Svårt med siffror – du kan lida av dyskalkyli
Siffror, siffror, siffror… De finns överallt och vi förväntas tolka dem rätt i alla situationer. Och inte bara inom matematiken påverkar de våra liv. Det är datum, antal föremål, avstånd, tid, statistik, vikter, procent, pengar och mycket mer.
Precis som att dyslexi (svårigheter att läsa, skriva och stava) är funktionshindrande så kan även dyskalkyli (specifika räknesvårigheter) vara det. Även om dyskalkyli inte går att bota finns det hopp för de drabbade om de får professionell hjälp. Exempelvis kan träning i tidig ålder och smarta hjälpmedel underlätta.Tyvärr känner allt för få till diagnosen, och det gäller även många lärare och läkare.
– Jag trodde att jag var den enda i hela världen med mina problem och det var fruktansvärt ensamt, berättar Louise Thomsson, som i dag jobbar hårt för att den diagnos som hon och många fler har ska uppmärksammas.
Hon har liksom de flesta med diagnosen dyskalkyli fått leva med att bli utpekad som lat och dum i huvudet, vilket har varit nedbrytande. Andras fördomar har satt sig och självförtroendet har inte varit på topp.
– Jag har ändå varit riktigt bra i alla andra ämnen i skolan. Det är bara matte som varit ett problem, säger Louise.
– Och hade jag fått hjälp tidigt kanske jag inte hade haft lika stora svårigheter.
Läraren blev ett trauma
Känslan av att vara värdelös är något även Louise Schneider, som kallas för Lou, fått uppleva.
– Jag kommer ihåg att jag satt och grät i min lärares famn i trean när jag inte klarade av att lära mig treans multiplikationstabell hur mycket jag än tränade, säger Lou.
– En av mina senare mattelärare under skoltiden gav mig till och med PTSD (Posttraumatiskt Stressyndrom).
Hon och Louise lärde känna varandra genom ett inlägg på Facebook, och insåg att de hade mycket gemensamt kring hur de blivit behandlade på grund av dyskalkylin.
– Vi hittade verkligen varandra, säger Lou.
De tyckte båda att det var underbart att inte längre vara ensamma och bestämde sig för att de vägrar skämmas, något som så många andra med sifferproblem tyvärr gör. Att starta en podd om dyskalkyli blev en perfekt lösning för att nå ut.
– Lite tveksam var jag – rädd för vad folk skulle tänka, säger Louise.
Det hade hon inte behövt vara då responsen har varit överväldigande positiv, både från föräldrar till barn med matteproblem och personer som själva har dyskalkyli.
Ont om förståelse
För Louise och Lou har kontakten med varandra också inneburit att de fått ett stärkt självförtroende kring sin diagnos, och nya insikter när de började jämföra sina historier.
– Jag märkte redan i första klass att jag hade svårt att förstå mängder och att plussa ihop två grupper av föremål. Jag pluggade mycket, men grät ofta, berättar Louise.
– Jag förstod aldrig riktigt siffrornas funktion.
Lou har i perioder fått bättre hjälp i skolan och i perioder sämre. Första året på gymnasiet var en hemskt upplevelse innan hon hamnade hos en lärare med förståelse för hennes problem.
– Jag var mobbad och det var först de två sista åren på gymnasiet som jag fick en lärare som anpassade mattelektionerna efter mig och då gick allt bättre, berättar hon.
Louises syster har dyslexi och hon misstänker att det hänger ihop, men själv har hon inga problem med språk och ord. Och medan systern åtminstone fick lite hjälp i skolan så fick Louise ingen riktig förståelse.Till slut anställdes en privat specialpedagog som på ett lekfullt sätt lärde henne nya sätt att räkna och hantera siffror.
– Vi utgick från tetrisrutor och då förstod jag plötsligt logiken och det är så jag kan använda siffror idag. För mig måste det vara visuellt, säger Louise.
Louise Thomsson och Louise ”Lou” Schneider
Ålder: 36 år och 21 år.
Bor: Dannike och Mölndal.
Gör: Louise jobbar som personlig assistent. Lou studerar antropologi på universitet. Båda driver Dyskalkylipodden tillsammans sedan 2022 (med en tredje medlem – Clara Olofsson) och jobbar för att sprida information om dyskalkyli.
