Klimakteriet, utmattningssyndrom eller depression? Så vet du
Många kvinnor lever i dag på gränsen till utmattning. Vi har ofta ett heltidsjobb samtidigt som vi vill tillgodose behoven hos barn, partners, kompisar och föräldrar. Däremellan behöver vi också finna tid att ta hand om oss själva.
Mycket att rodda, höga förväntningar och en känsla av att inte räcka till ökar risken för utmattningssyndrom och depression. Under klimakteriet förändras dessutom äggstockarnas funktion och produktionen av hormonerna progesteron och östrogen sviktar i kroppen.
Det kan ta sig uttryck i flera olika symtom som svettningar, nedstämdhet, hjärtklappning, hjärndimma, ömmande leder och sömnproblem. Om man är en kvinna som närmar sig klimakteriet eller är mitt i det kan det vara svårt att utröna vad som beror på vad.
Flera kvinnor vittnar om att de i kontakt med vården fått diagnoserna utmattningssyndrom eller depression, i stället för att besvären kopplats till klimakteriet. Så hur kan man egentligen avgöra när symtomen är snarlika?
Första tecknet på klimakteriet – oregelbunden mens
Mats Hammar är klimakterieforskare och professor emeritus i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet. Han förklarar att symtom som har med äggstockarnas försämrade funktion att göra kommer i relation till när hormonminskningen hos kvinnan börjar att ske. Ett första tecken på klimakteriet brukar då vara att mensen blir oregelbunden.
– Det första som sker är egentligen att man lite långsamt får en förändrad förmåga att bli gravid, någon gång efter man fyllt 40 år. Den tydligare konsekvensen av att äggstockarnas funktion försämras är att mensen blir oregelbunden, då är man i klimakteriet. Det sker i genomsnitt 3–4 år innan mensen kommer att upphöra, säger Mats Hammar.
Vallningar vid glesare mens och menopaus
Till en början kan mensen bli mer riklig och komma tätare. Senare under klimakteriet kan blödningarna i stället komma med glesare intervall, innan vi når menopausen. När mensen kommer med längre mellanrum kan man även uppleva vallningar däremellan. Det blir ännu vanligare att uppleva efter att vi haft vår sista mensblödning.
– 75–80 procent av alla kvinnor kommer att uppleva vallningar och svettningar, även om alla inte upplever dem i lika stor omfattning. Det är mer ett undantag att slippa dem helt, säger Mats Hammar.
Svettningar kan ge upphov till andra symtom
Medelåldern för menopaus är 51 år, men det finns kvinnor som har sin sista mens när de är 40 år och enstaka kvinnor som menstruerar fram tills de är närmare 60 år. Då vi inte haft mens på ett år vet vi att vi nått vår menopaus.
– Sedan kan man förknippa en del andra saker med vallningar och svettningar, som till exempel sömnstörningar, humörsvängningar, hjärndimma och nedstämdhet. Så besvären kan ha koppling till de hormonella förändringarna i kroppen om man har oregelbunden mens och vallningar, säger Mats Hammar.
Enligt honom kan man inte härleda en depression till äggstockarnas försämrade funktion. Däremot kan vallningar och svettningar indirekt påverka vårt mående.
– Vid vallningar vaknar många på natten alldeles varma och svettiga. Det håller sedan på i några minuter och man kanske måste gå upp och svalka av sig. Indirekt kan det påverka sömnen om man vaknar flera gånger om natten helt genomblöt. Håller man på så natt efter natt blir man sliten, och vid sidan av har man ofta mycket med det sociala och jobbet.
Torra och sköra slemhinnor typiskt för klimakteriet
Men alla får inte vallningar och svettningar, ungefär var fjärde kvinna slipper det. Ett annat typiskt symtom som går att härleda till klimakteriet är torra och sköra slemhinnor.
– Om slemhinnorna i underlivet är torra och sköra kan man få sveda när man kissar, en ökad risk för urinvägsinfektioner och ont vid samlag. Detta kan dyka upp utan att man har svettningar och vallningar, säger Mats Hammar.
Symtom på klimakteriet
Enligt Mats Hammar finns det några symtom som har en säker koppling till klimakteriet, och den hormonomställning som då sker i kroppen:
- Mensrubbningar, vallningar och torra slemhinnor i underlivet.
- Sömnbrist kopplat till vallningar och som i sin tur kan ge humörsvängningar och nedstämdhet.
Det finns också kopplingar mellan klimakteriet och torra ögon samt muskel- och ledvärk, men det är inte lika bekräftat i stora studier.
Källa: Mats Hammar, Linköpings universitet
Så vet du om du är i klimakteriet
Det innebär att vallningar och/eller torra slemhinnor i kombination med oregelbunden mens eller mensuppehåll, skvallrar om att det rör sig om klimakteriet. Har man andra symtom utan att ha den här kombinationen samtidigt så beror besvären troligtvis på någonting annat än klimakteriet.
– Får man veta att mensen är oregelbunden, eller att kvinnan passerat menopaus, kan man härleda symtomen till klimakteriet, säger Mats Hammar.
Men det är inte alltid så enkelt att koppla besvär till klimakteriet. Om mensen är regelbunden, eller om kvinnan använder hormonella preventivmedel som påverkar mensen på något sätt, blir det svårare att avgöra om det beror på äggstocksfunktionen.
– Då är det mycket mer osäkert för en läkare att bedöma. Men man kan via blodprov mäta FSH, follikelstimulerande hormon. Om det ligger högt har äggstockarna minskat sin hormonproduktion rejält, vilket talar för klimakteriet. Ligger det lågt eller normalt så har besvären inte med äggstockarna att göra, säger Mats Hammar.
Kombinerade p-piller döljer symtom
Använder man sig av kombinerade p-piller, alltså sådana som innehåller både gulkroppshormon och östrogen, får man oftast inga klimakteriesymtom. Detta eftersom man då tillför båda hormonerna som kroppen gått ned i produktion av, i ännu högre grad än äggstockarna skulle ha tillverkat.
– Då märker man inte av några övergångsbesvär eftersom östrogenminskningen är det som ger symtom. Men man ska inte börja med p-piller som behandling för klimakteriebesvär, det är onödigt höga doser för ändamålet. Vid hormonbehandling för klimakteriebesvär ger man mer anpassade doser, säger Mats Hammar.
Foto: Shutterstock/TT & Thor Balkhed/Linköpings universitet
