Här är våra två största hälsoproblem – enligt läkaren
Han är skådespelaren som sadlade om till läkare och numera är specialist i allmänmedicin. I podden Är jag sjuk? kan du höra honom lotsa de två hypokondrikerna Emelie Uggla och Nisse Hallberg rätt i hälsodjungeln. Nu är Jesper Salén aktuell med boken Doktorns no bullshit-guide till hälsa – en titel som precis som podden har ett anslag av humor.
– Man ska självklart inte skämta bort frågor om hälsa – det blir aldrig bra. Men att ha en glimt i ögat ibland när det passar kan göra det lättare för patienten att ta till sig information. Rädsla är annars en vanlig känsla när vi går till läkaren, och då påverkas våra frontallober – vi blir lite blockerade och kan inte ta in det som sägs. Podden var första steget för mig för att se om det funkar och faktum är att många har hört av sig och sagt att de har blivit bättre i sin hälsoångest, säger Jesper Salén.
"Vårt mående består av njutning också"
Idén till No bullshit, i bokens titel, syftar på all hälsoinformation vi har omkring oss som ett ständigt brus, berättar Jesper. Det är en konst i dag att värdera om informationen kommer från en sanningsenlig källa eller inte. Det finns så mycket förvirring och oro kring hälsa och den röda tråden i boken är att vi ska sluta oroa oss för det vi ändå inte kan påverka. Det blir så mycket bättre om vi i stället ägnar vår energi åt att påverka det vi kan i form av hälsoförebyggande arbete.
– Men vi ska inte glömma bort att vårt mående består av njutning också. Blir du för fast i träningsscheman, kostprogram och måsten så tappar du något viktigt. Min tanke är att när du har gjort medvetna insatser för din hälsa, kanske vissa livsstilsförändringar, så ska du kunna njuta skuldfritt. Självklart kan du äta en bulle eller godis, eller njuta av ett glas bubbel. Jag vet många som känner skuld samtidigt som de gör det de borde njuta av.
Jesper Salén funderar mycket på hälsobegreppet och hur han som läkare förhåller sig till det. Enligt WHO är hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, ej endast frånvaro av sjukdom”.
– Det här är subjektivt. Det är viktigt att du själv tänker på och reflekterar över hur du vill leva ditt liv, inte bara går på vad du tror att andra vill att du ska göra. Hälsa handlar inte bara om att vara sjuk eller inte. Se det som två skalor, en medicinsk som går från sjukt till friskt, och en som beskriver ditt välbefinnande, den går från att må dåligt till att må bra.
Nya vanor på 21 dagar!
Vill du komma in i bra kost- och träningsvanor? Ge det 21 dagar! Anta vår roliga utmaning så ses vi 27 januari.
Läs mer och anmäl dig här!"Vi borde ha ett lite mer holistiskt synsätt inom primärvården"
Har du varit med om att du mår dåligt men inte riktigt kan sätta fingret på varför? Du går till vårdcentralen, det tas prover och läkaren undersöker dig. Efter någon vecka får du svar på proverna: Allt ser bra ut. Du är frisk, du mår bra, säger läkaren.
– Det här gör lätt att patienten lämnar ett läkarbesök med frustration, och kanske byter vårdcentral. Vi läkare har lärt oss hur vi behandlar sjukdomar, vi kan den medicinska hälsan, men inte alltid hur vi får en patient att må bra, säger Jesper Salén och fortsätter:
– När jag hade skrivit det första utkastet till boken insåg jag att vi borde ha ett lite mer holistiskt synsätt inom primärvården, men på ett oflummigt sätt. Det finns en kultur att vi inte ska syssla med dåligmåenden för att till exempel en partner har gjort slut. Men nu ser det ut så här, folk söker sig till oss när de mår dåligt, inte bara när de är sjuka. Jag tror framför allt att det är viktigt att vi läkare intresserar oss, lyssnar och bekräftar. Att vara en hygglig medmänniska. Ibland fyller vi på vårdcentralen tomrummet efter gamla tiders kyrka. Ett tryggt rum och någon att prata med.
Våra två största hälsoproblem
Utan att veta helt säkert, har Jesper en stark känsla av att han lägger runt 95 procent av sin arbetstid på det han har kommit att kalla de två giganterna. Det som gör att de allra flesta av hans patienter besöker honom på vårdcentralen:
1. Det metabola syndromet
– Vi pratar bukfetma, högt blodtryck, insulinresistens – alltså förstadiet till diabetes typ 2 – och höga blodfetter. Det är ett tråkigt ämne men så viktigt och centralt för att vi ska leva och må bra. Får du en stroke så kan du ju inte göra det du mår bra av.
Det finns en hög ärftlig komponent kring diabetes typ 2 berättar Jesper.
– Även om det är genetiskt i vissa fall så kan du göra det bästa av situationen. Livsstilsfaktorer är ”ärftliga”, därför är det viktigt att du rör på dig och äter bra – det handlar om kalorier in och kalorier ut. Jag rekommenderar inga träningsformer och dieter, du måste hitta något som passar just dig annars blir det outhärdligt.
Att förändra sin livsstil är inte alltid helt lätt. Jesper brukar tipsa om tvåveckorsmetoden. Patienten får strikta råd att följa under två veckor, det är en kort tid, men ofta tillräckligt för att du ska få ett kvitto på att förändringen gör gott. Har du till exempel reflux och sur mage, och undviker sena middagar eller kaffe och alkohol sent på kvällen – då märker du att du inte vaknar på natten och tror att du har fått en hjärtinfarkt. Perfekt, det funkar. Förhoppningsvis gör det dig motiverad att fortsätta.
2. Stress
– Stress gör kanske att du mår dåligt, sover sämre och får spänningshuvudvärk. Men stress kan också leda till sjukdom som till exempel diabetes typ 2. Sjukskrivningar för stressrelaterad ohälsa ökade med hela 29 procent mellan 2019 och 2023, främst bland kvinnor, enligt en rapport från Försäkringskassan. Det här är en verklig farsot.
Ett sätt att minska stressen är att tillåta sig vara lagom bra. Du behöver inte alltid prestera på topp menar Jesper. Ett annat sätt är att våga prata med din chef om du tycker att din arbetsbörda är för hög. Utan samtal med någon ansvarig på arbetsplatsen, blir det ingen förändring.
LÄS OCKSÅ: Psykologen: Så minskar du din prestationsångest på jobbet
– Stress är något jag som läkare tänker väldigt mycket på och har behövt lära mig att hantera på ett bra sätt. Som det ser ut nu tror jag att det sjukskrivs för mycket. Ibland kan en sjukskrivning göra mer ont än gott, det är ett lite trubbigt verktyg, som vi läkare tar till. Tänk dig att du har en jobbig och stressande familjesituation och läkaren sjukskriver dig. Då tappar du den roll och funktion du har i arbetslivet som kanske skapar trygghet och mening. Många gånger skulle man vilja sjukskriva någon från familjelivet med kanske en dysfunktionell relation eller med en jobbig sjukdomsbörda i familjen. Men det går ju inte.
Stress kan dessutom leda till oro och katastroftankar, menar Jesper. Tryck inte undan de känslorna, utan lyssna först på din oro, den kan ofta leda dig i rätt riktning. Lite förenklat, är du orolig för att cykla i stan, köp en hjälm och kanske dubbdäck. Då har oron fått dig att förändra en situation. Sedan har den gjort sitt, då får du lägga den bakom dig.
– Ja, återigen. Förändra det du kan för att må bra. Försök att släppa resten. Annars ligger det och blir till en tryckkokare i din kropp.
Foto: TT/Shutterstock/Markus Gårder