Vill: Att det ska bli mindre skamfyllt att prata om dyskalkyli. Sprida information om diagnosen så att alla vet vad det innebär och så att drabbade kan få professionell hjälp i god tid.
Ett svårläkt sår
Tyvärr har tiden som mobbad ändå påverkat Louise för livet. Självkänsla är inget man lätt reparerar och även hon har drabbats av PTSD.
– Många har svårt att förstå att dyskalkyli är ett funktionshinder som inte har något med intelligens att göra och att det kan vara så mycket mer än bara siffror och matte. Det är vanligt med andra problem. Jag lärde mig inte klockan förrän jag var 14 år gammal, förklarar Louise.
Som tur var så hade hon ett område som hon var extra duktig inom och det var musiken.
– Allt inom musik har känts enkelt och naturligt, utom notkunskap, för där finns det likheter med matematik.
Men trots handikappet med svårigheter kring siffror så klarade Louise gymnasiet med godkända betyg i alla ämnen och totalt sätt höga betyg. Efteråt har det varit annat som påverkat henne.
– Den dåliga självkänslan har varit som ett sår i mig. Det är jobbigt att få höra att man är dum i huvudet, förklarar hon och Lou nickar.
Louise började till slut att jobba inom IT-branschen som webbutvecklare. Programmering fungerade trots dyskalkylin.
– Men jag gick in i väggen och i dag trivs jag bra som personlig assistent.
Det är jobbigt att ständigt få höra att man är dum i huvudet
Utmanande vardag
För både Louise och Lou är det vardagen som erbjuder kanske flest utmaningar.
– Kartor är hopplösa, det är svårt att hitta rätt. Och att handla på nätet kan vara en utmaning. Jag har svårt att se framför mig hur mycket ett kilo potatis är. En gång köpte jag tjugo kilo av misstag, säger Louise.
Att hålla isär datum och tider är en annan utmaning och ibland kan ett sms gå i väg till fel telefonnummer. För att inte tala om när det är tågresor iblandade.
– Det kan lätt bli både fel tåg och fel perrong, för siffrorna liksom byter plats. Jag har svårt att se konturerna på siffror. De smälter ihop, förklarar Lou.
Däremot tycker Lou att hon har bra sifferminne. Det är annat som är klurigt, upplever hon.
– Att handla i butik är svårt. Det blir lätt dyrt, för jag kan inte räkna ihop vad sakerna kostar tillsammans och slutsumman på kvittot betyder inget för mig.
Hon har också svårt med att förstå tidsperioder, som att greppa hur lång en vecka är.
– Jag blandar även ihop siffror som liknar varandra, som 11 och 1, 13 och 3 samt 15 och 5. Vänster och höger kan jag fortfarande inte heller så bra, säger Lou.
Viktigt att upplysa
I dag jobbar Lou hårt för att ingen ska bli illa behandlad för sin dyskalkyli och hon föreläser gärna om hur det är att leva med diagnosen.
– Vi måste prata om det.
Själv har hon bland annat löst många vardagsproblem tack vare goda vänner som hjälper till.
– Jag älskar att baka och laga mat. Då kan jag exempelvis ringa någon och fråga vad tre fjärdedels deciliter betyder, för när jag läser det i ett recept så har jag ingen aning, säger Lou.
Mer om Dyskalkyli
Specifika räknesvårigheter, dyskalkyli, innebär att vardagens matematik är en stor utmaning. En person med dyskalkyli har svårt att räkna och förstå siffror. Det kan till exempel vara svårt att veta vilket av två tal som är högst, vilket gör att det tar tid att räkna och ofta blir fel.
- Under skolgången kan dyskalkyli även påverka andra ämnen än matematik. Exempelvis kan man ha svårt med årtal och tidslinjer på historielektionerna, att göra beräkningar i kemin eller att läsa kartan under orienteringen på idrottslektionen.
- I vardagen kan det bli problem med att planera, organisera, hantera ekonomin, tolka en tidtabell, följa ett recept eller utläsa timmar och minuter i ett klockslag. Andra saker som kan vara svårt är att hitta när man är ute och reser, minnas i vilken ordning veckodagar eller månader kommer och att uppskatta avstånd, vikt eller volym.
- Utredning av dyskalkyli görs oftast av en logoped eller psykolog. Man får då berätta om sina svårigheter och göra olika tester. Det är inte ovanligt att ha flera diagnoser samtidigt som dyskalkyli, exempelvis dyslexi eller ADHD.
