Demensrisken har minskat – så kan du skydda dig
– Livsstilsfaktorer är väldigt betydelsefulla för hjärnhälsan, säger Wilhelmina Hoffman, geriatriker.
Pågående forskning vid Göteborgs universitet visar att andelen 88-åringar i Sverige som drabbas av demenssjukdomar har minskat kraftigt, från cirka 40 till 25 procent, under de senaste årtiondena. Det rapporterar Sveriges Radio. Forskningen har ännu inte granskats vetenskapligt.
Däremot har tidigare publicerad, och granskad, forskning visat på en liknande trend.
Se också: 5 tidiga tecken på demens
Trots att andelen fall minskar förmodas antalet fall öka
Antalet personer som blir över 80 år ökar i Sverige. Det innebär att även om andelen äldre med demenssjukdomar eventuellt minskar, så ökar förmodligen antalet drabbade.
Förklaringarna till en eventuell minskning i andel är inte klarlagda. Men det skulle kunna ligga i att vi med åren fått tillgång till bättre behandling och förebyggande åtgärder av exempelvis stroke och högt blodtryck, vilka är riskfaktorer för att utveckla demens.
Tidigare forskning antytt en minskning i demensrisk
Vid Göteborgs universitet pågår till exempel också de så kallade H70-studierna. I dessa följs olika åldersgruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet.
I en av delstudierna har förekomsten av demenssjukdom hos 494 deltagande 85-åringar år 1976 jämförts med förekomsten hos 571 personer i samma ålder år 2008. Andelen med demenssjukdom tycktes då ha minskat från 30 till 22 procent.
I en annan studie med 687 deltagare tittade forskarna på förekomsten av demens under 6 års tid bland personer 78 år eller äldre. Forskarna drar i den slutsatsen att trender mot en lägre förekomst av demens i höginkomstländer verkar kunna finnas även i den undersökta svenska lantliga orten, i alla fall bland män.
Det finns tecken på att den åldersspecifika demensförekomsten ökar i utvecklingsländerna och minskar något i västvärlden, skriver Alzheimerfonden på sin hemsida.
Källa: Nature, Journal of Alzheimer´s Disease, Alzheimerfonden, FINGER-studien
8 saker som kan förebygga demenssjukdom
Genom livsstilsförändringar är det möjligt att påverka situationen både innan och efter en demensdiagnos, visar annan forskning.
– Var lika rädd om din hjärnhälsa som din övriga hälsa. Livsstilsfaktorerna är väldigt betydelsefulla för hjärnhälsan, säger Wilhelmina Hoffman, geriatriker, rektor och chef för Stiftelsen Silviahemmet samt vd för Svenskt Demenscentrum.
Den största riskfaktorn för att drabbas av demenssjukdom är hög ålder följt av genetiska faktorer. Men eftersom även livsstilen har betydelse kan vi själva påverka risken till viss del. Ju tidigare man börjar förebygga, desto bättre.
– Det går aldrig att sänka risken till noll men det finns jättemycket man kan göra för att ge sig själv de bästa förutsättningarna att åldras friskt. Har man väl drabbats kan de gynnsamma livsstilsfaktorerna i en del fall även bidra till att förloppet inte går lika snabbt, säger Wilhelmina Hoffman.
Riskfaktorer för demenssjukdom
Det finns några gemensamma nämnare bland dem som drabbas av demenssjukdomar.
Ålder. Efter 65 års ålder fördubblas risken att drabbas ungefär var femte år.
Kön. Kvinnor drabbas oftare än män.
Ärftlighet. När det kommer till Alzheimers sjukdom löper den som har en eller flera familjemedlemmar med sjukdomen 2–3 gånger högre risk att själv insjukna.
Utbildning. Kort utbildning ökar risken att drabbas. Det kan bero på att lågutbildade kan ha en mer ohälsosam livsstil än högutbildade.
Andra sjukdomar. Högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes ökar risken.
Källa: Svenskt demenscentrum
Det här kan du göra för att förebygga:
1. Var aktiv
Välj gärna en hobby där du är aktiv fysiskt, socialt och mentalt – samtidigt. Varför inte dansa, spela golf eller gå på gymnastik? Huvudsaken är att du rör på dig och gör någonting du tycker är roligt.
– Fysisk aktivitet är jätteviktigt. Det stimulerar blodtillförseln till hjärnan, vilket direkt påverkar hur den mår. Att hålla i gång fysiskt åtminstone några gånger i veckan kan också motverka annan ohälsa och lättare depressioner, säger Wilhelmina Hoffman.
2. Träna hjärnan
Utmana gärna knoppen mellan varven med någonting nytt och knepigt. Varför inte lära dig ett nytt språk eller instrument? Man kan också gynna hjärnan genom att lyssna på musik, läsa böcker, lösa korsord eller gå på teater exempelvis.
– Utmana hjärnan genom att prova på nya saker som du inte brukar göra. Gärna tillsammans med någon annan, då blir det både roligt och socialt. Datorspel är någonting man nyligen också sett är bra, och som många börjat med under pandemin, säger Wilhelmina Hoffman.
3. Ät hjärtvänligt
Mat som är bra för hjärtat gynnar också hjärnan. Medelhavskost eller kost enligt de nordiska näringsrekommendationerna har exempelvis stöd i forskning. Ät varierat och balanserat så att du håller en god näringsstatus.
