70 är det nya 50 – nu är vi yngre och friskare än någonsin

Sedan drygt femtio år tillbaka pågår H70-studierna på Göteborgs Universitet. Det är Sveriges äldsta populationsstudier där olika årgångar av 70-åringar och deras hälsa undersöks och följs upp kontinuerligt. Den första gruppen som undersöktes var 70-åringar födda 1901 och den senaste gruppen att få sin hälsa genomlyst är femtiotalisterna. Läkaren och professorn i psykiatri, Ingmar Skoog, leder studierna och har ägnat hela sitt forskarliv åt dem.

– Vi tittar på allt från biologiska förändringar till sociala och det vi har kommit fram till är åldrandet har förändrats radikalt under senaste femtio åren, säger Ingmar Skoog, som även är föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs Universitet samt sitter med i regeringens äldreforskarråd.

Stora förändringar i fysisk förmåga

I Ingmar Skoogs bok 70 är det nya 50 berättar han att dagens 70-åringar har en fysisk och intellektuell kapacitet likt den 50-åringar hade för bara några generationer sedan.

Efter reklamen: Det här är ålderism

– På vissa områden är 70-åringarna dubbelt så bra i dag jämfört med vad de var för 40–50 år sedan. På andra områden 30–40 procent bättre. Det är en enorm skillnad. Vi har bland annat bett de äldre att gå så fort de kan och klättra upp på stolar och den fysiska förmågan har de senaste 15–20 åren blivit oerhört mycket bättre.

Det som har förvånat Ingmar Skoog mest är just att resultaten har förbättrats så pass mycket – och inom så många olika områden.

– Det är inte små förändringar som råkar bli statistiskt signifikanta, utan det är jättestora förändringar.

I boken tar han upp allt från cellförändringar – vad som faktiskt händer i kroppen när vi åldras – till samhällsförändringar. De medicinska framstegen har varit många under 1900-talet. Årskullen födda 1901 kunde inte behandla infektioner med antibiotika förrän i 40-årsåldern. Blodtrycksbehandling blev inte aktuellt förrän på 1960-talet. Lagar och regler har ändrats, liksom levnadsförhållanden och kostråd. Andelen rökare har minskat de senaste decennierna och chansen att överleva cancer är långt mycket högre. Det finns alltså många orsaker till att vi mår bättre längre i dag, men Ingmar Skoog tror att arbetsförhållandena har spelat en stor roll för hur vi mått genom decennierna.

– I dag är vi inte lika nedslitna när vi blir gamla. Sveriges storstäder var i början av seklet de städer som hade sämst levnadsförhållanden i Europa. Årskullen födda 1901 gick ut i ett hårt arbetsliv när de var 14–15 år. Först när de var i 20-årsåldern fick de åtta timmars arbetsdag, men med sex dagars arbetsvecka. När de var 40 fick de två veckors semester. Först i 70-årsåldern blev lördagarna lediga, men det fick de ju knappt vara med om. För varje generation har vi fått mer och mer ledighet och det har säkert påverkat vår mående att vi har kunnat ta igen oss mer.

Motionerar mer och bor bättre

Vi har också fått bättre arbetsplatser, där vi i mindre grad utsätts för farliga kemikalier, tunga lyft och höga ljud som orsakar hörselskador. Vi motionerar mer i dag, äter nyttigare och bor bättre. Dagens 70-åringar bryr sig också mer om sin hälsa än vad seniorerna förr gjorde och är bra på att följa råden om kost och motion, berättar Ingmar Skoog.

– I dag vill man hänga med och göra rätt för sin hälsa. Dagens 70-åringar är mindre deprimerade, har mer sex och dricker mer alkohol än tidigare generationer, säger Ingmar Skoog och fortsätter:

– Dagens 20–25-åringar är däremot mer deprimerade, har mindre sex och dricker mindre alkohol. Jag brukar skoja och säga att 20 är det nya 70 och 70 är det nya 20.

Att äldre i dag dricker mer alkohol är det enda resultatet i studien som skulle kunna vara lite oroande.

