Svamp: Nu trendigare än någonsin
Intresset för medicinalsvampar är större än någonsin – men att testa på egen hand kan få katastrofala följer.
Det råder svampfeber – och det är inte bara svamputflykter i skogen som lockar. Svamp är trendigt som kosttillskott och medicinalväxt – giftsvamp mikrodoseras i hopp om bättre mående och magiska svampar står på menyn på retreats. Trenden syns inte bara i det ätbara, även mode- och designvärlden har inspirerats av svamparnas färg, form och mystiska kraft – med allt från både gulliga svampar till starkt psykedeliska mönster. Modedesignern Stella McCartney tillverkar dessutom väskor i veganläder av svampmycel.
Vi vet sedan länge att vissa svampar har medicinska effekter. Tänk bara på mögelsvampen Penicillium rubens, som minst sagt har förändrat världen. Och just nu pågår studier kring ett läkemedel från en av Sveriges giftigaste svampar mot metastaserad njurcancer. Forskning pågår även kring hur substansen psilocybin som finns i psykedeliska svampar kan hjälpa mot depression.
Svamp som hälsokost
Hälsokostbranschen har hängt på svamptrenden. Kikar du på hyllan i hälsokostbutiken, eller googlar på funktionella svampar, hittar du mängder med burkar och teer innehållande supersvampar. Med spännande namn som chaga, lions mane och reishi. Men vad vet i egentligen om hälsonyttan med dessa kosttillskott? Vad säger forskningen?
– Hälsokostaspekten av funktionella svampar, eller så kallade medicinalsvampar, har lång tradition. Men att de har använts under lång tid säger egentligen inget om verksamma substanser. Det behövs mycket forskning och framför allt dubbelblinda studier utförda på människor, säger Rut Folke, svampkonsulent som utbildar blivande svampkonsulenter och medverkar på kursen ”Introduktion i mykologi” på SLU i Uppsala.
Sprängticka är vanligt i kosttillskott
Ett av de vanligaste kosttillskotten med svamp är chaga, det svenska namnet är sprängticka. Svampen växer på lövträd, främst björkar i Sverige. Rut berättar att de ofta finns på tätortsnära björkar, troligtvis för att de där får mer mekaniska skador och lättare infekteras av sporer. Den svarta knölen, sprängtickan, är en steril mycelknuta. Sprängticka ingår inte i vår allemansrätt, du måste ha markägarens tillstånd för att ta chaga från träden.
– Marksvamp i sig innehåller till största delen vatten, ungefär lika mycket som en gurka faktiskt. Sen innehåller de också en del vitaminer, mineralämnen och proteiner. Kantareller och trattkantareller innehåller stora mängder A- och D-vitamin. Men tänk om alla fantastiska egenskaper hälsosvampar sägs ha skulle stämma – då skulle det forskas för fullt på dem och många skulle ha plockats upp av läkemedelsbolagen för länge sedan, påpekar Rut.
Men svamptrenden har inte bara nått hälsokosthyllan, den tar oss även ut på djupare vatten. På olika forum vittnar personer om hur de blir gladare, mer kreativa och fokuserade sedan de börjat mikrodosera röd flugsvamp, Amanita muscaria, som vi har lärt oss att frukta sedan barnsben. På nätet säljs allt från små burkar med torkat pulver till te och choklad innehållande flugsvamp.
Kan utlösa psykoser
Vissa går ännu längre och letar efter den ”magiska” svampen toppslätskivling i kohagar, där marken är välgödslad. Svampen är narkotikaklassad och olaglig. Den innehåller bland annat psilocybin, som har hallucinogena egenskaper. Precis som med flugsvamp kan den psykedeliska svampen mikrodoseras, och det arrangeras retreats med psykedeliska sessioner. Är det ofarligt? Antagligen inte. Enligt giftinformationscentralen kan förgiftningsförloppet av toppslätskivling vara dramatiskt, med bisarra hallucinationer, ångest och flashbacks som kan komma tillbaka efter månader. Den kan även utlösa psykoser.
