Så får du inaktiva barn att röra på sig – utan träning och sport
Stillasittande barn efterfrågar och behöver något annat än att testa på fler idrotter, menar Johan Högman som forskar på inaktiva barn och deras behov. Här är hans tips för att skapa lustfylld och prestationsfri rörelse i vardagen.
Stillasittande är ett stort problem för både barn och vuxna. Endast en tredjedel av svenska barn är i dag tillräckligt fysiskt aktiva.
När barnens vardag fylls av en lagom dos lek, aktivitet och motion blir dagarna roligare och blir alla gladare och mår bättre. Men vad gör man om man har ett stillasittande barn kanske inte ens tycker om idrott, sport och att tävla?
För att få igång barnet styr stressade föräldrar upp playdates och bokar in nya aktiviteter. Om inte dansen eller fotbollen var något för mitt barn kanske simning är det? Eller karate?
Johan Högman är doktor i pedagogiskt arbete med inriktning mot idrottsvetenskap. Han har i sin avhandling undersökt effekten av olika projekt som syftar till att få barn att röra på sig mer. Problemet är att projekten ofta innehåller aktiviteter som är snarlika idrott, medan stillasittande barn efterfrågar och behöver något annat.
– Det finns en grupp barn som väldigt tydligt tar avstånd från det här med idrott, det såg jag i mina intervjuer, säger Johan Högman i SvD.
Han uppskattar att det rör det sig om 10–15 procent av alla barn som är nästan helt inaktiva och rör sig väldigt lite.
Inaktiva barn dras ofta med upplevelser av att hamna utanför och av att inte få vara med när ”laget ska toppas” i idrotten i skolan eller i föreningar. Den typen av erfarenheter leder till slutsatser som ”jag är ingen idrottsperson” eller ”idrott är ingenting för mig”.
– Att erbjuda de barnen mer idrott är sannolikt inte rätt väg.
Tips till föräldrar med inaktiva barn som inte gillar idrott
Johan Högman poängterar vikten av att vara en god förebild när det gäller rörelse. Han tipsar också om att ofta ta initiativ till gemensamma aktiviteter som styrs utifrån barnens intresse. Gör man saker tillsammans signalerar man till barnet att det är viktigt, och det stärker också banden när man har kul och upplever saker ihop.
Försök hitta andra sätt att få in rörelse i vardagen och tänk utanför boxen! En dag på lekland, badhus, att leta pokemons, hoppa studsmatta eller åka på en skogsutflykt är också rörelse – jättebra sådan. All rörelse är bra, det viktiga är att det förknippas mer med lek och lust än idrott.
Att gå från inaktiv till aktiv är en beteendeförändring som tar tid. Så tänk långsiktigt och ha tålamod. Det kan ta ett år att förändra ett beteende, påminner Johan Högman.
Välvilliga föräldrar kan göra barnen en björntjänst
Men, det är också viktigt att ge barnen utrymme för spontan lek, utan att själv styra upp aktiviteter. Avsätt skärmfri tid varje dag och låt barnen ha lite tråkigt en stund.
Med allt för uppstyrd lek och aktivitetsschema riskerar ambitiösa föräldrar att göra barnen en björntjänst menar författaren Sandra Dahlén, som skrivit boken Frigående barn, i samma intervju med SvD.
–Jag tror det är ett feltänk när lek och rörelse behöver schemaläggas. Playdates och organiserade fritidsaktiviteter är viktiga, men det kan inte vara grunden. I dag handlar allting om planering och då får inte barnen den luft de behöver till lek och rörelse.
För att få fler tillfälle till fri lek behöver barn få frihet att leka själva tillsammans med jämnåriga utomhus i närområdet från lämplig ålder, även om det innebär att oroliga föräldrar står i fönstret. Genom fri lek utvecklar barn själva sin motorik och viktiga muskler, menar Sandra Dahlén.
– Barn rör sig naturligt via lek med andra barn och de rör sig så länge och intensivt som de behöver. Därför behöver de spontan tillgång till kompisar.
Hon tipsar om att prata ihop sig med andra föräldrar så att alla har samma policy kring skärmtid och att aktivera barnen regelbundet, samt att ha samma vanor kring att till exempel promenera till skolan ihop, istället för att få skjuts.
Sandra Dahléns tips för att få barnen att röra på sig mer
- Se till att skapa mycket tid bortom planerade aktiviteter och skärmar så att du gör plats för spontan rörelse och lek.
- När barn väl kommer på något att göra – låt dem göra det då. Så att du inte säger ”men jag har ju precis städat” när de drar fram kuddar.
- Utmana dig själv stegvis i att släppa ut barnen. Börja med tomten eller gården, håll utkik och se vad som händer. Kan du lämna barnet en stund i parken medan du tar en promenad i närheten? Vad händer med din oro?
Fler tips finns på Sandra Dahléns Instagramkonto Frigående barn.
Källa: SvD
Foto: TT