– Samtidigt verkar det som att äldre tål alkohol bättre, vilket är emot alla regler. Det är inte kopplat till lika mycket dödlighet till exempel. Men för mycket alkohol kan ju vara skadligt, så på det sättet kan alkoholintaget vara oroande. Att kvinnor dricker mer alkohol beror främst på att kvinnor i början av seklet knappt drack någonting.

Viktigt att träna både muskler och minne

Vad är då nycklarna till ett längre, friskare liv? Förutom 150–300 minuters lättare fysisk aktivitet i veckan, god sömn och en allsidig kost med lutning mot medelhavsdiet, framhåller forskaren vikten av att träna både muskler och minne.

– En av de saker som går tillbaka mest när vi åldras är musklerna, och även om det blir svårare att träna upp musklerna ju äldre vi blir, så är det aldrig för sent. Att hålla i gång hjärnan genom att träna memorering, språk, lyssna på musik, gå på teater, läsa böcker, lösa korsord eller lägga pussel är också viktigt.

Att vi är pigga längre i dag beror enligt Ingmar Skoog till stor del på att vi har friskare kärl, tack vare medicinska behandlingar och bättre kosthållning.

– Men det är viktigt att kolla upp så att man inte har högt blodtryck, diabetes, höga kolesterolnivåer eller hjärtflimmer, som inte alltid ger symtom.

Sist men inte minst framhåller forskaren vikten av sociala kontakter och meningsfulla sysselsättningar.

– Det är viktigt att ha vänner. Vi är flockmänniskor och det är det som gjort att vi har överlevt.

– Sedan ska man behålla sin nyfikenhet! Jag märker ofta när jag tittar på personer som är 95–100 år att de ofta är väldigt nyfikna, fortsätter han.

Skadlig kvinnoroll förr

Till och med 70-åringarnas personlighetsdrag har förändrats. Ingmar Skoog beskriver det som att vi är mindre neurotiska i dag, att vi ser mer positivt på saker, inte är lika lättirriterade och kan hantera stress bättre. Störst förändring har skett hos kvinnorna. Faktum är att förbättringen inom alla H70-studiens områden är störst hos just kvinnorna.

– Synen på kvinnor har förändrats under de här femtio åren. Kvinnorollen förr var antagligen väldigt skadlig och den ökade förmodligen risken för depression och andra sjukdomar. Kvinnor har kommit ut mer i arbetslivet sedan 1970-talet och har en egen ekonomi. Det var stressfullt att vara kvinna under första halvan av 1900-talet och det tror jag har påverkat. Det är inte helt jämlikt i dag men det är mycket mer jämlikt än vad det var för femtio år sedan. Förbättringen är större hos kvinnor i allt från blodtryck och hjärtkärlsjukdomar till hur mycket sex man har, säger Ingmar Skoog.

Att 70 är det nya 50, vad kan det komma att betyda? Ska vi jobba tills vi är 85?

– Just nu är var femte svensk över 65 år. Inom de närmaste 30 åren kommer vi väl upp till ungefär var fjärde och vid nästa sekelskifte kommer var tredje person vara över 65 år. Så det innebär att vi måste jobba längre för att samhället ska fungera. Kan personer inom bristyrken, till exempel läkare, sjuksköterskor och lärare, jobba längre så är ju det väldigt bra för samhället. De kommer ha en lång erfarenhet och samtidigt en god intellektuell och fysisk förmåga. Kanske kommer vi få ett bättre samhälle om vi har väldigt pigga 75–80-åringar.

Därför är det så viktigt att träna balansen – 5 effektiva övningar

Ingmar Skoog märker även att attityden hos äldre har förändrats. Förr var man glad om man hade en bra pensionspeng. I dag ser man fram emot att den stora semestern – pensionen – ska börja. Forskning visar att åren mellan 65 och 75 är en lycklig tid för många.

– Och det vi ser i forskningen är att den övre gränsen för det här, det vi kallar tredje åldern, går högre och högre upp i åldrarna. De friska åren i livet ökar och de sjuka verkar minska. Det är väldigt positivt.

Foto: TT/Shutterstock, Emelie Asplund