Huden och hälsan: Rynkor kan driva på åldrandet i kroppen
Rynkor är kanske inte så harmlösa som vi tror. I värsta fall kan de driva på åldrandet i kroppen. Rynkorna utsöndrar nämligen inflammatoriska ämnen som bidrar till att kroppen åldras snabbare. Det hävdar bland annat professorn och forskaren Claudia Cavadas vid universitetet i Coimbra i Portugal, som var först med att lansera teorin om att rynkor inte bara är ett tecken på åldrande, utan också kan få oss att åldras på insidan. Flera amerikanska forskare är inne på samma spår: att ämnena som frigörs av en sjuk, skadad eller åldrad hud kan ta sig ut i blodomloppet, och skada andra vävnader och organ, inklusive hjärta och hjärna.
Åldrade celler
Boven i dramat är en typ av celler, så kallade senescenta celler. Man kan säga att det är åldrade celler, som inte längre kan dela sig, men inte heller har dött. Ju äldre vi blir, desto fler senescenta celler ansamlas i huden och i andra delar av kroppen.
– Vi vet att dessa senescenta celler kan släppa ifrån sig inflammatoriska ämnen som kan sprida sig till andra närliggande celler. Vi vet också att sjukdomar i huden, till exempel atopiskt eksem och psoriasis, påverkar hela kroppen. Men jag har inte hört att de här ämnena skulle kunna ta sig ända till andra organ, men rent teoretiskt skulle det kunna vara så, säger Johanna Gillbro, doktor i experimentell dermatologi och författare till Hudbibeln.
Hon jämför processen med en skål äpplen. Det räcker med ett dåligt äpple i skålen för att det ska spridas ämnen som påverkar de andra äpplena också.
– Likadant är det med huden. De pro-inflammatoriska ämnena där påverkar de friska cellerna negativt.
Hönan eller ägget
I forskning har man bland annat sett ett samband mellan rynkor och hjärtsjukdom samt rynkor och benskörhet. Däremot är man ännu inte överens om vad som är hönan och ägget. Även Johanna Gillbro anser att det krävs mer forskning för att klargöra om rynkor kan göra oss sjuka eller inte.
– Men huden är ett komplext organ och vi vet att den har direktkontakt med både hjärnan och tarmen.
Direktkontakten kan vara en förklaring till att sjukdomar i huden även ökar risken för inflammatoriska tarmsjukdomar. I djurförsök har man till exempel sett att skadad hud frisätter ämnet hyaluronan, som kan ta sig in i tarmen och ställa till det. Men det kan gå åt andra hållet också, från tarmen till huden.
– Störningar i tarmens bakterieflora kan leda till hudproblem som akne, eksem och psoriasis. Personer som lätt får eksem har till exempel mindre av vissa tarmbakterier än normalt.
Skydda dig mot rynkor
- Sola försiktigt och använd spf. UV-strålning är den allra främsta orsaken till rynkor.
- Håll huden hel genom att smörja in den med fuktkräm. Ämnen som glycerol, petrolatum, lipider och hyaluronsyra hjälper på olika sätt huden att hålla sig fuktig. När vår hud är uttorkad klarar inte barriären att stänga ute smittämnen, miljögifter och allergener lika bra.
- Frossa i naturlig senolytika – ämnen som slår ut åldrade celler. Det finns i vitlök, äpplen (i skalet), jordgubbar, vindruvor och citrusskal.
Vitlök är bra
Den inflammatoriska processen med allt fler senescenta celler förvärras främst av att huden utsätts för sol, men också av föroreningar, rökning och dålig kost. Det kanske viktigaste sättet att hålla huden frisk är därför att använda solskyddsfaktor på sommarhalvåret. Det finns också något som kallas senolytika.
– Det är molekyler som eliminerar senescenta celler. Forskare tittar bland annat på ett svampdödande ämne, rapamycin, som först hittades i marken på Påskön och som har visat sig kunna minska åldrandet.
Men även vanlig mat kan fungera som senolytika och avlägsna de skadliga cellerna ur huden och kroppen.
– Ett sådant livsmedel är vitlök, som innehåller allicin. Andra är vindruvor, äpplen och jordgubbar, som innehåller fisetin, säger Johanna Gillbro.
Även naringenin, som finns i citrusfruktskal, och floretin i äppelskal räknas som senolytika.
Effektivt att använda hudkräm
Men det kanske enklaste sättet att stoppa de skadliga ämnena i huden är att använda en helt vanlig hudkräm. Det finns flera studier som visar på positiva effekter. Till exempel två stycken där man låtit äldre personer använda hudkräm två gånger om dagen, dels i en månad, dels i tre år.
Den första studien visade att halten av vissa inflammationsdrivande ämnen i huden minskade, jämfört med personer som inte smorde in sig. I den andra studien såg man även att testpersonernas kognitiva funktion (tänkande, minne och koncentration) inte försämrades lika mycket som hos dem som inte använde hudkräm.
Huden och hälsan – så hänger det ihop
Huden är mer än en skyddande barriär mot stötar, vatten och smuts. Den är också ett organ som bildar D-vitamin, pigmentet melanin, reglerar kroppstemperaturen och är en del av vårt immunförsvar. Med åren tunnas huden ut, blir torrare, får rynkor och linjer. Så här kan huden påverka hälsan och vice versa.
- Enligt en fransk studie löpte personer med ovanligt många och djupa rynkor i pannan för sin ålder tio gånger högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar, än personer i samma ålder som hade få pannrynkor. Men vad som orsakar vad är inte klarlagt.
- Personer med hudsjukdomar som psoriasis och atopiskt eksem har högre risk för hjärtsjukdom, visar forskning. Huden försöker reparera skadorna genom att trigga immunförsvaret med ämnen som triggar inflammation.
- I en internationell studie såg man att äldre personer som smorde in sig med fuktcréme två gånger om dagen hade lägre nivåer av vissa inflammatoriska ämnen i huden efter en månad.
- I en uppföljning lät man testpersoner över 65 år smörja in sig två gånger om dagen i tre år. De som smorde in sig hade bättre kognitiva funktioner jämfört med personer som inte smorde in sig. Huden och hjärnan verkar alltså på något sätt stå i direktkontakt med varandra, menar forskarna.
- I en studie på 114 kvinnor i 50-årsåldern mättes antalet och djupet på deras rynkor i pannan, ansiktet och på halsen. Sedan testades deras bentäthet. Både hud och ben använder proteinet kollagen som byggsten. Resultatet var att de med många rynkor också hade en lägre bentäthet.
- De proteiner som ackumuleras i hjärnan vid demens och Parkinsons sjukdom har även hittats i vår hud. Vissa forskare tror därför att huden kan avslöja dolda demenssjukdomar och att man i framtiden kommer att kunna ställa diagnos med ett hudtest.
Källor: New Scientist, BBC, Pubmed, Centre Hospitalier Universitaire de Toulouse