Undrar du hur din tonåring egentligen mår? Så här frågar du
Allt fler ungdomar mår psykiskt dåligt, menar organisationen Mind. Under 2019 skapade de därför ett ungdomsråd, för att diskutera frågor rörande psykiskt välbefinnande. Genom initiativet “Livet kan skava på tusen sätt” lyfter de fram vad det är som skaver hos unga idag och hjälper oss vuxna med hur vi ska hantera deras känslor.
Genom samtal med unga ville de ta reda på hur de mår i sin vardag. Det visade sig att ungdomar upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande gällande allt från de pubertala förändringar som hör tonåren till, kroppshets och en press från sociala medier att alltid vara på topp. De upplever också en stor framtidsoro både gällande stora frågor som klimat och världspolitik, till direkt personliga som vidareutbildning och arbete.
Svårt att prata med förälder
Många av ungdomarna kände sig sorgligt nog ensamma i sina känslor, de upplevde det svårt att prata med personer i sin närhet om hur man mår, inte minst med föräldrar eller andra vuxna.
– Traditionellt sett brukar man prata om att det är som att befinna sig på en emotionell berg-och-dalbana att vara tonåring, där både positiva och negativa känslor upplevs extra starka. Kanske stämmer det till viss del, men det som bekymrar oss är att många ungdomar verkar känna sig ensamma i sina känslor av att livet inte är på topp. Dessutom upplever många unga att vuxenvärden brister i närvaro eller helt enkelt inte förstår när de försöker prata med dem säger Selene Cortes, Strategisk verksamhetsutvecklare på Mind.
För att hjälpa föräldrar och andra vuxna att hjälpa ungdomarna har Mind satt ihop en lista med sex tips på hur vuxna bättre kan prata med unga om det som skaver.
Så kan du prata med din ungdom
1. Ställ frågor istället för att förklara.
Som vuxen är det lätt att bli för ivrig och känna att man sitter på svaret, men för den som är ung kan det upplevas som att du inte försöker förstå utan bara lägger dig i. Ställ därför många öppna frågor och var lyhörd för svaren. Ge dem verktyg för att förstå sig själva och hjälpa sig själva. Utgå ifrån att du inte vet något om just den situation den unga befinner sig i. Samhällskontexten och de sociala arenorna är helt annorlunda nu än när du växte upp.
2. Återkoppla till de samtal ni haft för att visa att du lyssnat och förstått.
Följ upp hur det känns dagligen och hjälp personen att ta fram en plan på hur problemet kan lösas som ni gemensamt kan följa upp. Det är viktigt att du visar att du verkligen vill lyssna, och att du finns där hela vägen.
3. Ge rätt perspektiv på livet och var en förebild.
Livet går upp och ner i perioder. För alla. Men i en lyckofiltrerad samtid på sociala medier är det lätt hänt för en ung generation att känna sig udda och onormal. Vad lägger du själv upp? Hur pratar du om mående och livssmärta? Det kan ofta hjälpa att först själv öppna upp om tuffa perioder i livet. Inled ett samtal om psykisk ohälsa med att beskriva ett tillfälle du själv upplevt att du mått dåligt, och för därifrån vidare samtalet på hur personen mår. På så sätt visar du att det är normalt att inte må bra hela tiden och att du har möjlighet att förstå andras upplevelser.
4. Trivialisera aldrig.
Även om du känner att det den unga berättar är något alla går igenom i tonåren- säg inte det. Det är kränkande att berätta om något som tynger en och bli mött med floskler som ”alla mår så i tonåren”. I värsta fall bär den unge på ett större problem där du missat chansen till att kunna prata om det, och kanske får du ingen ny möjlighet efter det. Lidande skall alltid tas på allvar. Visar det sig att det är lättare problem har du ett utmärkt tillfälle att ha en övergripande diskussion om livet.
5. Ha tålamod och läs på om tonåringars utveckling.
Det kan vara frustrerande som vuxen att prata med ungdomar om problem som i ens egen värld kan framstå som små eller ologiska. Men en tonåring har inte en vuxens konsekvenstänk eller erfarenhet. Därför kan det vara svårt för dem att förstå att många problem går över med tiden.
6. Vem pratar med dig?
Alla unga har inte en egen funktionell vuxen att vända sig till. Alla unga vill inte prata med sina egna föräldrar. Skall vi kunna möta utmaningen om psykisk ohälsa som samhälle behöver vi alla göra medvetna val som bottnar i att se och stötta varandra. Välj att finnas för den som behöver dig, även om det inte är ditt eget barn. När någon väljer att berätta viktiga saker för dig är det en gåva som du bör ta emot och vårda ömt. Det kan rädda liv.
Här får ni hjälp
Om du märker att din ungdom inte mår bra är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta skolans kurator eller närmaste läkare. Är du förälder eller nära vuxen och behöver prata om oron för ditt barn kan du kontakta Minds föräldralinje på 020-85 20 00.
Källa: Mind.se Foto: TT
…
Läs mer:
Så hjälper du ditt barn att sätta ord på sina känslor