Dysmorfofobi: När utseendet tar över ditt liv

Inbillad fulhet, eller dysmorfofobi som det heter på svenska, är en psykiatrisk diagnos, där man har en fixering eller upptagenhet vid upplevda defekter eller fel när det kommer till sitt utseende.

Efter reklamen: 6 olika varianter av depression – så skiljer de sig åt

Även om dysmorfofobi handlar om utseendet har det nästan ingenting med ytlighet att göra som många kanske tror, utan diagnosen har mycket gemensamt med OCD, tvångssyndrom.

Forskaren om BDD: ”Ofta typer av tvångshandlingar”

Jesper Enander, psykolog vid Karolinska institutet, har forskat inom ämnet Body Dysmorphic Disorder (BDD) som diagnosen heter på engelska. För MåBra berättar han hur drabbade personer kan uppfatta sig själva.

– Det kan vara att håret är för tunt, eller hyn, att man har ojämnheter eller det är fel pigmentering, eller att näsan är för stor eller har fel form. Det är specifika detaljer som man inte är nöjd med, säger han och fortsätter:

– Det här orsakar ångest och lidande, och ofta typer av tvångshandlingar och beteenden som man känner sig tvingad att utföra. Man speglar sig överdrivet mycket, man kanske sminkar sig på ett ritualiserat eller speciellt sätt som tar väldigt lång tid för att försöka dölja de här ”defekterna”. Eller att man försöker dölja det med kläder på olika sätt.

Vände och vred på allt i förhållandet.

Sofia led av relations-OCD - så blev hon fri från tvångstankarna

Vilka drabbas av dysmorfofobi?

I dag lider ungefär två procent av svenska befolkningen av dysmorfofobi. I tonåren är det fler tjejer än killar som drabbas, men i vuxen ålder jämnar det ut sig mellan könen.

– Det som är skillnaden mellan könen är vad man oroar sig för. För män så kan det vara med kroppsbyggnad, att man tycker att man är smal eller har taniga underarmar. Det kan man tycka även om man går på gym och är ganska stor och stark, berättar forskaren.

Skillnaden mellan att vara väldigt ytlig och sjuk

Men var går egentligen gränsen mellan att vara utseendefixerad och ytlig – till att det blir sjukligt?

– Att inte vara nöjd med sitt utseende är ganska vanligt. Men en människa som är drabbad av dysmorfofobi kan ha stark ångest, man kan inte sluta tänka på det här. Man kan tänka på det flera timmar om dagen, man kontrollerar sitt utseende. Det tar mycket tid i anspråk, säger Jesper Enander.

De flesta av oss har säkert upplevt en ”dålig hårdag” – som senare glömts bort i allt annat som händer under dagen.

– Men en person som har dysmorfofobi kanske skulle fastna framför spegeln och fixa i ordning håret jättemycket, inte vara nöjd, duscha av sig igen för att kunna börja om. Ibland kanske man inte går ut alls. Det är en funktionsnedsättning i vardagen kan man säga.

Birgitta levde med kroppskomplex: ”Så illa att jag inte fick barn”

Många söker sig till plastikkirurger

Det är inte helt ovanligt att personer med dysmorfofobi söker sig till plastikkirurger för att korrigera ”defekterna”. Jesper Enander menar också att många kan bli stämplade som utseendefixerade när de väl söker hjälp hos exempelvis husläkaren.

– Det enda den personen egentligen vill, det är att sluta behöva tänka på sitt utseende och sluta ha den här oron och ångesten, och samtidigt är det väldigt jobbigt att prata om det.

”Har vuxit upp med det och aldrig haft så stora kroppskomplex.”

Mia Parnevik hyllas för sin syn på kroppen – så fina ord från dottern Penny!

För många kan dysmorfofobin bli bättre över tid; man blir vuxen och kanske fokuserar på barn och arbete i stället. Men för andra kan dysmorfofobin gå alldeles för långt, om personen inte fångas upp i tid.

– Att ha depression som en samsjuklighet är ganska vanligt i det här tillståndet för många som inte mår bra. Det kan absolut leda till förödande konsekvenser för den enskilda, säger Jesper Enander.