Vit tunga eller dålig andedräkt? Så håller du tungan frisk

Precis som din tarm har din tunga också en alldeles egen mikroflora med olika bakterier. När de goda bakterierna är i perfekt balans med varandra mår tungan bra. Bengt Hasséus, övertandläkare och professor i oral medicin vid Göteborgs universitet, berättar att tungan egentligen är en grupp muskler som är täckta med olika typer av papiller, bland annat smaklökar. Det är de som ser ut som rosa ”pluppar” på tungan.

– Tungan behöver vi för att kunna artikulera när vi pratar men också för att föra ner maten i matstrupen. En frisk tunga gör att vi kan äta mer variationsrikt, säger han.

Misstaget de flesta gör när de borstar tänderna – som ger dålig andedräkt

En frisk tunga är ofta rosaröd med en skrovlig yta. Den kan även ha fåror utan att det är något konstigt.

– Det finns i nuläget inget som tyder på att bakterier i munnen skulle kunna ta sig ut i kroppen via fåror eller sår i tungan på samma sätt som sätt som via infekterade tandköttsfickor, säger Bengt Hasséus.

Tungdiagnostik kan ge ledtrådar

Inte heller kan man läsa av tungan för att med säkerhet hitta sjukdomar i kroppen. Metoden tungdiagostik används framförallt inom kinesisk medicin och ayurveda. Man menar att olika delar av tungan motsvarar olika organ och kroppssystem och man ställer en diagnos genom att titta på tungans färg och form.

– Det finns ingen vetenskaplig evidens för att tungan kan användas till att diagnosticera obalanser. Men en del tecken som beskrivs i tungdiagnostiken kan vara tecken på sjukdom. För att ställa en säker diagnos måste det dock kompletteras med en vanlig medicinsk undersökning och provtagning, säger Bengt Hasséus.

För även inom den vanliga sjukvården tittar man ibland på just tungans utseende.

– Ibland kan det synas på tungan om man till exempel har en vitamin- eller järnbrist. Det kan påverka tungans struktur – den kan bli röd och blank, och ibland även svida. Då ska man söka hjälp på sin vårdcentral.

Efter reklamen: Bli av med halsbränna – här är bästa tipsen

Vit beläggning kan ge dålig andedräkt

En frisk tunga kan också se lite vit ut utan att det är onormalt.

– Men har man en vit beläggning tillsammans med dålig smak i munnen kan det ge dålig andedräkt. Be din tandläkare om en undersökning och eventuellt en mikrobiologisk odling i så fall. Man kan en period prova en munskölj med antibakteriell verkan. Rådgör gärna här med din tandläkare.

Däremot hjälper inte husmorsknep som att slicka sig på handleden för att upptäcka om den dåliga andedräkten kommer från tungan, menar Bengt Hasséus:

– Nej, det fungerar inte. Fråga hellre någon du känner väl om du har dålig andedräkt. Det är säkrare.

Tvärtemot vad många tror ska man inte använda tungskrapa. Det stör tungans ekosystem med goda bakterier.

– Om man mekaniskt stimulerar tungryggen kan de papiller som finns där börja växa till sig. När tungan är frisk sköter kroppen själv rengöringen av den, bland annat med substanser som finns i saliven. Dessutom får vi en mekanisk rengöring av tungan när vi sväljer ner föda eller dricker. Att skrapa eller borsta tungan ska man vara försiktig med, säger Bengt Hasséus.

Avråder från att skrapa tungan

Att skrapa tungan kan också förvärra symtom vid muntorrhet, vilket är en vanlig orsak till dålig andedräkt.

Här är sex saker tandläkaren vill att du ska veta.

Vit beläggning på tungan – då bör du kolla upp det

– Om man är muntorr nöter tungan mot tänderna och gommen. Den kan bli röd och irriterad och man kan få sveda på tungan, särskilt nattetid när salivproduktionen är lägre. Därför är det bra att ha ett glas vatten på sängbordet så att man kan fukta tungan. Det finns också smörjande produkter mot muntorrhet på apotek, säger Bengt Hasséus.

Ett annat besvär som kommer i spåren av muntorrhet är svamp på tungan.

– Det kan synas som en vit beläggning som går att skrapa bort på tungan. Är man frisk är en svampinfektion inte farlig men man kan få en unken smak i munnen och maten kan smaka sämre. Är man däremot redan sjuk och skör kan svampinfektionen sprida sig ner i matstrupen.

Tungan kan drabbas av svamp

Att äldre tappar aptiten och inte tycker att maten smakar gott längre kan bero på problem med nedsatt känslighet i smaklökarna som finns på tungryggen. Och där kommer tungan in indirekt som orsak.

– Äter man dåligt kan det vara bra att titta på tungan så att den är fri från svamp och sveda. Det kan påverka smaklökarna och aptiten. Även spottkörtlarna försämras med åren, vilket också kan bidra till muntorrhet, säger Bengt Hasséus.

Den allra vanligaste åkomman som drabbar tungan är geografisk tunga, eller karttunga. Tungan har då röda områden omgivna av en vit kant. Den påminner helt enkelt om en karta.

– Vi vet inte orsaken men sjukdomen är ofarlig. Om stora delar av tungan drabbas kan man få sveda, men i de flesta fall får man inga symtom.

Järnbrist kan ge sveda på tungan

Har man sveda består behandlingen av smärtstillande eller lokalbedövande munskölj eller munpasta tills symtomen har lagt sig.

På samma sätt är det med BMS, burning mouth syndrome, som oftast drabbar äldre kvinnor. Sjukdomen är ofarlig och orsaken är okänd. En teori är att det frisätts för mycket av vissa signalsubstanser som ökar upplevelsen av smärta. Symtomen kan ibland även bero på bristtillstånd, till exempel på järn.

– Vid BMS ser munnen helt frisk ut men man har jätteont. Har man haft ont i mer än tre månader trots att munnen ser helt normal ut får man diagnosen BMS. Det kan behandlas med mediciner som hjälper mot nervsmärta, säger Bengt Hasséus.

Sjukdomen är relativt vanlig.

– Det kan tyvärr vara svårt att få rätt diagnos. Men det är viktigt att man söker hjälp. För även om tillståndet är svårbehandlat finns det hjälp att få.

Foto: TT/Shutterstock, privat