Covid på uppgång igen – så bör du agera

I snart fyra år har sars-cov-2, viruset som orsakar covid-19, spridits i Sverige. Nu är smittspridningen åter på uppgång, och bara de senaste veckorna har den ökat markant.

– Vi ser en kraftig ökning och att det är på väg uppåt, och troligen fortsätter det ett tag till. Men det går ännu inte att säga om vi nått toppen eller inte, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor och virusforskare vid Karolinska institutet, Statens veterinärmedicinska anstalt och Folkhälsomyndigheten.

Efter reklamen: Det här är postcovid- se varför kvinnor drabbas oftare

Ökning på 30 till 50 procent per vecka

På nationell nivå har antalet fall ökat med cirka 30–50 procent per vecka den senaste månaden, med regionala variationer, enligt Folkhälsomyndigheten. De bekräftade fallen under vecka 45 låg på 3 523 stycken. Just nu vårdas 32 stycken i Sverige på IVA, baserat på data från 20 november.

Eftersom vi inte har någon allmän rekommendation om att testa sig för covid-19 längre visar siffrorna främst de allra sjukaste. Man testar bland annat de som söker sig till sjukhus med symtom på luftvägsinfektion och personer som bor på särskilda boenden.

– Tidigare övervakades spridningen på ett bredare plan. Så egentligen vet man inte hur den här vågen förhåller sig till tidigare vågor. Däremot kan man se att de som blir inlagda för intensivvård är förhållandevis få jämfört med tidigare under pandemin, säger Ali Mirazimi.

Betydligt många fler än vad som bekräftats kan dock ha blivit smittade, men inte drabbats allvarligt. Under pandemin har ett verktyg för att följa smittspridningen varit att mäta halterna av virus i avloppsvatten.

De senaste analyserna från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar en kraftig uppgång av covidnivåerna i vattnet i de allra flesta delarna av landet, rapporterar Dagens Nyheter. På en del håll är halterna de högsta som uppmätts sedan man började ta prover i augusti 2021.

Undergrupper av omikron dominerar

Den stora skillnaden jämfört med tidigare under pandemin är att smittspridningen inte märks lika kraftigt i samhället. Enligt Ali Mirazimi är det väntat att smittan ökar under de kallare månaderna.

– Det är ett normalt beteende för den här typen av virus. Infektioner som förkylningar, influensa och covid-19 får en större samhällsspridning när det är kallt eftersom vi umgås mer inomhus och närmare varandra. Även under perioder då vi reser mycket, och träffar nya människor, ser man alltid en ökning av den sortens virus, säger han.

Att leva med postcovid: 7 kvinnor berättar

Under pandemins gång har vi hört talas om alla möjliga varianter av coronaviruset. Beta, gamma, delta och omikron, för att nämna några. De dominerande i Sverige i dag är undergrupper av omikron.

– Varianterna är ingenting som gemene man behöver bry sig om. Experter, myndigheter och forskare håller koll på dem. När vi får ett bra skydd mot en variant förändrar sig viruset för att kunna fortsätta spridas. Det kommer därför att komma nya varianter hela tiden, säger Ali Mirazimi.

Covid-19: Det här gäller hösten och vintern 2023

Risken för att viruset skulle bli farligare bedömer Ali Mirazimi som liten. Detta eftersom virus inte sprids lika bra om man blir jättesjuk och behöver stanna hemma. Blir man bara lite sjuk så kommer man antagligen att fortsätta röra sig i samhället och smitta.

– De virus som ger mildare sjukdom är duktigare på att spridas. Virusets strategi i vissa fall blir rimligtvis därför att göra oss mindre sjuka. Normalt går virus mot att bli mildare och mildare för att smitta bättre och bättre. Men även då kan riskgrupper drabbas hårt, säger Ali Mirazimi.

Det finns ett gott grundskydd i befolkningen och relativt få får allvarlig sjukdom. Mycket beror det på att många är vaccinerade, och har genomgått infektionen flera gånger.

Spridningen av coronaviruset klassas inte längre som en pandemi och covid-19 inte längre som en allmänfarlig sjukdom. Men det kan fortfarande ge stor påverkan på människors hälsa och liv samt sjukvårdsbelastningen.

– Man behöver inte vara orolig rent generellt. Det man ska tänka på är att de som riskerar att drabbas hårdast är äldre och personer i riskgrupp. Där är vaccination a och o för att minska risken för svår sjukdom, säger Ali Mirazimi.

För de grupperna är det särskilt viktigt att fylla på vaccinet inför vintern, om man inte redan gjort det. Just nu pågår även en nationell vaccinationskampanj där man har möjlighet att få vaccin mot covid-19 och influensa under samma tillfälle.

Det vaccin som nu erbjuds mot covid-19 är uppdaterat och mer anpassat för omikron och dess undervarianter.

– Det nya vaccinet skyddar bättre mot den variant vi har i samhället nu. Men data visar att även de allra första vaccinerna fortsatt ger bra skydd om man är yngre och frisk i övrigt. Så vaccinerna är bra oavsett när man vaccinerat sig. Men det som finns nu passar bättre i tiden och för riskgrupperna, säger Ali Mirazimi.

Ska man fortsätta vaccinera sig mot covid?

Är man yngre och frisk så finns ingen rekommendation om vaccination just nu. Då räknar Folkhälsomyndigheten med att immuniteten är god. Men det är väntat att man smittas trots att man är vaccinerad.

– Vaccinen skyddar egentligen inte mot infektionen, däremot mot svår sjukdom och död. Även om du är vaccinerad kommer du att smittas om du är nära någon som är smittad. Så i dag vaccinerar man sig snarare för sin egen skull än för att minimera smittspridning, säger Ali Mirazimi.

Det har spekulerats kring om coronaviruset till slut kommer att bli ett säsongsvirus, som influensa, och att riskgrupper kan komma att behöva vaccineras inför varje säsong. Men än så länge vet man inte.

– Man kan inte säga att covid-19 är säsongsbundet, i alla fall inte än, spridningen kan ske när som helst egentligen, baserat på erfarenheter från de tidigare åren. Vi har sett ökningar under vintrarna, men även vid andra tillfällen. Det här viruset kom från djur till människa för ett antal år sedan och kommer fortsätta ändra sitt angreppssätt. Det tar tid att lära sig allt om hur det fungerar, säger Ali Mirazimi.

Ska man stanna hemma vid förkylningssymtom?

Om man blir sjuk är det ofta svårt att särskilja om ens symtom beror på influensa, förkylning eller covid-19. Enligt Ali Mirazimi spelar det dock ingen roll vad man drabbats av om man är yngre och frisk i övrigt.

– Förhållningssättet är detsamma oavsett. Har man feber eller ordentliga symtom bör man stanna hemma för att inte smitta andra, och vila. Har man lindriga symtom kan man fortfarande röra sig ute i samhället, men bör vara försiktig och tänka ett varv extra kring att träffa personer som riskerar svår sjukdom, säger han.

Det är nämligen inte enbart covid-19 som riskerar att bli förödande för äldre och personer med vissa underliggande sjukdomar. Ali Mirazimi poängterar att vi ofta inte reflekterar kring att även vanliga förkylningar och vinterkräksjuka, vid sidan av influensa och covid-19 skördar flera liv varje år.

– Vi vill inte hamna i ett läge där man isolerar äldre och sköra personer, men däremot kanske man bör undvika dem just när man är sjuk. Man får göra en egen bedömning beroende på person man tänkt träffa, säger Ali Mirazimi.

Foto: Shutterstock/TT