Ger hormonbehandling ökad risk för bröstcancer? Experterna svarar
Ger hormonbehandling mot klimakteriebesvär en ökad risk för bröstcancer? Frågan har tidvis varit omdiskuterad.
– Det finns många andra mycket viktigare och starkare riskfaktorer för bröstcancer än just hormonbehandling, säger Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi.
Systemisk menopausal hormonbehandling (MHT) är den mest effektiva behandlingen mot värmevallningar, svettningar och sömnproblem i klimakteriet, så kallade vasomotorsymtom. Hormonbehandling har hjälpt många kvinnor över tröskeln och förbi de värsta besvären i klimakteriet. Andra har avstått behandling på grund av rädsla för ökad risk för bröstcancer.
– Rädslan har varit så stark att många kvinnor tidigare inte vågat börja med en hormonbehandling. Men nu har det blivit mer upplysning om risker och fördelar, säger Hilde Löfqvist, som har arbetat som gynekolog i trettio år.
Hormonbehandling mot klimakteriebesvär har funnits i Sverige sedan 1960-talet och i början bestod behandlingen av enbart östrogen. Senare lades gestagen – syntetiskt progesteron – till för att skydda mot cancer i livmodern.
– Då kunde man eliminera livmodercancerrisken. Men en viss ökad risk för bröstcancer påvisades i flera studier. I dag vet man att bröstcancerrisken ökar framför allt på grund av gestagenerna, inte primärt östrogenen.
Bröstcancerrisken ökar något efter 2–5 år
Enligt Läkemedelsverket överväger dock nyttan med hormonbehandling risken för de allra flesta kvinnor. Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi på Uppsala Universitet och överläkare på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset, var med och tog fram Läkemedelsverkets rekommendationer och förklarar den ökade risken för bröstcancer:
– Den ökade risken kommer inte förrän efter några års behandling, hur många år är forskarna dock inte helt överens om. Vissa säger att man kan behandlas i fem år utan att öka risken, andra säger två år. Det beror på att det finns studier som landar i lite olika resultat, säger hon.
Efter fem års behandling har risken, enligt Inger Sundström Poromaa och siffror från Läkemedelsverket, ökat från 13 fall per tusen kvinnor till 21 fall per tusen kvinnor.
– Behandlar man tusen kvinnor i mer än fem år så kommer man alltså få åtta extra fall av bröstcancer, förklarar Inger Sundström Poromaa.
– Efter fem år ökar sedan risken heller inte dramatiskt, det är en ganska diskret ökning över tid. Rekommendationen är att kvinnan ska ta behandlingen så länge hon har behov av det.
Läkemedelsverkets rekommendationer om MHT
Läkemedelsverkets genomlysning visar att nyttan med hormonbehandling (MHT) överväger risken för de flesta kvinnor.
Friska kvinnor, yngre än 60 år eller kortare tid än tio år sedan menopaus, med vasomotorsymtom som påverkar livskvaliteten negativt, kan rekommenderas hormonbehandling. Behandlingen är effektiv.
Hormonbehandling med östrogen och gestagen ger en gradvis riskökning för bröstcancer med behandlingstiden. Riskökningen är i nivå med bröstcancerrisken vid fetma.
Som med all annan behandling ska en individuell bedömning göras före behandlingsstart.
Finns andra riskfaktorer
De värsta klimakteriebesvären, som behandlas med systemisk hormonbehandling, pågår i snitt fyra år. Många kvinnor behandlas således bara under ett begränsat antal år och kommer därför kanske inte öka sin risk för bröstcancer över huvud taget, menar Inger Sundström Poromaa. Hon framhåller att det finns andra faktorer som påverkar bröstcancerrisken mer.
– Bröstcancer är så vanligt, alla känner någon som har haft bröstcancer och det gör det så påtagligt. Det kan kännas som att alla får bröstcancer på grund av att de har använt hormoner, men så är det inte. Det finns många andra, mycket viktigare och starkare riskfaktorer för bröstcancer än just hormonbehandling. En viktig riskfaktor är övervikt och det är ju jättevanligt. En annan är alkoholanvändning. Och så är ökad ålder, som för all cancer, den absolut starkaste riskfaktorn.
"Vi kan designa behandlingar för att minimera riskerna"
Hennes tips om man är orolig för bröstcancer är att prata med en gynekolog.
– De är väldigt måna om sina patienter och kan det här väldigt bra. Tala om för gynekologen att du är rädd för bröstcancer.
– Vi kan också designa behandlingar för att minimera riskerna, till exempel genom att använda låga doser och kombinera östrogen med hormonspiral i stället för att skriva ut gestagentabletter. På så sätt tror vi att vi har minskat bröstcancerrisken, fast det inte syns i sifforna än.
Inger Sundström Poromaa ser stora vinster för kvinnor som väljer att ta en hormonbehandling. Framförallt att bli av med svettningarna och vallningarna så att de kan sova ostört på nätterna. Gynekologen Hilde Löfqvist håller med om att det finns många fördelar med hormonbehandling med östrogen.
– Det kan förebygga benskörhet och det är jätteviktigt. Man kan också förebygga hjärt-kärlsjukdomar om hormonbehandlingen sätts in tidigt i klimakteriet eller direkt efter menopausen. Östrogen har en gynnsam effekt på ännu friska blodkärl och forskning pågår om östrogenets skyddande effekt på hjärnan. Fördelarna överväger klart! Sedan måste den behandlande läkaren veta vilka hormonkombinationer och hormondoser som är lämpligast för den individuella kvinnan.
Foto: TT/Shutterstock, Mikael Wallerstedt, Patrick Miller