Tre kvinnor berättar: Så blev vi fria från urinläckage
Var tredje kvinna drabbas av inkontinensproblem någon gång i livet. De kan vara övergående, ofta kopplat till graviditet och förlossning och andra extrema påfrestningar för kroppen. Men urinläckage är tyvärr också en ålderstrappa där allt fler får problem för varje steg uppåt vi tar. En studie visade att var femte kvinna över 40 år kissar på sig vid ansträngning minst flera gånger i veckan.
Många kvinnor drar sig för att söka vård då de tror att det inte finns någonting att göra. Men det finns behandling – och även om problemet inte alltid går att lösa helt, så kan det bli väldigt mycket bättre. Här berättar tre kvinnor om hur de med olika metoder blev hjälpa för sina inkontinensbesvär.
TVT-operation hjälpte Åse
Åse är mamma till fem barn, födda -97 (tvillingar), 04,06 och 08, och har förstås levt ett hektiskt mammaliv.
– Det har varit fullt ös och jag har nog ”stresskissat” en del, vilket också kan ha bidragit till mina problem. De kom lite smygande nämligen. Det var nog efter 04:an som jag märkte det först, men då var det ändå ganska hanterbart. Det kom lite kiss när jag nös eller hostade, men inte mer än så, berättar hon.
Åse Falkman Fredrikson
Ålder: 51 år.
Bor: Helsingborg.
Gör: Kostrådgivare och influenser med plattformen 56kilo.
Typ av inkontinens: Svår ansträngningsinkontinens.
Behandling: Slyngoperation.
Men med tiden så märkte Åse att det blev allt svårare att hålla tätt.
– Det kunde hända när jag satt med vänner på en middag, och skrattade och drack vin. Efteråt kunde hela stolsdynan vara nerkissad. Men det var när jag kissade ner mig helt, för att jag snubblade till på en liten sten, som jag fick nog och kontaktade min gynekolog.
Väl i gyn-stolen blev Åse ombedd att hosta och gynekologen menade att det var ”inget snack om saken”. Tillsammans gick de igenom alternativen, och Åse blev uppsatt på kö till en så kallad TVT-operation som hon genomgick några månader senare.
– Det var en snabb operation, men efteråt kunde jag inte kissa alls, vilket ju var lite panikartat. Jag fick åka hem med kateter, som de kunde ta bort dagen efter och sedan dess har jag inte haft några problem alls. Nu kan jag göra allt, till och med hoppa studsmatta, och även göra ganska tung styrketräning. Det har inte kommit en droppe urin sedan den här operationen!
Så görs en slyngoperation
En så kallad ”slyngoperation” (TVT, TVT-O eller TOT beroende på hur bandet läggs) görs med lokalbedövning och lugnande läkemedel eller kort narkos. Via en mindre öppning i slidans främre vägg för läkaren in ett centimeterbrett bandformat nät av syntet och lägger som stöd under urinröret. Bandet kommer sedan att växa fast. Kirurgi botar åtta av tio, visar professor Ian Milsoms systematiska genomgång av inkontinensforskningen 2005–2015. Men framgången är lägre om man är över 65 år, rökare, överviktig eller även har trängningar som besvär.
Nackdelar: Risken för komplikationer är låg men kan förekomma i sällsynta fall. Till exempel kan slyngan tränga igenom slidslemhinnan (så kallad erosion) och orsaka samlagssmärtor både för kvinnan och mannen. Det har också förekommit att bitar av nätet har lossnat och ramlat ur.
Jenny springer med kontinensstöd
Som för så många andra kvinnor började Jennys inkontinensproblem med att hon födde barn vaginalt. Äldsta barnet är 10 år nu.
– Dessutom tränar jag mycket och har alltid gjort, men efter barnen märkte jag att det började bli svårt att hålla tätt under löpningen, främst vid extra tuffa, långa pass. När jag slappnade mellan intervaller så hände det att jag kissade på mig, berättar hon.
Jenny Nae
Ålder: 37 år.
Bor: Löddeköpinge.
Gör: Fysioterapeut, forskare och elitidrottare inom triathlon.
Typ av inkontinens: Lätt ansträngningsinkontinens.
Behandling: Efemia kontinensstöd.
Det jobbigaste tyckte hon var själva lukten av urin, och hon brukade skynda sig hem efter träningar och lopp för att kunna duscha. Jenny har inte sökt vård för sina ganska lätta besvär, som alltså bara märks när hon springer, utan mer tänkt att det väl är något som ”drabbar alla mammor”.
