Symtomen som kan vara tecken på förlossningsskador
Smärta i underlivet, svårt att hålla tätt, känsla av att vara kissnödig mest hela tiden, svårigheter att tömma tarmen, svårt att knipa ordentligt eller bara en känsla av att något inte står rätt till …
Förlossningsskador kan yttra sig på många olika sätt. Och det är inte alltid man upptäcker dem direkt, eller får besvär på en gång. Problemen kan komma år efter förlossningen.
Se även: Barnmorskan svarar på vanliga frågor om förlossning
Här är de allra vanligaste förlossningsskadorna
De allra vanligaste förlossningsskadorna är ytliga bristningar i slida och på blygdläppar. Det får de allra flesta som föder sitt första barn. Sedan finns det bristningar i olika grader. Men det finns också skador som är svårare att upptäcka.
– Man kan till exempel också få muskelbristningar i levatormusklerna, muskler i bäckenbotten som hjälper till att lyfta bukinnehållet och stabilisera bäckenbotten, säger Eva Uustal, överläkare i gynekologi och obstetrik vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.
De inre skadorna kan vara svåra att upptäcka
De här inre skadorna kan vara svåra att upptäcka. De kan också ge besvär först långt efter förlossningen. Ofta får man smärtor i underlivet.
– Det är inte alltid man får ont där bristningen har varit, utan det kan vara på andra sidan – den som har fått jobba hårdare för att kompensera musklerna som inte fungerat.
Förlossningsskador och symtom skadorna kan ge
Det finns en rad olika förlossningsskador och de kan ge olika symtom. Olika individer kan också uppleva olika symtom. Här är olika förlossningsskador och symtomen som de kan ge.
Bristningar grad 1–4
Bristningar vi förlossningar delas in i grad 1–4. Någon typ av bristning får de allra flesta kvinnor vid en förlossning, vanligast är grad 1. Det här betyder de olika graderna.
Grad 1: är ytliga bristning och behöver inte alltid sys.
Grad 2: är skada i bäckenbotten/mellangården och slidväggen. Utöver hud omfattas även muskler, muskelfästen och bindväv. Skadorna behöver lagas för att undvika besvär senare.
Grad 3: Vid grad tre har det blivit en skada vid ändtarmens slutmuskel. Det kan vara på muskelns inre eller yttre lager, eller båda. Skadorna sys ofta av läkare.
Grad 4: Vid grad fyra går skadan ända in till tarmens slemhinna och man har skadat inre och yttre slutmuskeln samt tarmslemhinnan. De här skadorna sys oftast av läkare på operationsavdelning.
Symtom vid grad 3 och 4:
- Ökad risk för urin- och avföringsinkontinens
- Smärta
Sfinkterskador
Slutmuskeln, eller ändtarmens ringmuskel kallas även analsfinktern. Bristningar i grad 3 och 4 handlar med andra ord om sfinkterskador.
Symtom vid sfinkterskador:
- Avföringsläckage
- Tarmgasläckage
Levatorskador
Vid en levatorskada har man fått en bristning i muskeln som heter levator ani. Det här är en muskelgrupp i tre delar som stramar upp, lyfter och stabiliserar bäckenbotten. Muskeln kan också ha lossnat, helt eller delvis, från sina fästen. Levatorskador ökar risk för framfall.
Symtom vid levatorskador:
- Instabil bäckenbotten
- Trängningar
- Öppenhetskänsla, känslan av att vara vid inuti slidan
- Smärta i svanskotan
- Svårt att knipa.
Felläkta bristningar
Det händer att bristningar sys fel av barnmorska eller läkare, även om det inte är lika vanligt nu längre. Om bristningar läker fel kan de ge besvär senare. Felläkta bristningar kan också handla om skador som inte upptäckts och sytts alls, vilket också kan ge problem i efterhand. Men problemen ska även gå att åtgärda senare.
Symtom vid felläkta bristningar:
- Bristande funktion i underlivet
- Smärta
Framfall
Den vanligaste konsekvensen av förlossningsskador är framfall. Då sjunker urinblåsa, livmoder eller tarm ner i bäckenbotten för att vävnader och muskler i bäckenbotten har blivit försvagade.
Handlar det om lindriga framfall kan det gå tillbaka av sig självt. Man kan ha flera typer av framfall samtidigt.
Vid försvagning i främre slidväggen, som påverkar urinblåsan som då buktar in mot vaginan, kallas det cystocele. Är det bakre väggen som påverkats tillåts ändtarmen bukta in mot vaginan, det kallas rectocele.
När tunntarmen buktar ner mot övre delen av bakväggen kallas det enterocele. När livmodern sjunkit ner i slidan är det ett livmoderframfall, uterusprolaps.
Symtom vid cystocele:
- Känslan av att ha en klump i eller utanför slidan
- Tyngdkänsla i slidan
- Tyngdkänsla i korsrygg
- Långsamt urinflöde
- Känsla av att inte helt kunna tömma blåsan
- Känsla av att vara kissnödig
- Urinläckage
Symtom vid rectocele:
- Problem att tömma tarmen, man kan behöva trycka mot bakre slidväggen med fingrar för att få ut avföringen
- Smärta vid samlag
Symtom vid uterusprolaps:
- Urinläckage
- Urinträngningar
- Eventuellt skav och blodblandade flytningar om livmodertappen buktar ut från slidan
- Smärta vid samlag
Fistel
En fistel är ett hål mellan slidan och urinblåsa och/eller ändtarmen. De kan uppstå vid långdragna komplicerade förlossningar. Hålet gör att urin och/eller avföring kan läcka. Det här är ovanligt i Sverige men förekommer och kräver operation.
Symtom vid fistel:
- Urin- och avföringsinkontinens
- Inflammationer och sår i slida och på ben
- Återkommande urinvägsinfektioner
- Irritation och smärta i underlivet
Andra symtom som kan komma av förlossningsskador
Det finns alltså en rad olika symtom man kan få av olika typer av förlossningsskador. Man kan också få andra symtom, som till exempel:
- Trängningar
- Svårt att knipa, eller att slappna av
- Nedsatt känsel
- Luftpruttar ur slidan
Har du problem ett år efter din förlossning, eller om du känner att du inte står ut med dina problem tidigare än så, ska du alltid söka vård. Det ska du också göra om du har svårt att hålla tätt eller väldigt svårt att tömma tarmen.
Förlossningsskador – en artikelserie av Motherhood och MåBra
Att föda barn är en omvälvande upplevelse och innebär att både livet och kroppen förändras. Men vad gör man när smärtan finns kvar och förändringarna blir ett hinder i livet? Med artikelserien Förlossningsskador vill MåBra och Motherhood lyfta ett område där både vården och födande kvinnor vittnar om behov av mer kunskap. Här kan du läsa mer om forskningens framsteg, rätten till hjälp och vad du själv kan göra om du misstänker att du drabbats.
Så söker du hjälp för en förlossningsskada, till exempel framfall eller bristningar
Det kan ta veckor, månader och upp till ett år innan din kropp läkt helt efter en förlossning. Om du upplever att du har bestående problem har du rätt att få hjälp. Hit kan du söka dig:
- Sök hjälp på vårdcentralen, barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning. Upplever du att du inte får den hjälp du behöver där kan du behöva besöka en specialist.
- Ibland kan en en fysioterapeut hjälpa till med till exempel knipövningar.
- Här finns en bra lista med frågor att ta med till din gynekolog eller barnmorska.
Källor: 1177, Baking Babies
Källor: När förlossningen fortsätter att göra ont, Bäckenbottenutbildning.se Foto: TT