Långa BUP-köer gör sjuka barn sjukare: ”Det är en medicinfabrik”

Barn- och ungdomspsykiatrin(BUP) erbjuder psykiatriskt stöd, utredning och behandling till barn och unga i åldern 0 till 17 år, med medelsvår till allvarlig psykisk ohälsa.

Det är i alla fall ambitionen. Idag står 23 940 barn i kö till BUP, varav 69 procent har väntat längre än vårdgarantins 30 dagar på att få hjälp.

Det visar Feminas granskning av organisationen, där de också talat med förtvivlade föräldrar, uppgivna BUP-anställda, ansvariga chefer vid IVO och andra enheter.

Samtliga uttalanden talar sitt klara språk: verksamheten blöder, och de som främst blir lidande är de sjuka barnen.

– Det är väldigt viktigt att barnen får komma till rätt vård och behandling i tidigt skede, för att inte utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Vi har tittat på vård och behandling för barn med psykisk ohälsa och ser omfattande brister, säger Marie Åberg, avdelningschef vid Inspektionen för vård och omsorg, IVO, till Femina.

BUP-krisen har flera orsaker

Att köerna är så långa motiveras med flera anledningar. En större medvetenhet rörande olika NPF-diagnoser, pandemin och ett ökat tryck på barn och unga i allmänhet idag, är några av dessa. I IVO:s rapport Iakttagelser i korthet pekar man ut personalbrist och bristfällig samverkan mellan olika instanser som ytterligare problemfaktorer.

Femina har pratat med åtta kvinnor som arbetar eller tidigare har arbetat på BUP, inom öppenvården eller slutenvården i olika delar av landet. Deras anonyma vittnesmål ger en mörk bild av verksamheten inifrån.

– Jag känner enorm frustration och sorg. Det är ren vanvård där man inte har någon möjlighet att hjälpa de här barnen och föräldrarna, säger en kurator som valde att lämna BUP, till Femina.

Psykologen Anna Bennich ger råd.

Oro och ångest hos barn – så hjälper du barnet att hantera känslorna

Psykologen svararAnna Bennich

När barnen får hjälp är läget ofta kritiskt

Man vittnar också om nödlösningar, och att barnen i väntan på att få hjälp blir sjukare.

– I perioder har det känts som vi fått hårdprioritera ärenden utifrån om barnet vill ta livet av sig i dag eller inte. Är det inte i dag kan vi inte göra något för då är det inte ”akut”. Det är fruktansvärt att hantera, konstaterar en sjuksköterska som arbetat flera år på en BUP-mottagning i mellersta Sverige. Hon fortsätter:

– Barnen hinner bli så pass mycket sämre i kön att vi får ta emot värre depressioner, mer självskadebeteende eller ökade suicidtankar när de väl kommer.

En barnsjuksköterska som tidigare arbetat som skolsköterska och inom BVC beskriver hur hon fick en chock när hon kom till BUP.

– Jag är för friskvård och hälsovård och det fick jag inte använda något av där alls. Det är en medicinfabrik där sjuksköterskans enda uppgift är att ta emot information för att kunna justera dos eller byta ut medicin.

Vill ge verktyg och underlätta för att öppna upp samtalet om man misstänker att någon inte mår bra.

Helena har skapat en första hjälpen-tavla för psykisk hälsa

Man nämner också en utbredd tystnadskultur. Vissa av vittnesmålen menar att om man talar högt om de långa köerna, så finns risk att inte verksamheten de statliga bidrag de behöver för att hålla sig flytande. Vissa enheter har till och med fuskat så att det ser ut som ärenden blivit avhjälpta, trots att de inte har det.

Fler vittnesmål inifrån BUP går att läsa här.

SKR bemöter kritiken: "Hela kedjan behöver vara med”

Martin Rödholm, projektledare och specialistläkare i psykiatri vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, ser allvarligt på kritiken som riktas mot organisationen.

– Det är klart att jag blir beklämd över att det ska vara så. I en pressad situation kan det givetvis inte bli bättre om man inte kan säga vad man tycker. Det handlar om organisation och vilken struktur man har för arbetet på en mottagning, det blir ännu viktigare i en sådan situation, säger han till Femina. Han fortsätter:

– Många behöver ta ansvaret och göra vad man kan för att förbättra sina arbetsprocesser så att de blir så effektiva som möjligt. Det är en pressad, svår situation där hela samhället, hela kedjan, behöver vara med.

Samtidigt uppger nio av tio vårdcentraler att de behövde ta hand om patienter som egentligen borde vårdas inom psykiatrin. Psykiatrin i sin tur riktar kritik mot primärvården. I kläm hamnar familjerna som behöver vård.

Annas dotter har väntat 190 dagar på vård

Efter reklamen: Femina granskar BUP: Annas dotter får ingen hjälp: ”Det gör så förbannat ont”

En av dessa är Anna, vars dotter lider av svår PTSD. Hon har väntat i 190 dagar på att få stöd från BUP. Tidigare har hon i en partiledardebatt fått möjlighet att konfrontera statsminister Ulf Kristersson om vårdgarantin inte gäller våra barn. Då konstaterade han att frågan är högt prioriterad.

– Vi har till och med skrivit in detta i regeringsförklaringen. Så viktig tycker jag att den här frågan är tillsammans med suicidprevention. Det är de viktigaste frågorna kring psykisk ohälsa, säger Ulf Kristersson i en intervju Femina gjort i samarbete med Aftonbladet.

Men han vågar inte ge något datum. Han menar att det finns ett antal regler som behövs utredas och beredas innan de kan ändras.

– Men vi kommer att införa detta. Det kommer att bli en 30-dagarsgaranti.

Foto: Femina, TT, SVT, Fredrik Streiffert, Thomas Carlgren