Elin Härkönen om ridolyckan, drivet och träningen

I februari är det elva år sedan Elin Härkönen kastades av voltigehästen och bröt nacken. Världsmästerskapet hon hade i sikte byttes mot sjukhussäng, nackkrage och en lång tids rehabilitering. Läkarna sade att ett aktivt liv bara var att glömma för då 18-åriga Elin. Men med en stor dos jävlar anamma visade hon att favoritcitatet ”You are stronger than whatever tries to break you” är så sant som det är sagt.

Voltigekarriären fick ett slut, men inte träningen. I dag är hon hälsocoach och personlig tränare och vill sprida budskapet om att ingenting är omöjligt. Som ny bloggare hos oss på MåBra (hurra!) vill hon ge inspiration, motivation och igenkänning till sina läsare.

– Jag tycker det är viktigt att visa både med- och motgångar. Jag målar aldrig upp en fasad om att livet bara är flashigt och fantastiskt, jag vill visa de mörkare delarna också. Man ska kunna känna att man inte är ensam när man går igenom något tufft, säger Elin Härkönen.

Hon började skriva och blogga efter ridolyckan, när hon i flera månader låg nästintill orörlig.

– Jag var sängliggande och fick bara titta upp i taket. Jag kunde inte sitta upp eller gå själv till en början, men jag kunde skriva så jag låg med mobilen över ansiktet och bloggade.

Trots läkarnas dystra prognos, metallplattor i nacken och stark smärta tänkte hon inte lägga sig ner och dra täcket över huvudet. Elitidrottsbakgrunden gav henne både envishet och kämparanda – och ridolyckan gav ännu mer syre till hennes eld.

– Jag blev från tidig ålder ganska van vid motgångar, skador och förluster och sedan olyckan finns det ingenting som bryter ner mig, för jag har redan varit på botten. Som vuxen har jag blivit väldigt nyfiken på tankens kraft. Ibland är det tufft men jag försöker intala mig själv att motgångar är livets sätt att lära mig någonting. Det har hjälpt mig väldigt mycket.

Elin Härkönen beskriver sig som en adrenalinjunkie och träningen – såväl yoga och styrketräning som gymnastik och surfing – är en stor del av hennes liv. Den som kikar in på Elin Härkönens blogg eller Instagram, utan att veta om hennes historia, skulle aldrig gissa att hon för elva år sedan fick lära sig att gå igen; Hon gör burpees med händerna bakom ryggen, balanserar stående på en hand, står dubbelvikt och går ner i split.

– Jag vill visa att om jag som stelopererad kan göra det, då kan ni också!

Hur ser dina träningsrutiner ut?

– Jag tror att kroppen mår bäst av varierad träning, så jag gör lite av allt. Jag gör yoga hemma varje morgon sedan springer jag, kör styrketräning eller går på ett pass. Jag brukar inte uppmuntra till att träna varje dag, men jag har kronisk värk och upplever att min livskvalitet blir så mycket bättre av göra det.

Efter reklamen: 21 dagar – yogainspirerad stretch

Hur påverkar värken dig?

– Jag kan inte vinkla huvudet i ytterlägen och har en nervskada i vänster arm. Ibland sluta armen fungera så att jag tappar saker och jag har en ständig strålande smärta. Läkarna tycker det är bra att jag tränar, men att jag tränar som en galning och att det om tio, tjugo eller trettio år kanske kommer att slå tillbaka. Det är lite jobbigt att veta att det eventuellt kommer att bli värre, men jag försöker alltid ha inställningen att det ska bli bättre, så jag jobbar kanske emot läkarna lite där.

Vad är receptet på god hälsa?

– Balans är ett nyckelord för mig. Alla måste hitta det som funkar bäst för en själv. Är du ingen morgonmänniska? Träna på kvällen. Vill du äta tre gånger om dagen, eller sju? Hitta din egen balans och dina egna pusselbitar för att må bra, både vad gäller träning, återhämtning, matvanor, socialt liv och upplevelser.

Du gillar fart, men tillåter du dig att sakta ner ibland?

– Ja, jag har fått lära mig den hårda vägen. Jag har i hela mitt liv bara kört på. Till sist kände jag att ”det här går inte” och fick lära om. Jag har på senare år börjat uppskatta återhämtning och att ta det lugnt, jag förstår hur viktigt det är, men sedan tycker jag inte att det är lika kul som att köra på, ha deadlines och mycket att göra.

Vad gör du för att varva ner?

– Jag tycker om att baka och laga mat, vara ute i naturen och att skriva och blogga. Resa är mitt största intresse och det är verkligen då jag laddar batterierna, vid havet och stranden. Jag har haft stora sömnproblem, både på grund av stress och smärta, och jag försöker hitta lösningar för att jag ska sova mer och bättre. Jag klarar mig ganska bra på fem–sex timmar, men när jag var i Spanien nyligen sov jag nio timmar och blev helt chockad. Jag blev som en ny människa!

”Fingerhypnos” – enkla sättet att komma ner i varv

Du har skrivit på bloggen att du gärna vill bo utomlands?

– Ja, jag tror att det skulle vara bra och läkande för mig. Jag mår bra i värmen. Man kan alltid prova, jag har inte något som binder mig här riktigt. Jag vill hitta en plats där jag känner mig hemma. Australien, där jag utbildade mig till PT, har alltid varit hemma för mig, men det ligger så långt bort. Nu funderar jag i stället på Spanien.

Om du tittar in i spåkulan, vad ser du?

– Jag vill fortsätta utvecklas, bygga mina företag och hoppas på att bli smärtfri. Jag vill jobba med det jag älskar, dela med mig av det och träffa en partner eller hitta tillbaka till min tidigare partner, för jag vill också ha familj någon gång. På drömlistan står också att jobba mer med tv och film.

Vad känner du när du tittar tillbaka på tiden sedan olyckan?

– Jag känner: ”Har det verkligen hänt mig?”. Men jag minns också hur mörk den tiden var. I dag lever jag livet som jag drömmer om och jag blir väldigt känslosam och tacksam när jag tänker på det. Jag är tacksam när jag vaknar upp på morgonen och blir tacksam när jag kan ta mig upp ur sängen själv. Det kan göra hela min dag.

Foto: Ellen Waldton, privat