Kosttillskott – nyttigt eller onödigt? Experterna reder ut
Vår konsumtion av kosttillskott som vitaminer och mineraler ökar. Under pandemiåret 2020 ökade försäljningen med drygt sex procent i Sverige, visar statistik från Svensk Egenvård, branschorganisation för företag bland annat inom hälsokosten. Populärast var D-vitaminet. Även 2021 och 2022 ökade försäljningen, dock inte lika mycket.
Samtidigt säger expertmyndigheter, till exempel Livsmedelsverket, att det bara är personer som riskerar vitaminbrist som har nytta av att äta kosttillskott. Bland annat rekommenderas D-vitamin till spädbarn, äldre och personer med heltäckande kläder, folsyra till den som vill bli gravid och B12 till vissa vegetarianer. Men när det gäller friska personer som äter varierat är det onödigt att ta kosttillskott så vitt man inte har en uttalad brist som konstaterats av läkare, menar Livsmedelsverket och andra experter.
Kosttillskott kan göra mer skada
För den som är frisk och inte har någon brist kan kosttillskott i värsta fall göra mer skada än nytta, menar man. I djurstudier vid Karolinska institutet har forskare bland annat visat att de vitaminer som är antioxidanter skyddar både friska celler och cancerceller. Det innebär att antioxidanter kan fungera som ”raketbränsle” för cancerceller och skynda på utvecklingen och spridningen av cancer. Det har fått såväl Cancerfonden som The American Cancer Society att varna för användandet av vissa kosttillskott.
Livsmedelsverket har också föreslagit en maxgräns för hur höga de dagliga rekommenderade doserna av D-vitamin och jod får vara. Detta eftersom ett för högt intag av D-vitamin kan skada njurarna som då inte kan rena blodet. När det gäller för högt intag av jod, som sålde slut på många apotek i samband med Rysslands invasion av Ukraina, kan det leda till en överproduktion av sköldkörtelhormon.
Därför blev jod så populärt 2022
Grundämnet jod var inte med i studien om de populäraste tillskotten men är värt att nämna eftersom det sålde slut på de flesta apotek i samband med krigsutbrottet i Ukraina. På Apotea ökade försäljningen av jod med 38 000 procent. Jodtabletter hindrar sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod vid en eventuell kärnkraftolycka.
Strålsäkerhetsmyndigheten säger dock att det inte är motiverat att ta jodtabletter i Sverige, om det skulle ske en kärnkraftsolycka i Ukraina. Avståndet gör att koncentrationen av radioaktiva ämnen inte kan bli så hög.
Jod klassas som ett läkemedel, inte som ett kosttillskott. Jodtabletter ska bara tas på uppmaning av länsstyrelsen. Tar man jodtabletter vid fel tidpunkt minskar eller uteblir skyddseffekten. För mycket jod kan orsaka rubbningar i sköldkörteln. Därför vill Livsmedelsverket införa en maxgräns för intag av jod. Jod finns i mager fisk, skaldjur, ägg, mejerier och joderat koksalt.
Källor: Livsmedelsverket, Karolinska institutet, Svensk Farmaci mfl.
Branschorganisationen Svensk Egenvård håller dock inte med om att det behövs en maxgräns. Man menar att det inte finns någon överkonsumtion av vitaminer och mineraler i Sverige, och att undersökningar visar att de som tar tillskott följer rekommendationerna på burken.
"Du kastar pengarna i sjön"
Det är dock inte alla kosttillskott som anses riskabla att ta. Håller man sig till multivitaminer i den rekommenderade dosen är de knappast farliga, men sannolikt onödiga. I en ny genomgång av 84 studier med cirka 700 000 deltagare kunde man inte dra någon säker slutsats om nyttan av kosttillskott med vitaminer och mineraler för hjärt-kärlsjukdomar, cancer eller förtida död. Så hur ska man tänka? Behöver vi till exempel D-vitamin på vintern? Kan det vara farligt att ta vitaminer och vilka ska man i så fall vara extra försiktig med?
Agneta Åkesson är professor i epidemiologi med fokus på nutrition och toxikologi vid KI.
– Det finns inget stöd för att det är en fördel att äta kosttillskott när det gäller att förebygga sjukdom. För de allra flesta är svaret nej – det behövs inte, du kastar pengarna i sjön. Vi ska också betänka att ett högt intag av enskilda näringsämnen via kosttillskott kan vara skadligt och eventuellt öka risken för sjukdom, vilket faktiskt visats upprepade gånger. För de allra flesta räcker det att äta lagom mycket av en varierad hälsosam kost, där betoningen ligger på livsmedel från växtriket.
