Hur dåliga är energidrycker? Professorn granskar innehållet
Idag dricker vi fyra gånger så mycket energidryck jämfört med 2010. I takt med att försäljningen ökar, och ökar, kommer fler hälsolarm. Även om de funnits ända sedan första burken såldes i Sverige, 1996.
När vi dricker koffein från naturen, alltså i form av kaffe eller te, så kommer det tillsammans med smaker av beska och bitterhet. Det här gör att vi lättare begränsar vårt intag. Men i burkarna med energidryck är smakerna istället söta, fruktiga och bubblande. Vilket gör det lättare att dricka för mycket av det.
Energidryckens historia
1962 utvecklades den första energidrycken av ett japanskt läkemedelsföretag, som en produkt för att arbetare skulle kunna jobba nätter utan att bli trötta.
På 80-talet kom västerländska affärsmän till Asien och hittade produktsegmentet, kryddade upp recepten med mer socker och andra ingredienser, och lanserade framgångsrikt i Europa och USA.
I Sverige introduceras produkterna 1996, och har sedan dess haft en skarp försäljningskurva uppåt. 2001 såldes 2 miljoner liter energidryck. 2023 var det hela 74 miljoner. Dessutom har koffeinhalterna blivit högre längst vägen. Vissa burkar motsvarar idag tre koppar kaffe, till skillnad från en till två koppar som fortfarande är vanligast. Det säljs också ”shots” där koffeininnehållet är ytterligare koncentrerat. Idag kallas också dryckerna oftare ”funktionsdrycker” av branschen själv.
Allt fler varnar för energidryckerna
Kardiologer har länge varnat för att överkonsumtion kan trigga och slita på vår viktigaste muskel, hjärtat. Speciellt hos yngre men också för den som har ett känsligt hjärta, vilket man inte alltid vet. Dödsfallen kopplade till just energidrycker är trots allt extremt få, så hälsolarmen har ofta bemötts med ”alarmism” och ”är inte allting farligt nuförtiden?”. Men så finns det de som blivit hjärtsjuka av energidryckerna. Som vittnar om annat.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, menar att försäljningen av energidryckerna egentligen är ett uttryck för vår tids kollektiva sömnbrist och prestationsångest.
– Det är faktiskt höjda krav på alla fronter, och jag tror att många idag sover alldeles för lite. Och visst blir man påtagligt piggare av energidryckerna, det är det ingen tvekan om. Det är ju framförallt koffeinet som gör detta, genom att reagera med en receptor som reglerar sömnen. Vår tendens till sömnighet stängs då av och vi känner oss pigga.
Men även sockerinnehållet ger ju en tillfällig kick.
– En kopp kaffe med lite socker eller frukt vid sidan av hade egentligen gjort samma jobb, för jag ser ju energidrycker mest som läsk med koffein, säger hon.
Hälsorisker enligt forskning
Rubbad dygnsrytm, mer smärta och nedstämdhet. En finsk studie vid Jyväskylä universitet visade att ungdomar som drack energidryck minst en gång i veckan oftare fick en rubbning i dygnsrytmen vilket bland annat orsakade att de hoppade över frukosten. De rapporterade även mer huvudvärk, nedstämdhet och mag- och ryggsmärtor än de som inte drack energidryck.
Högre risk för att utveckla annat missbruk. En amerikansk studie, på University of Maryland, kom fram till att de som drack mycket energidryck som unga hade lättare för att utveckla ett missbruk, till exempel alkoholism, senare i livet.
Kamouflerad alkoholberusning. En studie vid University of Kentucky, USA, visade att personer som blandade energidryck med alkohol fick i sig mer, än om alkoholen blandades med exempelvis läsk eller juice.
Man blir trött av energidryck
I energidrycken finns visserligen även andra ingredienser som till exempel ska ge ökad muskelaktivitet och uthållighet. Men vissa av dessa ämnen, menar professorn, har tränade personer ofta redan maxade nivåer av. Dessutom tar kroppen upp vitaminer på ett bättre sätt från kosten.
– Men ur reklamsynpunkt ser det ju bra ut med de här näringsämnena på burken, konstaterar hon.
Charlotte Erlanson-Albertsson är absolut förespråkare av en 18-årsgräns för försäljning, eftersom barn riskerar att fara mest illa av höga koffeindoser. Vuxna människor ska förstås göra som de vill, tycker hon.
– Men man ska känna till att man blir väldigt trött av såna här drycker. De ger bara en tillfällig effekt. Sedan får vi ett energiunderskott som måste tas igen med vila eller något annat uppiggande. Men den stora faran är ju att hjärtat kan påverkas. Det kan vara bra att till exempel vara lite uppmärksam på om man blir yr och får hjärtklappning, men även på om man blir varm, svettig och röd i ansiktet. Det är klassiska tecken på ett högt blodtryck som man gärna ska undvika, summerar hon.
Professorn granskar innehållet i burken
Koffein – Det här får puls och blodtryck att stiga. Det blir som en stressreaktion i kroppen och adrenalin frigörs. De flesta människor klarar detta och känner sig bara piggare, men det finns också en del känsliga som vid högre konsumtion kan få rytmrubbningar som gör att hjärtat börjar rusa på ett okontrollerat sätt. Det är ju detta som är den allvarligaste hälsorisken med energidryckerna.
Taurin – Den här aminosyran höjer muskelaktiviteten, men det är ju en ganska smal effekt som bara berör de redan träningsaktiva. Men jag ser heller inga större hälsorisker med den.
BCAA - Detta är långa aminosyror som ligger kvar i blodet ganska länge, och som också bidrar till höjd energiomsättning och driver upp muskeluppbyggnad. Mest för tränande personer, men heller inga risker för andra.
B-vitaminer – Niacin, B12 och pantotensyra kan också ingå, och det kan förstås vara bra om man är väldigt inbiten köttätare som inte alls äter grönsaker, men jag tycker ju att gröna bladgrönsaker är en betydligt bättre källa till B-vitaminer.
Socker – Vill man bli pigg i hjärnan så är det ju en sockerförhöjning i blodet som behövs, så sockret är ju lika viktigt som koffeinet i energidrycken. Det är också sockret, inte koffeinet, som skapar det beroende av energidryck som vissa får. När kicken har lagt sig, och man blir ännu tröttare, så är risken att man tar något annat sött för att häva tröttheten igen, och så är man inne i en ond cirkel.
Sötningsmedel – En del energidrycker är istället sockerfria, och då är det sötningsmedel som ger den söta smaken. Olika sötningsmedel beter sig olika i kroppen. Xylitol är ganska likt vanligt socker och bryts ner i kroppen, så det tycker jag tillhör de bättre. Men det är dyrt och finns därför mest i tuggummin. Sukralos och acesulfam vill jag varna särskilt för. Dessa har man sett lagras i fettvävnaderna och ligger kvar där, och det hade jag inte velat ha i min kropp. Dessa främmande molekyler bidrar ju också till kroppens inflammation, så i valet mellan light och socker hade jag ändå valt den med socker.
Foto: Ingemar Hultquist, Lunds universitet, TT
