Myten om sköldkörtelsjukdom – som kan hindra dig från att bli bättre
Nu vill läkare vinna tillbaka patienternas förtroende – och få dem att återgå till säkra behandlingar.
Underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos) är den vanligaste av de sjukdomar som kan drabba sköldkörteln.
Man kan säga att det är en kvinnosjukdom: Det är fem gånger så vanligt hos kvinnor än hos män, och sjukdomen ökar snabbast hos kvinnor som ännu inte fyllt 40. Där har antalet kvinnor som behandlas mot hypotyreos fördubblats sedan 2006.
Men många som drabbas upplever inte att standardbehandlingen (syntetiskt T4-hormon, Levaxin eller Euthyrox) hjälper mot symtomen, och känner att vården inte tar dem på allvar – eller inte bryr sig.
Symtom på hypotyreos liknar andra sjukdomar
Ett problem kan vara att det idag inte finns några nationella riktlinjer för hur hypotyreos ska behandlas. Regionerna har istället egna riktlinjer. Ett annat problem är att symtomen för hypotyreos liknar flera andra sjukdomar, bland annat utmattningssyndrom och diabetes. Det gör det svårare för läkare att ställa rätt diagnos.
Samtidigt har förskrivningen av syntetiskt sköldkörtelhormon, levotyroxin, ökat med 48 procent under 12 år, fram till 2017.
Kanske är det därför många testar sig fram med olika alternativa metoder, som kanske har liten eller ingen vetenskaplig bevisning för att de fungerar? Något en del gör är till exempel att köpa licensläkemedlet NDT (frystorkad sköldkörtel från gris) via internet. Innan Levaxin fanns var NDT standardbehandlingen mot hypotyreos – men det finns viss skepsis från läkarkåren.
– Produktionen kunde inte garantera att det innehöll lika mycket hormon varje gång. Det kunde variera mellan olika batchar. Sköldkörtel från gris innehåller andra hormoner också, ett tillväxthormon bland annat, och flera andra ämnen, säger Kerstin Brismar, professor vid Karolinska institutet och specialistläkare i endokrinologi och diabetologi, till Expressen.
Andra saker som man från olika håll kan uppmanas att testa mot sin hypotyreos är kosttillskott med binjureextrakt, antiinflammatorisk kost och probiotika, samtidigt som man ska undvika saker som kaffe, flour och sojaprodukter.
Myt om svensk vård får folk att vända den ryggen
Det här gör läkare och forskare väldigt frustrerande. För det finns en myt i Sverige, anser de, som gör att människor inte alltid tar de bästa besluten för sin sköldkörtel.
Jan Calissendorff, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, menar att det sprids en uppfattning i landet om att svenska läkare är okunniga och lever isolerade från ny forskning som publiceras från omvärlden, samt att läkarna inte bryr sig om sina patienter.
– Det är ju inte därför jag har blivit läkare, för att jag struntar i mina patienter. Utan jag vill göra medicinsk nytta – som är säker, säger han till Expressen.
Både han och Kerstin Brismar menar att svenska läkare självklart tar del av ny forskning och riktlinjer från andra länder, men att vården måste titta på patientens hela livssituation med levnadsvanor och symtom, samt göra uppföljningar – inte bara skriva ut Levaxin och tro att problemet är löst.
Källa: Expressen, Läkemedelstidningen, MåBra Foto: TT