Fillers, botox och silikon – så påverkar ingreppen hälsan

Efter reklamen: Så jobbar du bort dina negativa tankar – med läkaren Micheal Mosley

Efterfrågan på injektionsbehandlingar och skönhetsingrepp växer. Antalet kliniker har ökat. Men det finns aktörer som utför behandlingar utan att vara registrerade. Hur riskfyllt är det egentligen att spruta in lite fillers i läppar och kinder, släta ut rynkorna i pannan med botox eller göra ett bröstlyft med silikonimplantat?

Alberto Falk Delgado, sektionschef för plastikkirurgi och kraniofacialkirurgi på Karolinska universitetssjukhuset, har märkt av en ökad mängd privata aktörer inom området skönhetsingrepp.

– Man ställer sig frågande till om alla kliniker verkligen har rätt kompetens. Och det verkar ju inte riktigt så, säger han.

– Inspektionen för vård och omsorg gjorde en granskning i våras på drygt 30 olika kliniker och nästan alla fick anmärkningar. De saknade medicinteknisk apparatur, produkterna var gamla, det fanns ingen ansvarig läkare på kliniken. Det utfördes behandlingar i bilar och på hotellrum. Hur många av alla aktörer uppfyller då ens lägsta nivån för dessa behandlingar, undrar jag?

33 estetiska verksamheter granskades. Samtliga fick kritik för allvarliga brister: Personal som utför behandlingar utan legitimation som krävs, brister kring läkemedelshantering, basal hygien, dokumentation, patientinformation …

Göran Olsson, ansvarig enhetschef på IVO konstaterade:

– Bristerna vi ser är oacceptabla och allvarliga. Vi har exempelvis sett läkemedel förvaras i samma kylskåp som personalens matlådor och läkemedel som passerat utgångsdatum. Det innebär en direkt fara för patienternas säkerhet.

Dysmorfofobi: När utseendet tar över ditt liv

Ser baksidan av verksamheterna

På sjukhuset gör Alberto med kollegor rekonstruktiv plastikkirurgi efter till exempel bröstcancer, brännskador, bukplastik och mycket mer. Det är också till dem de svåraste komplikationerna av skönhetsingrepp från den privata sektorn kommer.

– Vi ser baksidan av dessa verksamheter, och det är inte bara från plastikindustrin patienterna kommer. Även de som fått fillers söker hjälp. Man kan aldrig hävda att något är ofarligt, inget är ofarligt när du injicerar.

Ett av de vanligaste estetiska kirurgis­ka ingreppen är bröstförstoring.

– Det innebär naturligtvis ett flertal risker. Bara sövningen är en stor risk. Men det kirurgiska ingreppet är också farligt, med risker som infektioner och propp i lungan. Alla drabbas naturligtvis inte av komplikationer, men det är viktigt att man är välinformerad om riskerna när man fattar beslut om att genomgå ett skönhetsingrepp.

Enligt reklam är fillers gjorda av ett naturligt ämne som försvinner ur kroppen på några månader?

– Vi ser patienter som får återkommande infektioner och varbölder i flera år efter behandlingen, både i ansikte och bröst. Vi ser också kvinnor som fått djupa infektioner i kroppen långt efter att de fått fillers i brösten. Det marknadsförs som naturligt, riskfritt och helt reversibelt – men det är det inte. Jag har också vid ansiktsoperationer hittat fillersinlägg som varit helt intakta, tio år efter behandlingen. Så fillers försvinner inte hos alla. Men vilka som kommer att få problem går inte att säga.

Nekar inte patienter vård

Patienterna från skönhetsklinikerna sprids överallt i det offentliga vårdsystemet, från närakuter, vårdcentraler, öron- näsa-halskliniker till plastikkirurgin.

– Vi är inte dimensionerade för att klara av alla komplikationer i samband med skönhetsingrepp som gått fel. Egent­ligen ska kliniken som gjort be­hand­lingen från början åtgärda felet. Men de kan ha gått i konkurs, eller bara göra sig oanträffbara. Och vi nekar ju aldrig någon patient hjälp.