– Grunden är att äta mycket bra fetter som olivolja och rapsolja, mycket fisk och färgglada grönsaker så att man inte får i sig så mycket bearbetad mat eller ofördelaktiga fetter, säger Wilhelmina Hoffman.
4. Varva ned
Det är som sagt bra att vara aktiv, men stress och oro påverkar hjärnan negativt och ökar risken för demenssjukdom. Vi behöver vila, njuta och sova ut mellan varven. Någonting man också kan tänka på är att inte aktivt välja att ägna sig åt aktiviteter man egentligen inte tycker om.
– Gör inte aktiviteter som du tycker är tråkiga och som du inte klarar av. Då blir hjärnan stressad. Hitta aktiviteter som du känner ger dig glädje och stimulans, de kan vara utmanande och knepiga men ska alltså inte skapa negativ stress. Är det roligt och vi får skratta ger det bra hormoner som får hjärnan att koppla av, säger Wilhelmina Hoffman.
5. Vårda kontakten med familj, vänner och bekanta
Att isolera sig är inte bra för det psykiska måendet, och därmed inte för hjärnan. Det är viktigt att behandla psykiska besvär som exempelvis depression.
– Att vara social och träffa andra människor, gärna i kombination med hjärngympa eller fysisk aktivitet, det är riktigt bra, säger Wilhelmina Hoffman.
6. Håll koll på dina sjukdomar
Om du har diabetes typ 2 eller högt blodtryck är det extra viktigt när det kommer till demensförebyggande att försöka hålla dem under kontroll, med eller utan mediciner. De här tillstånden har visat sig ha en koppling till demenssjukdom.
– Det är bra att kontrollera sina värden regelbundet. Har man ett bra blodtryck minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, vilket påverkar hjärnans blodkärl. Börjar man att träna blir också blodtrycket ofta bättre, säger Wilhelmina Hoffman.
7. Korrigera hörselnedsättning
På senare år har man också sett att okorrigerad hörselnedsättning kan vara en riskfaktor för att utveckla demenssjukdom. Det är därför viktigt att få hörhjälpmedel, inte minst för livskvaliteten.
– Egentligen vet man inte vad som är hönan eller ägget. Men vid hörselnedsättning blir man avskild från omgivningen, vilket påverkar hjärnan negativt. Det orsakar inte demenssjukdom men skulle kunna försämra symtom eller bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Hörselbanorna utgår också från tinningloben där också den vanligaste demenssjukdomen startar, säger Wilhelmina Hoffman.
8. Bibehåll en hälsosam vikt
Övervikt, särskilt i medelåldern, har länge ansetts vara en riskfaktor för demenssjukdom. Men huruvida vikten påverkar risken eller ej handlar om fördelningen av fettet samt personens övriga hälsotillstånd.
– Så kallad bukfetma, då fettet sitter kring magen och de inre organen, är sämre för hälsan än fett som fördelas över kroppen. Lite övervikt behöver inte vara skadlig. Det viktigaste är att vi äter balanserat så vi inte byggt upp övervikten på näringslös kost, säger Wilhelmina Hoffman.
Samtidigt har undervikt på äldre dagar lagts fram som en eventuell riskfaktor på senare tid och övervikt på äldre dagar som en eventuell skyddande faktor, förutsatt att man äter en hälsosam kost.
– Om man är underviktig så kan det innebära att man inte får i sig tillräckligt av viktiga näringsämnen som kroppen och hjärnan behöver för att må bra. Oavsett vikt kan man med en hälsosam och tillräcklig kost få en bättre generell hälsa som också kan motverka risker för infektioner och fall , säger Wilhelmina Hoffman.
Olika demenssjukdomar
Demens är inte en sjukdom, utan en diagnos för en rad symtom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Man brukar tala om tre huvudgrupper:
Primärdegenerativa sjukdomar
Orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Dessa sjukdomar kommer ofta smygande och försämras i takt med att hjärnskadan sprider sig. Symtomen kan i vissa fall lindras men förloppet går inte att hejda. Demenssjukdomar som hör hit är Alzheimers sjukdom, Frontotemporal demens, Lewykroppsdemens och Parkinsons sjukdom med demens.
Vaskulär demenssjukdom
Kallas ibland blodkärlsdemens. Orsakar demens genom att blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan. Till skillnad från primärdegenerativa sjukdomar kommer demenssymtomen här ofta plötsligt och märkbart, inte sällan efter en stroke. Tillståndet kan vara stabilt för att sedan försämras igen i perioder.
Sekundära sjukdomar
Det finns omkring ett sjuttiotal sjukdomar och skador som kan, men inte behöver, leda till demens. Könssjukdomar som syfilis och HIV tillhör denna grupp, liksom alkoholmissbruk. Även långvarig exponering för vissa lösningsmedel kan framkalla demens.
Blanddemens
Det är vanligt att personer har mer än en demenssjukdom. Särskilt i de högre åldersgrupperna kan det vara svårt att avgöra om det är primärdegenerativa eller vaskulära orsaker som ligger bakom. Studier har visat att en majoritet av personer med diagnosen vaskulär demens haft alzheimerförändringar i hjärnan.
Källa: Svenskt Demenscentrum
Källa: Sveriges Radio, Svenskt Demenscentrum
Foto: TT