Eksemforskaren om atopisk dermatit: ”Alla kan bli bättre”

Efter reklamen: 5 solskyddstips för sommaren från Hudläkarpodden

Ärftlighet och miljöfaktorer som torr luft och kyla kan göra att vi drabbas av atopisk dermatit, även kallat atopiskt eksem. Det är en kronisk hudsjukdom som inte smittar.

– Eksem är väldigt besvärligt, och många har haft det i flera år eller hela livet innan de får en diagnos. Det är jätteviktigt att få en diagnos så att man kan behandla och höja livskvaliteten, säger Laura von Kobyletzki, docent som forskar om eksem vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen på Skånes universitetssjukhus.

De senaste årtiondena har atopisk dermatit ökat i Sverige, även om Laura von Kobyletzki tror att vi nu nått en platå. Enligt Astma- och allergiförbundet kan ungefär en miljon svenskar vara drabbade. Vanliga symtom är torr, sprucken och irriterad hud samt kliande, fjällande och vätskande eksem.

Ofta kommer besvären i skov. De allra flesta drabbas som barn, kan sedan vara symtomfria i tonåren och sedan få tillbaka eksemen i vuxen ålder. Det är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen, i det här fallet hudens celler – med inflammation som följd.

– Personer som haft atopisk dermatit riktigt länge tror ofta att de måste leva med det och att man inte kan göra något. Men i dag finns bättre behandling än förr. Ibland måste man testa flera olika, men ingen är obehandlingsbar, alla kan bli bättre, säger Laura von Kobyletzki.

Ökar risken för andra sjukdomar

Även om atopisk dermatit i sig inte är farligt så är sjukdomen inte harmlös. Klåda och smärta är psykiskt påfrestande, kan ge sömnsvårigheter och leda till begränsningar på jobb och fritid. Svåra eksem kan i vissa fall leda till sjukskrivningar och sjukhusvistelser.

I forskning har man sett samband mellan svåra eksem och minskad stresstålighet samt nedsatt kognitiv förmåga. Stigmatisering är också vanligt. Huden kan flagna rejält, bli förtjockad och sårig.

– Vi har gjort studier där vi sett att personer med atopisk dermatit i mindre utsträckning är gifta eller sambos, jämfört med personer utan sjukdomen. De har också mer depression och ångest. Livskvaliteten är klart nedsatt för den här gruppen, säger Laura von Kobyletzki.

Atopi är ett samlingsnamn för olika besvär, som astma, allergi och eksem. Personer med atopisk dermatit har en ökad risk att utveckla fler atopiska sjukdomar. Det finns också en samsjuklighet med andra inflammatoriska sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom samt tarmsjukdom.

Av alla dessa anledningar är det viktigt att behandla atopisk dermatit.

– Om man bara låter eksemen vara, eller inte behandlar dem ordentligt är det problematiskt för livskvaliteten. Det kan också skada huden. Man kan få ärr, förtjockad hud eller hyper- och depigmentering (ljusare och mörkare hud). Men det kan också främja utvecklingen av andra sjukdomar, säger Laura von Kobyletzki.

I första hand kortison – på rätt sätt

Behandlingen av atopisk dermatit går ut på att dämpa inflammationen och att läka huden. Grunden är egenvård med mjukgörande krämer livet ut, då får huden fett och fukt.

I tillägg till det brukar man i det akuta skedet behandla med kortisonkräm. Kortison liknar kroppens eget kortisol och fungerar på samma sätt. Det minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer.

– Tyvärr finns en utpräglad kortisonrädsla och mycket desinformation. Används kortison på rätt sätt behöver man inte vara rädd för någon biverkning. Det är viktigt att behandla med tillräckligt starkt kortison för att få eksemen att försvinna och hålla sig borta länge. Om man bara småbehandlar klingar de aldrig riktigt av. Forskning visar att man då behöver mer kortison totalt, jämfört med om man behandlar ordentligt typ en gång, säger Laura von Kobyletzki.

En kortisonbehandling trappas alltid ned, och används relativt kortvarigt.

– Jag har haft patienter som kommit till mig som i flera år smörjt med kortison dagligen, och då är ju receptet fel. Tanken är egentligen att man behandlar varje dag i få veckor för att sedan trappa ner. Man ska alltid kontakta läkare om eksemen inte läker eller blir värre, säger Laura von Kobyletzki.