I Sverige är det olagligt att plocka, inta och sälja psykedelisk svamp.
– Människor verkar alltid ha sökt efter substanser som påverkar sinnet och måendet, men vare sig det gäller droger eller medicinering finns alltid en risk, speciellt med substanser som passerar blod- hjärnbarriären, säger Rut Folke.
Kan du må bra av svamp utan att äta kosttillskott eller utsätta dig för psykedeliska experiment? Testa – ta fram korgen, ge dig ut i skogen och plocka. Du behöver inte ens äta svampen. Forskning visar att när vi vistas i naturliga miljöer, som skog, minskar negativa känslor och stress. Samtidigt som både mental återhämtning och prestation ökar. Studier vid Karolinska Institutet visar dessutom att du efter en naturupplevelse presterar bättre på tester av uppmärksamhet och minne än innan naturupplevelsen – jämfört med urbana kontrollmiljöer. Kanske är det så att en skogspromenad i veckan får dig att må bättre än en kapsel torkad svamp?
4 funktionella svampar
1. Chaga – sprängticka
Hittas i Sverige på lövträd, oftast björk. Den svarta knölen är en steril mycelknuta. Vill du plocka sprängticka krävs markägarens tillstånd.
Traditionell användning: Har använts mot tuberkulos, hjärt-, lever, mag- och cancersjukdomar. För att bromsa inflammation, hudens åldrande, bota hudåkommor, hepatit och njursvikt, stimulera immunförsvaret, sänker blodtryck, har positiv effekt på allergier.
Kosttillskott: Chagapulver används idag inom hälsokosten främst som källa till flera vitaminer, mineraler och antioxidanter. En kopp chagate sägs smaka gott, med undertoner av vanilj.
Rut: ”De verksamma substanserna betulin och betulinsyra, överförs från björken. Chaga innehåller även inotodiol (polysaccarider) som kan ha medicinska egenskaper, samt oxalater som är njurskadande. Det bör undvikas av personer med njursjukdom eller med risk för njursvikt. Chaga är en utmärkt färgsvamp som ger vackra gula färger på ullgarn.”
2. Reishi – lackticka
Det finns sex olika arter av lackticka (Ganoderma) i Sverige, ingen av dessa benämns som reishi. Reishi, Ganoderma lingzhi, finns vildväxande i Kina och övriga Sydostasien men den kan odlas. All forskning avser arten Ganoderma lingzhi.
Traditionell användning: Reishi har använts i flera tusen år inom den österländska traditionen, bland annat för hjärthälsa, immunsystemet, och för lugnande verkan.
Kosttillskott: Reishi räknas till de så kallade adaptogena svamparna. Adaptogener påverkar våra cellers förmåga att anpassa sig till påfrestningar positivt.
Rut: ”Det finns inga säkerställda rekommenderade doser, men de är troligtvis lågt satta. Reishi kan öka blödningsrisk och ska ej användas två veckor före kirurgi, andra bieffekter är muntorrhet, klåda, illamående och magont.”
3. Lion’s Mane – igelkottaggssvamp
Växer på döda eller döende träd av bok, ek, valnöt, asp, björk och lönn i stora delar av världen. Arten är utrotningshotad och fridlyst i Sverige men kan odlas.
Traditionell användning: Har länge använts som medicinalsvamp inom den asiatiska kulturen och tillskrivits egenskaper som: stimulering av immunförsvaret, förbättrad hjärnfunktion (minne, fokus och kognitiv förmåga).
Kosttillskott: Sägs stärka immunförsvaret, öka kognitiv förmåga och välbefinnande.
Rut: ”Det finns flera publicerade studier på effekten av igelkottaggsvampen, även dubbelblinda studier. Hittills är resultaten lovande, kanske kan den i framtiden komma till nytta för till exempel patienter med diagnoser som Parkinsons sjukdom och Alzheimer. Bland övriga positiva resultat ses förbättrad kognitiv funktion och ökat välbefinnande. Men fortsatt forskning är nödvändig.”