3 risker med tillskott
Överdos
För vissa ämnen är skillnaden mellan vad som är nyttigt och vad som kan vara farligt liten. Ett exempel är vitamin A. Intag av flera olika slags kosttillskott samtidigt ökar risken för överdosering.
Interaktion
En del kosttillskott kan påverka effekten av läkemedel om de tas samtidigt. Bland annat kan upptag, omsättning och nedbrytning av läkemedel påverkas av kosttillskott. Kolla alltid med läkare om du planerar att ta ett kosttillskott samtidigt som du medicinerar.
Föroreningar
Kosttillskott som är ”naturegna” är ibland växtbaserade. Men den kemiska sammansättningen kan variera både mellan växter och inom växten. Därför kan det vara svårt att veta exakt vad de innehåller. Dessutom finns också risk för förväxling av arter och för förorening av annat växtmaterial.
Källa: Livsmedelsverket
Hur får man i sig tillräckligt med vitaminer från maten?
– De flesta vitaminer är lätta att få i sig dagsdosen av via mat. Det behövs inte mycket. Med små förändringar, som lite mer grönt på tallriken, går det att få i sig de vitaminer kroppen behöver. Maten innehåller också så mycket mer än bara vitaminer och mineraler, till exempel fibrer och annat du inte får i dig via ett piller. Största delen av befolkningen äter en kost som inte leder till näringsbrist. Däremot behöver våra kostvanor förbättras för att hålla en bra hälsa och kosttillskott är ingen quick fix.
Stämmer det att grödor blivit utarmade på näring, så vi inte får i oss lika mycket vitaminer och mineraler som förr?
– Nej, det det kan man inte säga generellt. Det är väldigt många faktorer som påverkar innehållet.
Är det farligt att ta en multivitamin varje dag?
– Det är inte alls farligt, men sannolikt onödigt. Det vi oroar oss för är att man tar höga doser av enskilda ämnen och att man tar flera olika kosttillskott samtidigt. Det, tillsammans med vitaminberikningen av vissa livsmedel, kan göra att man får i sig för mycket av ett enskilt vitamin.
Tar kroppen upp vitaminer ur mat lättare än ur piller?
– Nej, det kan man inte säga generellt. Det beror på ämnet.
Kan för mycket vitaminer eller mineraler vara skadligt?
– Det finns studier som visar på risker av höga doser kosttillskott. Om man fokuserar på de studier som ger starkast evidens så visar de att för mycket betakaroten (ett förstadium till vitamin A) kan öka risken för lungcancer hos rökare. Det finns också studier som visar att B-vitaminet folsyra i höga doser i kosttillskott kan öka risken för upprepade polyper i tarmen, vilket är en riskfaktor för tjocktarmscancer. Listan kan göras längre. Samtidigt ska det sägas att det är svårt att göra riktigt bra studier som bevisar sambandet mellan orsak och verkan. Studierna är dyra att göra och de företag som tillverkar kosttillskotten är inte intresserade av att leta efter negativa effekter av sina produkter.
Antioxidanter att se upp med
Antioxidanter skyddar både friska celler och cancerceller vilket innebär att om man har en pågående cancersjukdom, som antingen är upptäckt eller oupptäckt, så kan kosttillskott med extra antioxidanter skynda på utvecklingen och spridningen av cancer.
Vilka vitaminer är antioxidanter?
E-, A- och C-vitamin, och betakaroten. Även selen och zink är antioxidanter.
Är kosttillskott onödiga?
– Inte för alla. Det finns vissa grupper som kan få brist, till exempel järnbrist hos unga kvinnor och D-vitaminbrist hos små barn och äldre. Gravida kan behöva folsyra innan och under första delen av gaviditeten. Men de allra flesta behöver inte kosttillskott. Där ska man i stället fokusera på att äta sundare.
"Alla behöver det inte alltid"
Mats Nilsson är vd för Svensk Egenvård. Hans uppfattning är att vissa människor kan behöva tillskott av vitaminer och mineraler under vissa perioder i livet.
– Men alla behöver det inte alltid. Man måste titta på individens särskilda behov. Vi vet att människor stressar och slarvar med maten i perioder, samtidigt som våra grödor har blivit mer näringsfattiga. Även det faktum att vissa grönsaker snabbproduceras påverkar näringsvärdet i maten i fel riktning.
Varför tror du att allt fler tar kosttillskott, trots att Livsmedelsverket säger att det inte behövs?
