MåBra granskar: Så mår svenska kvinnor – egentligen

Efter reklamen: 6 olika varianter av depression – så skiljer de sig åt

Hur mår du? Tack bra, och du?

Vi är många som slentrianmässigt säger att allt är toppen. Egentligen kanske du inte har sovit bra en enda natt de senaste månaderna, du vantrivs på jobbet, känner dig ensam eller håller på att stressa livet ur dig för att hinna med just det som är livet. Kan vi må bra samtidigt som oron nästan äter upp oss? Kanske.

4:e lyckligast i världen – men mår sämre

Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten svarar flertalet barn och vuxna i Sverige att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Och enligt World happiness report som varje år mäter lyckan i världen är vi svenskar det fjärde lyckligaste folket. Vi är dessutom lyckligare nu än för både ett och två år sedan. Lyckan verkar öka med andra ord. Samtidigt får vi rapporter om att den psykiska ohälsan ökar och att många lider av psykiska besvär som oro, stress och ångest. Hur hänger det här ihop?

– Vid första anblicken kan det verka konstigt, men det handlar om lite olika saker. Vårt psykiska välbefinnande är högt, hela 80 procent svarar att de mår bra. Men det handlar mindre om psykiska besvär, och mer hur man fungerar i livet generellt – hur jag mår fysiskt, om jag har trevliga vänner, ett jobb jag trivs med och så vidare. Man kan vara nöjd med det men ändå må dåligt på grund av till exempel stress, säger Hillevi Busch, fil dr i psykologi och utredare på Folkhälsomyndigheten.

Fanny övervann sin inre perfektionist och blev lyckligare

Brett begrepp kan leda till missförstånd

Hon berättar att begreppet psykisk ohälsa lätt kan leda till missförstånd. Det är ett väldigt brett begrepp där bland annat Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen menar allt från lättare psykiska besvär till allvarliga psykiatriska tillstånd.

– Det vi ser ökar är psykiska besvär som oro, stress och ångest. Även neuropsykiatriska diagnoser som adhd och add, främst bland barn och ungdomar. Däremot ser vi ingen större ökning när det gäller svårare psykiatriska tillstånd som till exempel bipolär sjukdom, psykoser och schizofreni.

Yngst och äldst mår sämst

I Nationella folkhälsoenkäten är det den yngsta och äldsta gruppen som sticker ut – som rapporterar högst psykisk ohälsa. Enligt de självrapporterade besvären är ökningen störst i den yngsta gruppen, 16 till 29 år. Unga kvinnor i den gruppen är de som rapporterar in flest besvär av stress och ångest.

– Jag tycker egentligen inte att det är så märkligt. Psykisk ohälsa brukar debutera i den ålder. Det är mycket som händer i kroppen, många beslut som ska fattas om till exempel utbildning, man börjar bryta sig loss från sin kärnfamilj och fundera över ”vem är jag?”.

Tidigare år har Nationella folkhälsoenkäten haft ett tak på 84 år. Den äldsta gruppen, personer mellan 65 och 84 år, är de som uppgett högst psykisk hälsa. Den kan bero på att man gått i pension, får mer fritid och slipper oro för arbete resonerar Hillevi. Men sedan händer något. 2022 lät man för första gången även personer över 84 år att svara på frågor kring sin psykiska hälsa.

– Det visade sig att den här gruppen mådde sämre med fler psykiska besvär. Det kan hänga samman med ensamhet och isolering, många får fysiska be­gränsningar som gör att man blir sittande hemma. Vi har tittat på sambandet mellan ensamhet och psykiska besvär och man kan se att de som är ensamma oftare har allvarlig psykisk påfrestning, även suicidtankar, säger Hillevi. Hela en av tre kvinnor över 84 år äter antidepressiva mot en av tio i befolkningen i stort.

Sjukskrivningarna slår rekord

Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress. Försäkringskassans rapport, Från ryggont till utmattning, visar att psykisk ohälsa idag står för över hälften av alla längre sjukfall. De stressrelaterade sjukfallen är vanligast och arbetsmiljön ses som en viktig faktor bakom utvecklingen.

