Först, mellan eller sist? Så påverkar syskonordningen din hälsa
Att vara först ut från magen kommer onekligen med vissa fördelar. Enligt forskning verkar den tid och uppmärksamhet som föräldrar ger sitt första barn skapa ett försprång som är svårt att knappa in på. Förstabarnen får nämligen generellt bättre hälsa än alla sina andra syskon. Dessutom tjänar de mer pengar och får en bättre karriär.
– Men man ska komma ihåg att siffrorna förstås inte säger något om vilken lycka man upplever i livet. Att man tar risker kan ju också innebära att man faktiskt får uppleva mer spännande saker som vi inte heller ser i statistiken, säger Helena Svaleryd, som är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
– Det vi har tittat på är ”hård fakta”, som inkomster, diagnoser och sjukhusinläggningar kopplat till placeringen i syskonskaran och där ser vi att förstabarnen generellt klarar sig bättre på nästan alla punkter. Men man ska också komma ihåg att hälsoskillnaderna mellan familjer är i allmänhet större än hälsoskillnaderna inom samma familj, fortsätter hon.
Där har man studerat syskonordningens betydelse för bland annat hälsan, och även konstaterat att vara först ut också innebär vissa risker ... Förstabarn är till exempel oftare inlagda på sjukhus som spädbarn och har fler diagnoser som är kopplade till graviditet och förlossning. Detta kan bland annat förklaras av att eftersom livmodern är ”ny på jobbet” så är den inte lika bra på att förse fostret med näring. Och det är en förmåga som faktiskt blir generellt bättre för varje barn.
Grattis du som kom ut sist – din tid i magen var åtminstone bäst!
Storasyster – stressad toppchef?
Generellt har ju förstabarn bättre hälsa än sina senare födda syskon. Men en akilleshäl verkar storasyster faktiskt ha. Som vuxen söker hon nämligen mer vård än övriga syskon för övervikt och diabetes.
– Vi kan bara spekulera i vad det betyder. Kanske söker storasyskon faktiskt bara vård mer, tar hand om sig bättre på det sättet. Men det kan också vara en långsiktig effekt av komplikationer i samband med graviditet och förlossning som gör att förstfödda generellt är skörare som nyfödda, berättar professorn Helena Svaleryd.
Även förstabarnens ekonomiska hälsa är generellt bättre. De gör oftare karriär och blir chefer, och speciellt stor är skillnaden mellan förstfödd dotter och tredjefödd dotter. Det är nämligen 60% större chans att en storasyster blir toppchef än att en lillasyster blir det.
Men att vara duktig kommer också med en prislapp.
– Det finns ett högpresenterade drag bland storasyskonen. Jag är själv storasyster, och visst träffar man på oss lite oftare inom den akademiska världen. En teori är ju att föräldrar har mest tid för sitt första barn, till exempel när det gäller att hjälpa till med läxorna. Så man blir oftare högutbildad, oftare chef, men är kanske också lite oftare stressad, summerar Helena Svaleryd.
I vårdstatistiken på BUP sticker kvinnliga förstabarn ut, till exempel när det gäller ångest och depression kopplat till just stress.
Mellansyster – försummad dotter?
Enligt en gammal psykologisk förklaringsmodell, ”the middle child syndrome”, så faller mellanbarnet oftare mellan stolarna i familjen, vilket får vissa hälsokonsekvenser. Enligt en gammal studie så ska mellanflickor till exempel vara överrepresenterade bland kvinnliga alkoholister. Men sambandet gäller tydligen bara om hon är omgiven av systrar, inte om hon är enda flickan, för då får hon en mer unik position i familjen.
En nyare pakistansk undersökning på cirka 300 personer visade också att det var nästan tre gånger så vanligt att mellanbarn missbrukade droger, än att förstfödda eller sistfödda gjorde det. Och i en betydligt större brittisk studie var mellanbarnet det barn i syskonskaran som uppgav sig ha svårast för att prata med sina föräldrar om känsliga saker, som sex, vilket kanske bekräftar tendensen att mellanbarn inte upplever sig vara lika nära sina föräldrar.
– Men i den hårda data vi har tittat på så har vi inte sett att mellanbarnen egentligen sticker ut på något särskilt vis, mer än att de absolut råkar mer illa ut än förstabarnen, men inte lika mycket som sina yngre syskon, som ju är ännu mer benägna till riskfyllt beteende. Den stora tendensen vi ser är att hälsoriskerna ökar linjärt. Ju senare man är född, desto högre risk för ohälsa som kräver vårdkontakter, förklarar Helena Svaleryd.
Lillasyster – kreativ olycksfågel?
Familjens minsting och gullegris, hur kan hon inte ”lyckas” i sitt liv? Men då har man inte räknat in i ekvationen att föräldrarna vid det här laget inte orkar eller hinner vara lika uppmärksamma. Äldre syskon bidrar också till att dörrar öppnas lite tidigare än de kanske borde. Faktum är att sistfödda har flest hälsorisker när det gäller det mesta...
– De dör till exempel oftare av lungcancer. Ju senare född i syskonskaran du är, desto sämre verkar den mätbara hälsan bli, till exempel när det gäller behov av vård för substanser som alkohol och andra droger. De är också mer inlagda på sjukhus för psykisk ohälsa. Dessutom råkar de ut för statistiskt fler olyckor, och inte bara som småbarn. I våra studier så har vi tittat på åldern 0–70 år, och det ser likadant ut bland äldre småsyskon, förklarar Helena.
Även ekonomiskt är de sistfödda mer benägna att ta risker av olika slag, och de är till exempel oftare egenföretagare.
De hamnar också mera sannolikt i kreativa branscher, men detta gäller bara för kvinnor. Bland män ser man inget samband mellan syskonordning och valet av kreativa yrken, men just en senarefödd dotter väljer konsten mycket oftare än storasyster gör det.
Foto: TT/Shutterstock, Mikael Wallerstedt