Så kan social aktivitet på recept bryta ensamhet
Testet med social aktivitet på recept är ett led i ett pågående forskningsprojekt vid Umeå Universitet. Det startade redan 2019 men tvingades pausas ganska omgående på grund av pandemin. 2023 tog det ny fart.
– Jag har i tidigare forskningsprojekt studerat vilka aktiviteter som seniorer värdesätter högst, och där har sociala aktiviteter alltid varit i topp. Många seniorer i Sverige rapporterar ensamhet, vilket betyder att de saknar en gemenskap som de mår bra av, berättar forskningsledaren Ingeborg Nilsson och tillägger:
– Jag började läsa om social prescribing, vilket funnits i 20 år i England, och tog kontakt med en lokal vårdcentral och frågade ifall de skulle vara intresserade av att vara med och jobba fram en svensk modell. Det var de.
Ger läkarna verktyg att fråga om ensamhet
Än så länge är sex vårdcentraler involverade i projektet som sträcker sig från norr till söder, i såväl storstad som glesbygd.
– Det kanske är vissa grupper eller platser som den här modellen passar bättre för. Det vill vi ta reda på i det här projektet.
Vad har man för riktlinjer när man föreslår det här som en åtgärd för någon som mår dåligt?
– Många som jobbar inom primärvården möter personer som återkommer till vårdcentralen, men man hittar inga direkta medicinska problem. Ändå mår personen inte bra. Ensamhet kan vara en sådan bidragande faktor. Men vårdcentralen ställer inte frågan om ensamhet, för man vet ju inte vad man ska erbjuda ifall man känner sig ensam. Den här modellen ger ett sätt att ställa frågan på, och kunna ge hjälp om svaret är ja.
Konceptet bygger på en formaliserad modell baserad på primärvårdens möjligheter. Man skriver helt enkelt ett recept på deltagande i arrangerade aktiviteter som redan pågår i närområdet där personen bor, utifrån hens förutsättningar och intressen.
Nyckeln ligger ju inte i själva receptet utan i att det är någon som har uppmärksammat och lyssnat på personen
Ingeborg NilssonIngeborg ger ett exempel där en deltagare uttryckt önskan att bidra till någon samhällsnytta, och därför började som volontär i en förening. Därigenom träffade personen nya människor, vilket satte igång en positiv spiral som gjorde att hen också började göra fler andra saker. Enkla sociala uppgifter kan skapa stora svallvågor för ens välbefinnande.
– Nyckeln ligger ju inte i själva receptet utan i att det är någon som har uppmärksammat och lyssnat på personen och att man också faktiskt tar sig i väg till den här aktiviteten och får känna sig som del av en gemenskap, förtydligar Ingeborg Nilsson.
Inga slutsatser kan dras ännu
Projektet håller på till december 2025 och ännu finns inte tillräckligt med data för att uttala sig om utfallet. Ingeborg påpekar också att det inte bara är patienternas upplevelse som värderas, utan även vårdpersonalens erfarenheter. Hur känns det att ställa frågan? Och hur reagerar patienterna som får den? Upplevs det som kränkande eller som ett integritetsintrång?
– Sociala aktiviteter på det här sättet känns ju väldigt intressant. Men vi behöver få veta mycket mer om det här innan vi ska förvänta oss att primärvården som redan har väldigt mycket olika ansvarsområden också ska ta den här uppgiften.
Foto: Shutterstock/TT, privat