– Det är ett komplext samband mellan stress och psykisk ohälsa. Vi behöver stress, den är livsnödvändig för oss. Men vi måste ha en balans mellan aktivitet och återhämtning – får vi inte det så kan vi må dåligt. Dagens arbetsliv kräver väldigt mycket av oss. Det kan vara svårt och komplext för många, vilket inte behöver betyda att man har en sjukdom, säger Sandra Tamm, docent och ST-läkare i psykiatri. Hon forskar kring folksjukdomar som påverkar vår psykiska hälsa, depression, stressrelaterade sjukdomar och sömnsvårigheter.

Sandra påpekar att det finns extrema former av stress, som exempelvis trauman och övergrepp av olika slag som kan leda till PTSD. Där är kopplingen till psykisk ohälsa tydlig.

Anhörig med psykisk ohälsa – psykologens tips för att orka

Sömnens inverkan

När det gäller den långvariga stressen finns det mycket annat som spelar in – inte bara att man har mycket runt omkring sig. Tidigare erfarenheter, ärftlighet och sömnproblem är några faktorer som påverkar.

– Ja, dålig sömn är en stor riskfaktor för psykisk ohälsa. Man kan också få sömn­­problem på grund av en depression. Om man behandlar depressionen men inte sömnproblemen är risken större att du återinsjuknar. Det har till och med visat sig vara bra att börja med att be­handla sömnen, före man behandlar depressionen.

Sömnen är viktig med andra ord – men precis som med stress är balansen viktig, inte för lite – men inte heller för mycket. Det handlar egentligen inte om hur många timmar du sover, menar Sandra. Avgörande är om du upplever störd sömn, har svårt att somna eller många uppvaknanden, och om dessa sömnsvårigheter leder till att du får svårigheter i din vardag.

– Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är farligt att sova för lite då och då. Och är du småbarnsförälder och sover lite för lite så betyder inte det att du kommer bli deprimerad. Däremot kan man se att personer som arbetat skift med störd sömn som följd har en ökad risk för depression på gruppnivå. Men de sambanden syns först efter många års skiftarbete. När det gäller sömn handlar det sällan om timmar utan det viktiga är att du känner dig utsövd, säger Sandra.

5 steg: Lär dig hantera oro – och minska din ångest

Kvinnor mår sämre än män

Enligt den Nationella folkhälso­enkäten mår flickor och kvinnor i alla åldrar sämre än pojkar och män. Vad beror den här skillnaden på?

En anledning är just arbetsmiljön, där typiskt kvinnodominerade yrken som vård, skola och omsorg ligger högt i stressrelaterad sjukfrånvaro – en orsak till det kan enligt Försäkringskassan vara en obalans mellan krav och resurser. Men hur är det med annat typiskt kvinnligt, kan våra svajande hormoner med bland annat pms och klimakteriet ställa till det för oss?

– Det finns ju mängder av olika orsaker kring varför kvinnor mår sämre än män. Hormoner står bara för en liten del. Vi är alla individer och reagerar på olika sätt av våra hormoner. Många som menstruerar har problem med pms och pmds, de blir botade i klimakteriet. Andra mår sämre när östrogenet sjunker i klimakteriet. Vi är olika och kan må dåligt av hormonförändringar i olika faser i livet, säger Inger Sundström Poromaa, professor i gynekologi och en av medgrundarna till WOMHER, centrum för kvinnors psykiska hälsa vid Uppsala universitet.

– Jag tror att strukturer i samhället påverkar mer, som att kvinnor har större ansvar för hemarbete och mäns våld mot kvinnor. Kvinnor kan också ha ett annat hälsobeteende. Vi är mer vana att söka vård – en anledning till det kan vara att vi har mer kontakt med sjukvården i samband med barnafödande, säger Inger Sundström Poromaa.

Så mår vi – generation för generation

Här sammanfattar vi vad svenska kvinnor idag brottas mest med genom livets olika faser och psykologen Anna Bennich ger förtröstansfulla råd och förslag på åtgärder som kan hjälpa.