Läkaren om operationerna: "Stora brister och felaktig information"
– Jag tror absolut att det har varit bristande information om riskerna, säger hon.
Sex procent av de kvinnor som genomgår en inkontinensoperation tvingas opereras om inom tio år. Det har Anna Lundmark Drca, läkare i obstretik och gynekologi på SÖS, kommit fram till i en långtidsuppföljning av 2 421 kvinnor som har genomgått slyngplastik.
– Det kan vara på grund av en infektion, för att man behövt lägga en ny slynga ganska omgående efter operation eller dra ut slyngan för att den sitter alldeles för hårt, säger Anna Lundmark Drca.
Kvinnorna som följdes upp fick mellan 2006 och 2010 ett stödjande meshband implanterat enligt metoderna TVT, TVT-O eller TOT. 2 av 100 anger att de har behövt ta bort en bit av slyngan, till exempel för att slyngan skurit igenom slidväggen och blivit synlig i slidan, och 1 av 100 har opererat ut hela bandet.
LÄS OCKSÅ: Amerikanske läkaren: "Metoden borde förbjudas omedelbart"
Har inte fått information om riskerna
Sedan 2022 får uttag av inkontinensslyngor enbart ske inom nationell högspecialiserad vård på tre universitetssjukhus. Samma år sattes också en nationell patientinformation ihop där riskerna med operationerna anges. Den rekommenderas läkare att använda sig av, men många kvinnor som MåBra har pratat med har inte fått tillräcklig information om eventuella komplikationer.
– Jag tror absolut att det har varit bristande information om riskerna. Det är min absoluta uppfattning. Men jag tror att det har blivit bättre. Alla patienter som vi opererar får patientinformationen, där riskerna står, i handen. Jag operationsanmäler ingen utan att hon har läst igenom och känner att hon har förstått vad det står och är beredd att göra operationen. Så jag tror att det har blivit bättre, men det har varit stora brister och felaktig information till patienterna.
Skiljer sig mellan operationsmetoder
Studien visar att cirka 80 procent av de kvinnor som genomgår slyngoperation mot inkontinens fortsatt känner sig förbättrade efter tio år. TVT-metoden, där det stödjande bandet fästs bakom blygdbenet, visade sig vara lite effektivare än TVT-O- och TOT-metoden, där bandet fästs i ljumskarna.
TVT-metoden har också bättre resultat gällande botningsgrad, 67 procent anger att de inte har något läckage efter tio år. För kvinnor opererade med TVT-O eller TOT är motsvarande siffra 57 procent.
Vad kan göras för den kvinna som börjar läcka igen efter tio år?
– Man kan lägga ytterligare en slynga. Har man en inkontinensslynga och fortsatt har besvärande inkontinens så att livskvaliteten påverkas, då ska man självklart söka hjälp och utredas hos gynekolog.
Anna Lundmarc Drca har i långtiduppföljningen även tittat på hur många som har besvär med bäckensmärta. 17 procent av de opererade kvinnorna anger detta. Mellan de olika teknikerna, TVT, TVT-O och TOT, är det dock ingen skillnad vad gäller bäckensmärta eller samlagssmärta, berättar hon.
Ny studie ska ge säkrare bild
Anna Lundmark Drca arbetar nu med en ny studie för att kunna jämföra siffrorna med kvinnor som inte har genomgått en slyngoperation.
– Då kan vi få en säkrare bild över hur en opererad grupp skiljer sig från en icke-opererad grupp där kvinnorna är ungefär lika gamla, har samma bakgrund och förutsättningar.
Vad tror du om framtiden för inkontinensslyngorna?
– Jag tror att framförallt den retropubiska slyngan, TVT, kommer fortsätta att användas. Man har provat att lägga minislyngor till exempel och de har visat sig inte vara lika effektiva. Det forskas säkert nånstans i världen på det här, men i Sverige har vi inte varit lika skeptiska till slyngorna som man har varit i Australien, Storbritannien, Frankrike och USA till exempel. Jag tror att banden stannar kvar eftersom de har så fina resultat, både på kort och lång sikt, men man måste operera på rätt kvinna och kvinnan själv måste vara välinformerad, säger hon.
Foto: TT/Shutterstock