Skadliga ideal gör unga tjejer sjuka: "Värre än size zero"

Efter reklamen: 4 steg mot en hälsosammare inställning till din kropp

Organkramande korsetter, getingmidjor, Twiggy-ideal, bantningshysteri, flygvärdinnedieter, heroin chic och size zero. Smalhetsidealet är inget nytt, men i dagens uppkopplade samhälle syns de tunna kropparna kanske mer än någonsin.

– Förr gick man på stan och såg en reklamtavla med supersmala modeller. I dag med sociala medier överöses unga tjejer av de här skönhetsidealen på ett sätt som saknar historiskt motstycke. Tjejer matas av dem ständigt och konstant. Det är en helt annan grej i dag än vad det var för 20 år sedan, säger Amanda Oxell, chef för samhällsförändring på Tjejzonen.

Hon är en av flera som ger sin syn på de rådande idealen i den omtalade SVT Edit-dokumentären "Smalast vinner", där frågan om vem som bär skulden till de sjuka skönhetsidealen står i centrum.

– Influencers måste vara medvetna om sin påverkan. De visar upp skönhetsideal som faktiskt skadar, som bidrar till att unga tjejer utvecklar ätstörningsproblematik.

Efterlyste svältkompisar på sociala medier

I dokumentären berättar 17-åriga Elvira om hur de svängande skönhetstrenderna och idealen har påverkat henne och hennes populäritet bland kompisar och killar. Hon berättar också om en influencer som på sociala medier efterlyste folk som ville svälta sig tillsammans med henne.

– Elvira tänkte att folk i kommentarsfältet skulle påpeka hur det sjukt det här var, men i stället fylldes kommentarerna av hurrarop och folk som ville bli hennes svältkompis.

Det är konstanta svängningar i skönhetsidealen. Efter en tid av kroppsaktivism och Kardashian-kurvor verkar de tunna kropparna vara tillbaka med besked.

– Vi är tillbaka i något slags smalhetsnorm som inte bara börjar närma sig size zero utan till och med är värre än så.

Amanda Oxell menar att subkulturen pro-ana, som förskönar bilden av livet med anorexi, har smugit sig in i det offentliga rummet.

– Det är väldigt obehagligt. Det har blivit så normaliserat att man inte ser att det är pro-ana-estetik som reproduceras i det innehåll som influencers lägger upp. Och de kanske inte ens reflekterar över det själva, men när man poserar för att förstärka utstickande revben, nyckelben, höftben eller ryggrader så gör det någonting med oss. Det gör någonting med de unga tjejer som tar del av bilderna.

Experternas bästa råd för bättre självbild och mindre kroppsfokus

Dubbelt så många samtal

På Tjejzonen märks en oroväckande utveckling i antalet samtal och meddelanden som kommer in från unga tjejer, berättar Amanda Oxell.

– Vi har sett en hundraprocentig ökning av samtal som handlar om ätstörningsrelaterad problematik bara de senaste två åren. Därför tycker jag att SVT-dokumentären är viktig, för att vi ska få syn på mängden innehåll som sköljer över tjejer varje dag – och att det gör dem sjuka. Det går inte att värja sig mot det här.

Amanda Oxell hoppas att vuxenvärlden får upp ögonen för problematiken och engagerar sig för att få stopp på utvecklingen, men också att influencers förstår vilken påverkan de har.

– De vet att de kan sälja slut på produkter på en kvart. De vet att de har den effekten. Då borde de också förstå vilka andra effekter de har.

Den största motorn i det här är kommersialiseringen av kvinnors utseende, menar Amanda Oxell.

– Utseendeekonomin utgörs av alla aktörer som tjänar pengar på tjejers utseende och omsätter hundratals miljarder kronor bara i Sverige varje år. Det är starka marknadskrafter som ligger bakom att trenderna vad gäller unga tjejers utseende svänger så snabbt som de gör. Det är oacceptabelt att svält och självskada ska bli verktyg för unga tjejer att nå den målbild som de här kommersiella aktörerna och influencers sätter. Detta behöver vi vuxna prata om med varandra och med våra barn.

LÄS OCKSÅ: Min nioåring pratar illa om sin kropp – hur kan jag hjälpa henne?

Foto: TT/Shutterstock