4. Cordyceps – larvsvamp
En grupp parasitsvampar som infekterar och äter upp till exempel larver och insekter. I Sverige finns sex olika Cordyceps, parasitklubbor, alla växer på larver som finns och förpuppas i marken. De som är mest studerade är Cordyceps sinenses och militaris som plockas mestadels i Tibet, den finns inte i Sverige.
Traditionell användning: Inom den kinesiska traditionen sägs den stärka lungor och njurar, vara bra mot kronisk trötthet, astma samt ha en avgiftande effekt. Den anses även ha antibakteriella och antivirala egenskaper.
Kosttillskott: Sägs stärka immunförsvaret och öka prestationsförmågan.
Rut: ”Vildplockade Coryceps kan ge allergiska reaktioner. Liksom Reishi kan Cordyceps ge ökad blödningsrisk. Det finns inga bevis för att cordyceps är prestationshöjande.”
Magiska svampar mot depression
Det hallucinatoriska ämnet psilocybin som finns i psykedeliska svampar verkar enligt flera studier ha en antidepressiv effekt. Just nu pågår ytterligare studier, varav en på Karolinska Institutet i Stockholm.
– Det verkar som att den antidepressiva effekten kan hålla i sig i sex veckor vid vanlig depression, hos vissa personer längre, säger Mikael Tiger, överläkare och docent i psykiatri vid Karolinska Institutet.
Studien i Stockholm har 30 deltagare, varav hälften slumpmässigt valts att få en dos av ett syntetiskt framställt psilocybin medan hälften får placebo. Det är dock svårt att göra en helt blind studie menar Mikael Tiger, eftersom de som får den psykedeliska substansen tydligt märker att de har fått det. Det gör att deltagarna i större grad än vanligt får förväntningar på en effekt.
– Det är viktigt att understryka att patienterna inte bara får ämnet psilocybin, utan det är en kombinationsbehandling tillsammans med psykologsamtal. Innan de får psilocybin får patienten träffa två psykologer för att gå igenom vad som kan hända och hur det kan upplevas att få substansen. Psykologerna är även med under behandlingsdagen, och sedan följer ytterligare tre samtal med psykolog. Då reflekterar patienten över doseringsdagens upplevelse i förhållande till sin depression och sitt liv.
Hur reagerar patienterna på psilocybin?
– Det kan ibland vara väldigt obehagligt och man vet inte på förhand hur man kommer att reagera. En del uppfattar det som att gränsen mellan sig själv och omgivningen suddas ut. För vissa kan det vara en positiv känsla av att allt hänger samman. För andra blir det fruktansvärt, en känsla av att man luckras upp och slutar att existera. Samma fenomen kan upplevas olika. Därför är de förberedande samtalen så viktiga. Doseringen utförs sedan i en lugn och trygg miljö. Det är väldigt viktigt att man inte lämnar patienten ensam eftersom de kan hamna i ett hjälplöst tillstånd.
Hur snabbt märker patienten av en förbättring?
– De som har en antidepressiv effekt av psilocybin verkar kunna känna av det ganska snabbt, ofta redan påföljande dag.
Kommer det här i framtiden bli en behandlingsform mot depression?
– Ja, jag tror att det kan bli en behandlingsform för de med svårbehandlad depression, och då just i en kombinationsbehandling tillsammans med psykologsamtal. Men det kvarstår en del frågetecken. Behandlingen har också dramatiska biverkningar och ges till exempel inte till personer i riskzonen för psykos. Det pågår just nu en stor fas 3-studie med flera hundra deltagare, när den är klar kommer vi att veta mer.
Vilka risker ser du med att människor ger sig ut själva och plockar dessa svampar (utöver att de är olagliga att plocka och inta)?
– Jag uppmanar verkligen ingen att göra det. Genom att ta psylocybin på egen hand utsätter man sig för stora risker. Dels för att du kan hamna i ett hjälplöst tillstånd, dels så finns en känd risk att få en psykos eller att hamna i mani.