Fråga psykologen Fråga läkaren Fråga KBT-terapeuten Fråga relationsexperten Fråga träningsexperten

Varför kan jag inte ta djupa andetag?

29 mar, 2024
En kvinna som har svårt att andas.
Foto:TT
”Cilla” är i 50-årsåldern och upplever att hon har svårt för att ta djupa andetag. Nu undrar hon vad det kan bero på? Läkaren Hanna Brännlund svarar.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Fråga: Jag upplever att jag tar väldigt grunda andetag och kan komma på mig själv med att hålla andan kortare stunder. Jag har svårt att ta djupa andetag, tycker att det tar stopp och att jag får anstränga mig mycket för att komma ner djupt med luften. Vad kan det bero på och kommer det med några hälsonackdelar?

Jag har gått på yoga några gånger och där är det ju stort fokus på andning. I slutet på klassen har jag känt att det gått bättre att andas djupt, varför jag tänker att andningen går att träna upp. Jag är en i övrigt frisk kvinna på 53 år. Jag har haft måttlig covid två gånger men inte med andningssvårigheter. Jag har en ganska hög energi och lever mitt liv i högt tempo, men upplever mig inte överdrivet stressad.

/Cilla

Se 6 hälsosamma steg till friskare och starkare lungorBrand logo
Se 6 hälsosamma steg till friskare och starkare lungor

Läkaren Hanna Brännlund svarar: "Lyssna på signalerna"

En vanlig orsak till svårigheter med andningen på det sätt som du beskriver kan ofta vara stress. Vårt andningsmönster är ofta direkt kopplad till vår sinnesstämning och när vi känner oss avslappnad och trygg så är vår andning i regel djup och regelbunden.

Annons

Hanna Brännlund

  • Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
  • Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.

Vid stresspåslag, då vi känner oss oroliga eller upprörda, blir andetagen kortare, snabbare och grundare samt mer oregelbundna. Stress av olika slag aktiverar vårt kamp-flykt-system som ska göra våra kroppar beredd för att fly eller slåss. Då aktiveras det sympatiska nervsystemet vilket leder till att nivån av stresshormoner ökar. Det påverkar hela kroppen genom att puls och blodtryck går upp, luftrören vidgas, blodsockret stiger, tarmrörelser minskar och matsmältning går långsammare. Motsatsen till det sympatiska stressystemet är det parasympatiska systemet som är aktivt i vila.

Dessa båda nervsystem hör till det autonoma nervsystemet med vilket menas att det är självstyrande. När vi hamnar i obalans i livet med för mycket stressfaktorer och utan möjlighet till återhämtning så kan stressen bli skadlig. Det är individuellt hur vi påverkas av stress och hur våra kroppar drabbas. Det är viktigt att vi lyssnar på signalerna från våra kroppar, som du nu faktiskt gör och noterat att du har svårt att ta djupa andetag.

Annons

Det som låter positivt för dig är att du känner skillnad efter yoga och då du gjort andningsövningar. På sikt så är obalans mellan stress och återhämtning skadligt för oss. Men i ditt fall så skulle jag rekommendera att se över balansen mellan aktivitet och återhämtning samt införa regelbundna andningsövningar i vardagen. Ibland kan det vara svårt att bryta invanda mönster och se vad som eventuellt behöver plockas bort för att skapa bättre balans i livet, då är det viktigt att söka hjälp för att undvika mer uttalade besvär.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, ST-läkare i allmänmedicin som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, driver Stockholm Parterapi.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: TT/Shutterstock

Annons