- Dyskalkyli beskrevs första gången i början av 1900-talet av den svenske läkaren Salomon Eberhard Henschen, som var professor i medicin vid Karolinska institutet.
Källa: Danderyds sjukhus, 1177
Experten: Betydligt fler än man tror är drabbade
Upp till sju procent av befolkningen beräknas lida av dyskalkyli. Orsakerna är inte helt klarlagda men det handlar om skillnader i hjärnans struktur eller funktion i områden som spelar roll för räknandet. Logopeden berättar mer, och trycker även han på att kunskapen och acceptansen måste öka.
Jonas Walfridsson är legitimerad logoped på Danderyds sjukhus i Stockholm, där flest utredningar kring dyskalkyli görs i Sverige. Han har patienter som är allt från 10 till 70 år gamla.
– Den vanligaste åldern är kanske 14 år. Det är ofta då man har uppmärksammat att eleven har problem med att räkna även ganska enkla tal. Problem som inte varit övergående, säger Jonas Walfridsson.
Skam och okunskap
Totalt anses det vara mellan 3 och 7 procent av befolkningen som lider av dyskalkyli, enligt Jonas Walfridsson – varav flera av dessa kanske aldrig får en diagnos. Det finns nämligen ofta både en skam bland de som drabbats och en generell okunskap inom sjukvård och skola om att dyskalkyli existerar.
– Det är betydligt fler än man tror som har den här problematiken. Tyvärr är det många bland både läkare, psykologer och lärare som inte har den information som behövs för att uppmärksamma att det finns en diagnos.
Han upplever också att det finns en del som, trots att de fått kännedom om dyskalkyli, inte alls tror på att det är en diagnos – vilket försvårar livet för de drabbade.
– Ordet dyskalkyli började användas 1974 för att beskriva räknesvårigheter. Det är inte allt för länge sedan, säger Jonas Walfridsson.
Opraktisk diagnos
Det är en diagnos som är på samma resa som dyslexi en gång var, berättar han. Det behövs uppmärksamhet och forskning för att fler med detta funktionshinder ska få hjälp och för att de ska slippa bli utsatta för mobbning eller nedsättande behandling.
– Det är tyvärr inte ovanligt att man mått mycket dåligt under skolgången. Sedan är det också en opraktisk diagnos att ha. För ren matematik kan man alltid använda miniräknare, men det finns många andra situationer där det inte hjälper. Exempelvis vid problem med rumsuppfattning, tid, mängd eller när siffror byter plats då man ska åka buss eller tåg.
Jonas Walfridsson förklarar att det även är vanligt att personer med dyskalkyli har en eller flera andra diagnoser, som ADHD och dyslexi.
– Minst hälften av mina patienter har en annan diagnos när de kommer till mig.
Händer mycket
Dyskalkyli har också med tiden visat sig vara mer komplext än man tidigare haft tankar om. Problematiken kan se olika ut för olika personer och variera i svårighetsgrad. Men grunden är att man har problem med de olika räknesätten, att det går långsamt och att man har en högre felprocent i svaren.
– Vårt största mål är att se till att kunskapen och acceptansen för dyskalkyli ökar över hela landet och att den hjälp man kan få finns överallt – inte bara på vissa skolor.
Det finns flera länder som ligger i framkant vad gäller arbetet med att förstå detta funktionshinder, och Sverige är tyvärr inte där än.
– Belgien, Italien, Israel, Indien, Kuba har tillsammans med Tyskland och Storbritannien tagit en tätposition. Det händer mycket kring kunskapen om dyskalkyli, säger Jonas Walfridsson.
Testa dig själv
Vid dyskalkyli känner man oftast igen sig i minst två av följande påståenden:
- Svårt att snabbt förstå, komma ihåg och att tolka siffror.
- Svårt att använda de fyra olika räknesätten.
- Svårt att uppfatta antal och/eller mängd.
- Räknar långsamt, behöver räkna på fingrarna eller med hjälp av att rita streck.
- Svårt att lära sig klockan och att veta hur lång tid saker tar.
- Svårt att skilja på höger och vänster.
- Svårt att hantera ekonomi och pengar, att läsa tabeller och kartor.
Källa: 1177