Jag är hopplös på att spara pengar – är 30 och har ingen buffert

Fråga: Ända sedan jag var tonåring har jag varje månad spenderat alla pengar jag har utan att spara undan något. Jag sätter en månadsbudget och har använt mig av olika spara pengar-appar, men i slutet av månaden nallar jag ändå från det lilla jag lagt undan. Jag blir så trött och arg på mig själv och tycker det är pinsamt att vara drygt trettio utan någon som helst sparbuffert.

Jag har en bra lön och borde verkligen kunna spara pengar, men har svårt att bryta mitt beteende. Man tycker att jag borde bli lugnad av att ha extrapengar på kontot, men det ger snarare ångest i stunden. I det långa loppet mår jag ju dock jättedåligt av mitt usla beteende. Tyvärr är mina föräldrar lite likadana när det kommer till ekonomi – de lever för dagen i stället för morgondagen, vilket gjort att vi haft det svårt ekonomiskt i perioder under min uppväxt. Har du några tips om hur jag ska göra för att lyckas?

/Liza

Efter reklamen: Det här ska du tänka på när du handlar – spara tusentals kronor

KBT-terapeuten Nathalie Siljerud Joo svarar: "Ger det problem?"

Vi är alla olika duktiga på att spara. Vissa sätter av en stor summa till sparkontot och verkar ändå kunna få ihop vardagen på bra sätt, medan andra inte kan lägga undan någonting. Problemet blir ofta när det blir extremt åt något håll. Det brukar sällan bli bra att vara en person som är väldigt sparsam heller. Om du inte unnar dig något i livet och pengar kopplas till ett kontrollbeteende kan det också orsaka ett lidande, särskilt om du lever i en relation där den andra partnern är tvärtemot. Att inte alls hålla i pengar blir också ett problem. Det kan skapa en stor otrygghet om du inte vet om du kan betala dina räkningar i slutet av månaden. Lite så kanske det var för dig när du växte upp?

I ditt brev läser jag att du vill ändra ditt beteende. Jag undrar om det beror på att du vill vara en person som ska kunna spara, eller om ditt pengabeteende faktiskt ger dig problem? Du skriver ingenting om att du inte kan betala räkningar eller att du inte kan göra det du vill i livet på grund av brist på sparande. Jag funderar på om det är här skon klämmer.

För om det fanns ett stort lidande av att du inte kunde spara, säg att du inte skulle kunna bo kvar i ditt hem, då skulle du antagligen ha en helt annan motivation till att spara. Att inte känna sig pinsam räcker inte som motivation.

Günther är ekonomiskt oberoende – därför väljer han bort ett liv i lyx

Därför vill jag att du funderar på varför du vill förändra detta. Möjligtvis skulle det leda till en acceptans över ditt beteende snarare än att du kritiserar dig för varje sak du köper.Om det sedan skulle bli en förändrad bild, säg att du får barn och en mer ekonomiskt ansträngd situation, kan slösandet bli problematiskt. Men då kanske din motivation har ökat?

Kommer du däremot fram till att du verkligen vill förändra detta nu, då tror jag att du måste ha en tydligare plan för ditt sparande. Det kan handla om en långresa, eller att du vill spara till en insats för en lägenhet. Har du ett konkret mål kan det vara enklare än att bara ”spara till en buffert”.

Foto: TT/Shutterstock