Bemästra konsten att gå till doktorn – 9 tips inför ditt besök

Efter reklamen: 7 saker som din läkare stör sig på att du gör

Det är inte helt rätt att hitta rätt inom vården. Det menar Rita Fernholm, specialistläkare inom allmänmedicin, som har skrivit boken "Konsten att gå till doktorn – och gå därifrån med dina frågor besvarade".

– Jag upplevde bland vänner och bekanta och mina patienter en frustration över att inte hitta rätt. De kanske inte kommer fram på telefon, de kanske söker vård och hör att de har sökt på fel sätt och på fel ställe. Det behövs en guide eller vägledning för att hitta rätt i sjukvårdsdjungeln, säger hon.

Rita har doktorerat i ämnet patientsäkerhet. Hon jobbar som chefläkare inom Stockholms läns sjukvårdsområde med patientsäkerhetsfrågor och en dag i veckan arbetar hon som husläkare på en vårdcentral.

– Att jag jobbar med patientsäkerhet påverkar mig i mötet med mina patienter, bland annat i hur jag kommunicerar och säkerställer att informationen har kommit fram. Det gäller även mot andra instanser. Om jag kommunicerar med remisser och det handlar om att överföra ansvar från en instans till en annan, då gäller det att vara supertydlig så att en utredning eller behandling inte blir försenad.

"Man måste vara frisk för att orka vara sjuk"

När man mår dåligt av olika anledningar så är det inte alltid så lätt att ta tag i olika situationer. Och du har säkert hört talesättet att man måste vara frisk för att klara av att vara sjuk. Hur mycket sanning ligger det där?

– Ganska mycket tyvärr. Dels är systemet lite klurigt, det är inte alltid självklart vart man ska söka. När du väl är sjuk och ska söka vård, då kanske du har ont eller är orolig, du mår inte bra – då hamnar man ännu mer i underläge gentemot läkaren eller vårdpersonalen. De är friska och har den medicinska kunskapen, det är också de som har makt över vad som kommer att hända i nästa steg.

Problemet kan börja redan innan du söker vård när du undrar vart du ska vända dig. Om du inte är orolig för att du har jättekraftiga symtom då kan du oftast vänta till nästa vardag och ringa din vårdcentral, säger Rita. Men om du till exempel har tokont i magen eller tryck över bröstet, då ska du åka till akuten eller ringa 112. Mår du inte jättedåligt så är vårdcentralen första instans.

– Du kan se husläkaren lite som en dirigent, en fin liknelse som jag har fått av en patient, eller som spindeln i nätet som ska hjälpa dig rätt i systemet. Ibland behöver du träffa en läkare men ibland kan rätt för dig vara att träffa en sjuksköterska på vårdcentralen, eller en psykolog som jobbar där. Oftast blir du färdighjälpt på vårdcentralen. Men ibland kan rätt för dig vara att få en remiss till en annan instans. Skickas en remiss så görs det med precision för att prioriteringen av dig i nästa led i sjukvården ska bli korrekt.

Svårt att få tag på doktorn

Ett av de stora problemen med att många tycker att det är svårt att gå till läkaren är med andra ord maktobalansen, att vi faktiskt är i beroendeställning till läkaren vi träffar. Ett annat problem dyker upp långt innan du träffar din läkare, nämligen att det ibland kan kännas smått omöjligt att få tag i sin husläkare. Känner du igen situationen att du ringer till vårdcentralen och att sjuksköterskan som svarar tycker att ”det räcker att du pratar med mig”? Det kan kännas som att du får tjata dig till den där läkartiden oavsett om det är en telefontid eller besökstid. Och att du känner dig tvungen att överdriva dina symtom.

– Jag tror att många känner att man måste överdriva och kämpa lite för att få tid hos läkaren. I grunden har det med att göra att vi är för få läkare. Vi måste prioritera och tiderna räcker inte till alla. Därför ligger det nära till hands att överdriva lite när man ringer till sjuksköterskan på vårdcentralen. Jag kan se det ibland när jag tittar i sköterskans telefonanteckningar och sedan träffar patienten – då visar det sig att det inte var så farligt.

Samtidigt menar Rita att man ska ta patienternas oro på allvar. Att någon söker vård är för att det är något man inte kan hantera fullt ut på egen hand. På sätt och vis kan man säga att inga besök till sjukvården är onödiga, men det kanske inte alltid är en läkare man behöver träffa. Det kanske är en sjuksköterska eller en psykolog.

Doktorns egna hälsoguide

Här är våra två största hälsoproblem – enligt läkaren

Skriv ner dina frågor före läkarbesöket

Sätt dig in i situationen att du nu ändå har fått en tid hos läkaren. Du känner dig orolig för den huvudvärk som du har haft den senaste veckan och vill att läkaren undersöker dig. Du slår dig ner på stolen och ska berätta vad som är fel. Men du tycker att det är svårt att beskriva dina symtom, hur känns den där huvudvärken egentligen. Du glömmer, eller törs kanske inte riktig fråga det du har varit orolig för. Tänk om läkaren tycker att du är larvig och hypokondrisk? Och om du frågar, så undrar du kanske ändå när du går därifrån vad läkaren egentligen sa till dig. Du minns helt enkelt inte. Så typiskt, nu när du faktiskt hade alla möjligheter att få svar på dina frågor.