– Men när jag såg reklam för Efemia på ett löplopp så blev jag nyfiken och ville prova. Kontinensstödet, som den här typen av hjälpmedel kallas, förs in ungefär som en tampong.
– Jag brukar ju bara ha den när jag springer och blir faktiskt helt tät då. För mig har det här gjort så att jag kan fortsätta min träning utan att vara orolig. Jag kan springa var jag vill, och jag behöver inte tänka på att ha svarta eller mönstrade träningsbyxor så att det inte syns att jag har kissat på mig.
Så fungerar ett kontinensstöd
Kontinensbåge eller kontinensstöd är medicintekniska produkter som finns i flera olika utföranden, både för engångs- och flergångsbruk. Hjälpmedlet förs in i slidan, med hjälp av en applikator i vissa fall, och lägger tryck mot urinröret via slidväggen så att risken för urinläckage minskar. Produkterna är tänkta att användas tillfälligt vid större påfrestningar, till exempel vid idrottsutövande, och ska alltså inte användas dygnet runt. Däremot kan de sitta kvar under toalettbesök.
Nackdelar: Det finns en risk för skav om du har känsliga slemhinnor. Lite glidmedel på produkten rekommenderas i så fall. Produkterna är också ganska dyra. De kan skrivas ut på recept, men då krävs utredning och konstaterad inkontinens.
Frida fick botox mot urinläckage
Frida har haft problem med frekvent kissnödighet sedan hon var barn och kommer ihåg paniken inför utflykter. ”Mamma, vad ska jag göra om jag inte hittar en toalett?”
– Men det var först som vuxen som utredningarna visade något. Jag fick veta att jag hade överaktiv blåsa. Men när jag flyttade till en annan kommun så trodde de istället mer på spänd bäckenbotten, så jag är väl lite av ”ett svårt fall”, men effekten av det hela är att det blir trängningar. En dålig dag kan det kännas som att hon behöver kissa hela tiden. Extra svårt är det också när det är kallt ute, för då blir hon lättare kissnödig.
– Eftersom jag jobbar på en skola så är jag ju ute en del med barnen. Jag kan absolut inte heller dricka apelsinjuice utan att bli akut kissnödig, och jag måste också tänka på att hålla magen igång, eftersom förstoppning gör allt värre, säger hon.
Frida Hasselgren
Ålder: 39 år.
Bor: Stockholm.
Gör: Jobbar på skola.
Typ av inkontinens: Överaktiv blåsa.
Behandling: Botox.
Egentligen har hon inte kissat på sig så många gånger. Det är känslan av akut kissnödighet som är det mest jobbiga.
– Den begränsar ju livet. Så när jag fick chansen att prova botox tog jag den. Det har fungerat bra, men lite olika exakt hur bra från gång till gång. Med botox kan jag sova hela natten, tills att den börjar gå ur kroppen igen. Då kan jag ibland ha dåliga nätter när jag behöver gå upp 5–10 gånger igen.
Hon har också fått hjälp av medicinsk psykologi och avslappningsövningar eftersom blåsproblemen blir värre under stress.
– Jag gick också till en dietist och fick tipset om magnesiumcitrat som faktiskt också har hjälpt. Det var som att det normaliserade något i kroppen igen.
Det hon vill säga till andra drabbade är att våga stå på sig gentemot vården och be om att få prova flera olika behandlingar tills att det blir rätt.
– Var envis och fråga andra med liknande problem vad de har fått för hjälp, för hjälp finns att få!
Så fungerar botox mot trängningar
Botox-behandlingen inleds ofta med att en tunn kateter förs in i urinblåsan. Bedövningsvätska sprutas in och får verka. Därefter för läkaren in ett tunt instrument, genom urinröret och in i urinblåsan, för att lättare kunna se var injektionerna ska sättas, cirka 20 på olika ställen i blåsan. Detta gör så att blåsans muskelsammandragningar hämmas, och effekten håller vanligen i sig 5–6 månader innan ”påfyllning” behövs.
Nackdelar: Urinvägsinfektioner är vanliga biverkningar och ofta ges antibiotika profylaktiskt. Ibland kan behandlingen också göra det svårt att kissa under en begränsad period, och patienter får därför träna på hur man själv tömmer blåsan med hjälp av en engångskateter.
Foto: privat