– Det finns ett växande hälsointresse i dag och vår hälsa påverkas av det vi stoppar i oss. Det såg vi bland annat under pandemin då intresset för D-vitamin ökade efter rapporter om att det kunde hejda en infektion.
Livsmedelsverket menar att det finns en risk för överdoser?
– Jag ser inga risker för det om man håller sig till den rekommenderade dosen. Det har också gjorts studier som visar att det är väldigt få som överdoserar kosttillskott. 85 procent av dem som någon gång använt ett kosttillskott följer förpackningens instruktioner, visar en europeisk undersökning. I de få fall man har sett överdoser har det inte handlat om multivitaminer utan dopingpreparat köpta utomlands.
Hur ska man förhålla sig till att antioxidanter misstänks snabba på utvecklingen av vissa cancerformer?
– Om du är sjuk och går på en behandling ska du alltid prata med din läkare först. Lyssna och lita på det din läkare säger.
Kan en frisk person fortsätta att ta sitt multivitamin utan att oroa sig?
– Ja. Är man frisk ser jag inga problem med det. Det finns inget som tyder på att vi får i oss för mycket näring i form av vitaminer och mineraler, tvärtom.
Tillskott vi kan behöva mer av – ibland
Det vanligaste* kosttillskottet i Europa är D-vitamin. Det står för 46 procent av försäljningen, följt av C-vitamin med 36 procent, magnesium med 33 procent, multivitamin 29 procent och omega 3/fiskolja med 19 procent. Här kommer lite mer information om dem, utom multivitaminet som ju är en blandning av flera vitaminer.
Vitamin D
D är ett av de få vitaminer vi kan få för lite av och vissa kan därför behöva tillskott. Det gäller barn under 2 år och vuxna över 75 år. Det gäller också dem som inte äter fisk eller D-vitaminberikad mat eller som inte exponeras för solljus på sommaren. För övriga räcker kosten för att täcka behovet under vintern. Vitaminet finns i lax, sill, makrill, D-vitaminberikade mjölkprodukter, växtdrycker, margarin och matfettsblandningar samt i ägg.
För högt intag av D-vitamintillskott kan vara skadligt. Livsmedelsverket vill därför införa en maxgräns för D-vitamin på 100 mikrogram per dag. Förslaget måste godkännas av EU innan det kan träda i kraft.
Vitamin C
C-vitamin är viktigt för immunförsvaret och har länge ansetts bota och lindra förkylning. Om det verkligen gör det är inte bevisat. I Sverige är det ovanligt med brist på C-vitamin. Dessutom är det enkelt att få i sig dagsdosen med mat – fyra brysselkål eller en tredjedels paprika räcker. C-vitamin finns i de flesta grönsaker.
C-vitamin är också ett av de kosttillskott som snabbast kan få cancerceller att växa och sprida sig hos personer med malignt melanom, visar forskning vid Karolinska Institutet.
Magnesium
Mineralet magnesium har blivit en storsäljare bland annat för att det är viktigt för nerver och muskler och anses lindra restless legs. Men när det gäller just ”pirr i benen” pekar forskningen åt olika håll. Samma när det gäller kramper i benen. Däremot anses magnesiumtillskott inte vara skadligt att ta i rekommenderades mängder. Magnesium finns i baljväxter, bladgrönsaker, fullkornsprodukter och kött, fisk och skaldjur.
För hög dos av magnesium kan ge diarré.
Omega-3
Fettsyran omega-3 tillskrivs en lång rad goda egenskaper: det anses antiinflammatoriskt, bra för hjärta och blodfetter, det har i en studie visat sig förbättra minnet hos alzheimerdrabbade och det kan ge en lindrigare covid-19 hos äldre – men då måste den tas intravenöst. Tillhör man en riskgrupp för exempelvis hjärtsjukdom eller aldrig äter fisk, kan ett tillskott göra nytta. Är man frisk är effekten av omega-3-tillskott mer ifrågasatt. Många forskare menar att det är bättre att lägga sina pengar på en god fisk i stället för kapslar. Omega-3 finns i fisk, valnötter, linfröolja och rapsolja.
Höga doser av kosttillskott med omega-3 ge en ökad blödningsrisk. Äter man blodförtunnande läkemedel ska man tala om för sin läkare om att man också tar tillskott av omega-3. Det har också kopplats till en liten, men ökad risk för hjärtflimmer.
* I studien, som gjordes av IPSOS på uppdrag av Food Supplements Europe, deltog 13 200 konsumenter från 14 EU-länder, varav 1 000 var svenskar.
Foto: Shutterstock/TT, Anna Persson, Sandra Hansson