Läkaren: BMI säger ingenting om just din hälsa

BMI ses numera som ett ganska meningslöst verktyg för att förutsäga övervikt och sjukdomsrisker. Nyligen presenterades dessutom forskning som visar att personer med en viss övervikt faktiskt verkar leva lite längre än normalviktiga. Det gäller personer som har ett BMI runt 25, vilket räknas som övervikt men inte fetma.

– BMI är möjligen bra för en snabb bedömning av vikten på befolkningsnivå. Men det säger knappt någonting alls om en enskild individs hälsa, säger Robel Malki, läkare på Södersjukhuset i Stockholm.

Efter reklamen: Därför är viktuppgång vanligt i klimakteriet

BMI tar inte hänsyn till muskler

Enligt honom, och flertalet andra experter, har BMI stora brister när det gäller att mäta viktens koppling till hälsostatus.

– Det tar ingen hänsyn till midjemått, muskelmassa, hur fettet är fördelat på kroppen eller till faktorer som ålder, kön och etnicitet. BMI måste därför användas tillsammans med andra verktyg, till exempel att man mäter midjemåttet. Man behöver titta på helheten.

Idag vet man att det är mer skadligt för hälsan om man samlar på sig fett runt magen. Däremot är det inte lika farligt att ha en stor rumpa och kraftiga lår

I podden ”Sjuka myter”, som Robel Malki gör tillsammans med läkarkollegan Jonna Nilsson, tar de upp myter om bland annat BMI. Ett exempel de diskuterar är Zlatan. Hans BMI skulle sannolikt vara för högt på grund av en stor muskelmassa. Måttet tar nämligen ingen hänsyn till vad det är som väger – muskler eller fett.

Låt oss fokusera på välmående inifrån och ut!

Petra Månström: ”Skrota det uråldriga BMI-begreppet”

– När det gäller vältränade människor med mycket muskler blir BMI ofta missvisande, säger Robel Malki.

Han berättar att BMI ursprungligen togs fram genom att titta på vikt och längd hos en grupp män i Belgien. Men det används även för att bedöma övervikt hos kvinnor – och personer som är födda i länder långt bort från Belgien.

– BMI borde ta mer hänsyn till etnicitet eftersom vi till vet att personer med asiatisk härkomst kan ha en högre andel kroppsfett vid lägre BMI än personer med europeisk härkomst. Det innebär att dessa två personer kan ha samma BMI men med olika kroppssammansättningar och därmed olika hälsorisker.

Man vet också att personer med rötter i Afrika oftare lagrar fett på höfter och rumpa, vilket inte är lika farligt som att lagra fett på magen. De kan alltså ha ett högre BMI än andra utan att det påverkar hälsan negativt.

Robel Malki säger att detta är något WHO tittar på just nu. Det kan alltså bli så att BMI i framtiden kommer att vara skräddarsytt efter etnicitet.

– BMI borde också ta hänsyn till kön och ålder. Generellt har personer över 60 år högre fettmassa samtidigt som skelettet blir mindre kompakt. Det ökar risken för benskörhet – men eftersom några extrakilon skyddar mot benskörhet kan det faktiskt vara hälsosamt att ha ett högre BMI.

Ska ses som en riktlinje

Även minskningen av östrogen i klimakteriet påverkar fettsammansättningen på kroppen men inte heller det tar BMI någon hänsyn till.

– Under klimakteriet ökar kroppsfettet särskilt runt midjan och muskelmassan minskar. Det leder till att BMI inte är tillförlitligt.

Trots alla brister används BMI ofta för att bevilja exempelvis överviktsoperationer. Detta trots att en person med lite övervikt och högt blodtryck eller ett förstadium till diabetes kan ha lika stort behov av hjälp.

– Man kan också ha ett perfekt BMI men vara rökare och storkonsument av alkohol. Perfekt BMI betyder inte att man har en perfekt hälsa, säger Robel Malki.

Han tror inte att BMI kommer att försvinna som verktyg.

– Men det kommer nog att användas mer som ett komplement till andra verktyg. Det ska ses som en riktlinje och inte en absolut sanning.

Löpcoachen Petra: ”Mitt BMI visade övervikt – trots att jag hade magrutor”

Petra Månström, för många känd som Mataron-Petra, löpcoach och personlig tränare, har alltid legat högt på BMI-skalan – trots att hon tränat mycket. Eller kanske just därför. BMI är nämligen ett särskilt dåligt mått på en vältränad och muskulös person. Ju mer muskler, desto högre BMI eftersom muskler som bekant väger mer än fett. Ändå används BMI fortfarande, bland annat inom skolhälsovården.

– BMI är problematiskt och skapar bara stress hos människor. Jag har övervikt om man går efter BMI. Nu har även min son fått höra att han ligger lite över det normala. Men man kan vara både hälsosam och normalviktig även om man ligger högt på skalan, säger Petra Månström.

Kritisk till att BMI används i skolan

Hon är särskilt kritisk till att BMI används i skolan. I den åldern är man ofta extra känslig och mån om att vara som alla andra.

– Skolan har ett stort ansvar här. En vän till mig har en son på nio år som fick höra att han skulle äta mindre till lunch eftersom hans BMI var högt. Själv fick jag höra av skolsyster att jag har en kraftig benstomme och det gjorde att jag utvecklade en ätstörning som varade i många år. Jag fick bland annat mensrubbningar som höll i sig i tio år, säger hon.

Petra berättar att hennes ätstörning inte syntes på henne eftersom hon såg normalviktig ut.

– Jag tillhörde det där stora mörkertalet av alla ätstörda som det inte syns på. Jag höll igen på maten trots att min kropp protesterade. Den ville inte väga så lite.

Hon tror att varje människa har en så kallad ”set point” – en idealvikt som kroppen strävar efter att hålla. Vikten kan fluktuera något i olika perioder i livet, men kroppen kommer att göra motstånd, till exempel genom att frigöra mer hungerhormoner, om man kämpar emot sin set point.

– Nästan alla kvinnor vill gå ner i vikt. Jag tror att många kvinnor faktiskt skulle må bättre av att öka lite i vikt och ligga något högre på BMI, säger Petra Månström.

Kan bli triggad i sin ätstörning

Petra Månström har alltid tränat mycket. Innan hon fick barn körde hon fyra, fem löppass i veckan, varav ett pass var på två timmar. Utöver det styrketränade hon några gånger i veckan.

– Jag hade en vilodag i veckan och jag åt som en häst. Ändå var jag hungrig. Min kropp ville helt enkelt väga mer än den gjorde.

Även barnmorskan gjorde stora ögon när hon var där på vägning. Hon hade inte räknat med att Petra skulle vara så ”tung”. Barnmorskans reaktion fick Petra att trilla tillbaka i sina gamla, matstörda tankar. Under hela graviditeten gick hon i samtalsterapi för att kunna hantera viktfrågan.

Numera tränar hon mindre, ”bara” två till tre löppass i veckan och lika många styrkepass. Och hon kan fortfarande bli triggad i sin ätstörning. Helst skulle hon vilja skrota begreppet BMI.

– Mitt BMI ligger högre än någonsin nu. Men vill jag veta hur jag mår vet jag att det finns bättre sätt än att väga sig och gå efter BMI. Hälsa handlar om så mycket mer än vikten.