En risk med fillers är att behandlingen, fel ut­­förd, kan orsaka en propp i ett blodkärl, vilket kan leda till vävnadsdöd i huden. I värsta fall händer det vid ögat, med risk för blindhet. Enzympreparet hyalase användas för att bryta ned hyaluronsyra, vanligaste ingrediensen i fillers, om behandlingen går fel.

– Då räddar du huden från vävnadsdöd. Men du måste ha licens för att få ha hyalase, alla utförare har inte det. Då får patienten söka sig vidare. Och kunskapen tycks låg, vi har flera gånger blivit uppringda av kliniker som frågat vad de ska göra när fillersingreppet gått snett.

Alberto påpekar att det också finns kliniker vars kunder aldrig någonsin vänt sig till hans avdelning.

– Så det är ett brett spektrum av kompetens hos klinikerna. Den som vill göra ett skönhetsingrepp bör ta reda på om personen som ska behandla har adekvat utbildning. Det är sjuksköterskor, tandläkare och läkare som gör detta, men du vet ju ingenting om deras bakgrund och om de är kvalificerade. Och vilka produkter är säkra? Vilka kliniker har anpassade lokaler och sterila miljöer? Eller akutväska om det händer dig något? Och reversibla läkemedel om det går fel med fillers? Ta reda på så mycket du kan, innan du fattar ditt beslut.

I Sverige är det ­lättare att öppna en plastikklinik än en korvkiosk

Richard Lewin, plastikkirurg.

Finns en risk att läpparna töjs ut

Richard Lewin är plastikkirurg och ordförande i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi. Han varnar för att börja fylla ut läpparna vid ung ålder.

– Börjar du tidigt i livet fylla ut läpparna finns en risk att du töjer ut läppen så att det ser mindre bra ut på sikt.

Särskilt riskfyllt kan det vara att lägga i väldigt mycket fyllnad, påpekar han.

– Fyller du på mycket så kan det göra att vävnaden inte reagerar som du tror. Fyllnaden kan klumpa sig i läppen eller flytta på sig. Det är också möjligt att du får ärrvävnad och läpparna kanske inte blir som de var innan. Det krävs både utbildning och erfarenhet för att göra detta rätt, säger han och fortsätter:

– Mellan ögonbrynen och ner över näsan är det farligare att fylla på, för kärlen där går in till ögonen. Man kan råka träffa ett blodkärl när man sprutar in fillers och det finns fall där man blivit blind. Det finns helt enkelt vissa risker med behandlingarna och därför behöver de som verkar i branschen bra utbildning.

Botox är populärt för att släta ut rynkor. Ett nervgift. Men också ett muskelavslappnande, receptbelagt läkemedel som används i behandling mot svåra svettningar, migrän och muskelkramper.

– I skönhetsbehandlingar används bo­tox i mycket små doser och har väldigt få biverkningar på hälsan – så länge det hanteras av kunnig vårdpersonal.

Lätt att öppna en plastikklinik

Vem får då göra estetiska ingrepp i andra människors kroppar? Richard har fem års utbildning i just rekonstruktiv kirurgi. Men det är inget krav för att få göra plastikkirurgi i Sverige.

– Här är kravet att man måste vara kirurg. Det är helt vansinnigt. Man kan ju vara kirurg inom mag-tarm, men man kan ju inte rekonstruktiv kirurgi för det, eller ansiktslyft och bröstförstoring. Problemet är också att svenskarna har hög tilltro till kontrollsystemen, menar han.

– Många tänker att det är så välreglerat på marknaden att om någon erbjuder en viss sorts vård så måste staten ha kontrollerat dem, och då är det okej att gå dit. Men så är det inte. I andra länder som Danmark, är det specificerat vilka ingrepp som får göras av vilka.

Bröstkirurgi måste till exempel utföras av en bröstkirurg eller plastikkirurg.

– Men i Sverige är det lättare att öppna en plastikklinik än en korvkiosk, för det är mer reglerat hur du får hantera mat. Vi inom plastikkirurgin tycker detta är vansinnigt. Enligt regelverket ska verksamhetschefen tillse att rätt kompetens finns på kliniken. Men det är ju oftast densamma som utför operationerna. Förväntas den personen sätta stopp för sig själv då?