– Det här är ett så vanligt problem. Konsten i att gå till läkaren handlar också om att det är bra att förbereda sig. Innan du träffar läkaren, sätt ord på varför du går dit, vad du är orolig för och vad du vill ha ut av besöket. När du väl är på plats, våga stå på dig. Om du inte förstår så ställ frågor. Och om du upplever att den diagnos som läkaren ställer inte stämmer, du kanske till exempel inte upplever huvudvärken som spänningshuvudvärk – ställ då en fråga. Du kan formulera den så här: ”Du tror att det här är spänningshuvudvärk. Men om det inte är det, vad kan det vara då?”. Den frågan gör att läkaren måste tänka lite bredare men också fundera på varför bedömningen blivit spänningshuvudvärk.

Att minnas det som sas under läkarbesöket kan vara svårt. Du kanske minns ungefär 30 procent berättar Rita – och om du inte får någon skriftlig information då kanske du lämnar läkarbesöket och känner: vad händer nu? Vad ska jag berätta för familjen? Så, en stor vinst för dig är att du skriver ner dina tankar och frågor innan du går dit. Väl hos läkaren ser du till att du får svar på dina frågor. Och det kan vara klokt att skriva ner det läkaren säger.

Gröna eller röda flaggor

En annan sak som är bra att tänka på när du går hem från ett läkarbesök är att du får med dig kunskap om gröna och röda flaggor. Gröna flaggor är det förväntade förloppet av dina symtom, då är allt lugnt, och du kan vara kvar hemma. Röda flaggor betyder att då ska du söka vård igen. Om du till exempel får höra att du har spänningshuvudvärk, då är det förväntade förloppet att det kommer att lägga sig inom en till två veckor och att huvudvärken inte blir värre. Under den tiden kan du ta lite Alvedon och försöka minska på stressen.

– De röda flaggorna som kan uppstå i huvudvärksexemplet är att huvudvärken förvärras, så att du kanske inte kan gå till jobbet – då ska du åka till läkaren igen. Och om du till exempel börjar kräkas, då ska du åka till akuten. Det som är viktigast för patienten när den går från vårdmötet är att ha koll på nästa steg och ett bra sätt att uppnå det är att man har koll på sina flaggor.

Viktigt med en husläkare

Är du listad på en vårdcentral? Har du en namngiven husläkare? Så många som 7 av 10 svenskar upplever inte att de har en fast husläkare. Det här kan leda till att hela systemet blir splittrat, berättar Rita, och menar att om du inte har någon husläkare ligger det närmre till hands att du delar upp dina besvär på olika appar och nätläkare.

– Det här ger varken bättre vård, bättre hälsa eller bättre samhällsekonomi. Jag försöker verkligen marknadsföra hur viktigt det är att du letar upp en vårdcentral där du kan få en namngiven husläkare. Även om du tycker att du inte besöker vården så ofta, plötsligt händer något och då är det en väldig trygghet att ha en husläkare.

När tycker du att det kan fungera att träffa en läkare digitalt?

– Egentligen aldrig. Men det är jättevanligt och många verkar inte tro att det spelar någon roll. Men tänk dig att en läkare som har jättelång utbildning ska ställa en diagnos via telefon, det blir ju som att jobba med bakbundna händer. Du kan inte se rörelsemönster, känna på huden, ja, du missar alla möjliga ledtrådar. Video kan fungera som uppföljning när man redan har haft ett personligt möte. Eller möjligtvis om du till exempel vill visa upp ett rött märke vid misstänkt borrelia.

Vad ska jag göra om jag känner att läkaren inte lyssnar på mig?

– Det finns några misstag som är ganska vanliga bland läkare. Ett är att hen tittar in i sin datorskärm i stället för att ha ögonkontakt med dig som patient. Ett annat misstag är att fastna i den första diagnosen som kommer till tanken, antingen den serveras av patienten eller av läkarens eget huvud. Vi läkare vill hjälpa, men vi ska också försöka träffa många patienter så att alla som vill kan få en tid. Då måste vi jobba snabbt – och om man då inte lyssnar ordentligt och har tagit till sig hela sjukhistorien, då landar man lätt i en diagnos för snabbt. Då kan det vara bra att ställa den frågan som jag nämnde tidigare: ”Du tror att mina besvär beror på xx, men vad skulle det annars kunna vara?”.

– Men om det är så att du verkligen upplever att läkaren inte lyssnar på dig som människa och dina symtom – då är det lika bra att byta läkare. Det är lite svårt att rädda ett sånt möte, och det är viktigt att du känner ett förtroende för din läkare.

LÄS OCKSÅ: Så undviker du onödiga läkarbesök – läkarens 10 tips

Foto: TT/Shutterstock