. Vem av oss ska bestämma kring detta när vi båda är vårdnadshavare? Jag tycker att det kan hända så mycket och vill ha koll på vad som händer. Hon har skolan den veckan och måste komma i säng i tid, äta ordentligt med mat och så vidare. Dessutom vet man att det ibland kan bli fester när föräldrar inte är hemma.

Min man tycker att hon måste få ­prova när hon är så gammal men jag är helt emot det. Visserligen är vår dotter duktig och lugn men ändå. Hur ska vi lösa detta tycker du? Är det verkligen rimligt att en 17- åring är ensam hemma i en vecka? Är det han ­eller jag som har rätt?

/Jenny

Min nioåring pratar illa om sin kropp – hur kan jag hjälpa henne?

KBT-terapeuten svararNathalie Siljerud Joo

Socionomen Maria Jacqueline Bratt svarar: "Bra att hon vill ta ansvar"

Så bra att du och din man oftast kan samarbeta bra kring era barn trots att ni är har lite olika syn på uppfostran. Precis som du skriver så brukar barn både lära sig och acceptera att föräldrarna är olika. Det kan vara en stor tillgång eftersom alla vi möter i livet är olika. När det gäller ert problem så finns inte direkt något rätt eller fel. Som hennes vårdnadshavare har ni förstås ansvar för er dotter fram tills hon är 18 år, det är ju odiskutabelt. Däremot kan man ha olika sätt att se på hur mycket ansvar och frihet man lämnar till barnen innan de fyller 18 år.

Jag tycker inte det är helt orimligt att lämna en 17-åring att klara sig själv några dagar eller en vecka. Men det beror förstås på ungdomen själv och hur den är. Du beskriver er dotter som duktig och lugn och det är en bra grund. Att hon själv vill ta detta ansvar är också bra. Jag tycker det är viktigt att ungdomar får prova på att ta större och större ansvar så de förbereds för vuxenlivet. Jag tänker att du och pappan säkert kan hitta någon bra plan som gör att ni båda kan känna er nöjda med att dottern får bo hos pappa den veckan han är borta. Involvera er dotter och gör en noggrann planering. Kanske kan hon äta hemma hos dig någon eller några dagar. Hon och du kan ha daglig kontakt och till exempel ringa vid läggdags och checka av.

Känns det för länge att lämna henne en hel vecka, så korta av det hela till några dagar. Ni kan också bestämma att du har rätt att komma på ”oanmälda” besök om du skulle vara väldigt orolig. Kanske finns någon granne som kan höra av sig om det verkar stökigt. Det är ju inte så att ansvar och förnuft kommer av sig själv på 18-årsdagen utan det växer fram i samarbete med er föräldrar. Jag tror att er dotter skulle känna sig stolt och glad över att ni litar på henne och vilja leva upp till era förväntningar om hon bara får chansen.

Fundera ett varv till på detta och prata med både pappan och dottern. Om det är långt kvar till denna vecka kan ni kanske testa att hon är själv över en lördag–söndag och se hur det går. Det är viktigt att våga visa våra barn att vi litar på dem, det växer de av. Lycka till!

Foto: Shutterstock/TT