Kommer eksemen trots allt tillbaka får man vanligtvis en underhållsbehandling med kortison mer sällan, alternativt nyare läkemedel som calcineurinhämmare vilka fungerar på liknande sätt, för att hålla eksemen borta.

Efter reklamen: 3 vanliga misstag vi gör med huden och så fixar du dem

Flera mer kraftfulla behandlingar

Är eksemet svårt och inte ger med sig kan behandling på hudmottagning bli nödvändig. Förutom att se över livsstilsvanor (som till exempel för mycket badande utan att smörja in sig efteråt) och allergier kan andra behandlingar bli aktuella.

Man kan exempelvis få ljusbehandling där huden exponeras för UVB-strålar, eller medicinska bad där kaliumpermanganat blandas i vattnet och motverkar bakterier, inflammation och klåda.

Blir man fortfarande inte av med eksemen kan man få prova immunhämmande läkemedel som ciklosporin eller metotrexat. De är cellgifter som gör att immunförsvaret blir mindre aktivt. För en del minskar de besvären.

– Förr var metotrexat det allra sista vi kunde erbjuda. Sedan kunde vi inte göra mer om det inte fungerade. För de med allra svårast eksem har nya läkemedel varit ovärderliga, säger Laura von Kobyletzki.

Sista anhalten i dagsläget är biologiska läkemedel och JAK-hämmare. De påverkar olika specifika ställen i immunförsvaret för att dämpa inflammationen och eksemen.

– Det är ett enormt lidande som kunnat motverkas och många beskriver att de fått livet tillbaka. Med det sagt så är lokalbehandling bäst när det fungerar, då det påverkar just där det ska och inte fler delar av kroppen. Biologiska läkemedel och JAK-hämmare ska bara ges till dem som verkligen behöver, säger Laura von Kobyletzki.

Diagnos ställs utifrån kriterier

Har man inte fått någon diagnos, är det klokt att få. Det finns inget blodprov som kan påvisa atopisk dermatit, utan läkaren utgår från kliniska kriterier.

– Jag tycker att man åtminstone någon gång ska gå och få en diagnos, även vid lindriga eksem. Då får man ett behandlingsschema och någon att vända sig till om det inte ger med sig eller blir sämre, säger Laura von Kobyletzki.

Ett problem med kriterierna för att påvisa atopisk dermatit är dock att de är formulerade för melaninfattig, ljus, hud.

– Rodnad är till exempel ett av kriterierna. På melaninfattig hud är rodnaden ofta rödrosa medan den på melaninrik hud ofta är lilaaktig. Är läkaren inte van vid att omtolka kriterierna för olika hudfärger kan det bli svårare att upptäcka eksemsjukdom, säger Laura von Kobyletzki.

Forskning är på gång för att komma till bukt med problemet, både vad gäller kriterierna och olika skattningsskalor.

– Det är jätteviktigt. Det är också viktigt att vara medveten om att det finns olika upplevelser. Atopisk dermatit följer inte alltid samma kriterier utan uppträder, och påverkar olika personer, på olika sätt, säger Laura von Kobyletzki.

Men en följdsjukdom knackar på dörren.

Från tjära till cellgift och biologiskt läkemedel: I dag är Tina besvärsfri

Dyrt – angeläget med information

I kommande forskning ska Laura von Kobyletzki bland annat undersöka kostnaderna som den enskilde har för exempelvis mjukgörande krämer, läkemedel, sjukskrivning och sjukvård.

– I och med att kostnaden kan vara hög är det viktigt att man vet vad som hjälper och inte – och vad som verkligen behövs. För det är också en marknad, naturligtvis.

Därför är det viktigt att alla får bra och korrekt information, anser hon. I dagsläget finns ingen enhetlig tillgång till patientutbildning om exempelvis triggerfaktorer och insmörjningsteknik.

– Eksemen kan bli mycket bättre bara av rätt information. Därför håller vi nu tillsammans med Astma- och allergiförbundet på att ta fram en patientutbildning online, säger Laura von Kobyletzki.

Med alla nya läkemedel är det också viktigt att fånga in långtidseffekter och biverkningar. Därför har SwedAD startats, Svenskt kvalitetsregister för atopisk dermatit.

– Det är viktigt att alla registrerar effekter, både sjukvårdspersonal och patienter – för en långsiktigt säker vård. Vi behöver kunna jämföra olika läkemedel under lång tid, säger Laura von Kobyletzki.

Foto: Shutterstock/TT