Kan DNA-tester berätta hur jag bör äta och träna? Forskaren svarar
För bara årtionden sedan kostade det en förmögenhet att läsa av mänsklig arvsmassa. I dag kan vem som helst be om att få delar av sitt DNA avläst i olika syften. Om man har råd att avvara allt från några hundralappar till tusenlappar det vill säga.
Snurra en bomullspinne på insidan av din kind, lägg topsen i ett provrör, försegla och posta. Efter någon vecka ska du sedan kunna få reda på till exempel vilken kosthållning och träningsform som är optimal för just dig … Eller? Riktigt så enkelt är det kanske inte?
Se också: Så signalerar din kropp att du behöver äta mer näring
I DNA-testerna som ska visa oss våra genetiska förutsättningar för olika typer av kost och hälsa har man via forskning hittat några gener som kan spela roll för det. I de flesta testerna tittar man på omkring ett tiotal gener, de som företagen anser har störst relevans för området. Resultaten baserar de sedan individuella råd på.
Genetiska självtester
En rad kommersiella företag erbjuder genetiska självtester till privatpersoner som vill veta mer om sin genetiska profil. Det kan till exempel handla om att man vill släktforska, veta om man bär anlag för sjukdomar eller vilken kosthållning och träningsform som är optimal. Informationen som erhålls kan vara svår att tolka utan tillgång till professionell genetisk vägledning. Det saknas lagstiftning som specifikt reglerar genetiska självtester.
Källa: Statens medicinsk-etiska råd
– När det kommer till ämnesomsättning och muskelfunktion är det väldigt många fler gener, och de proteiner de resulterar i, inblandade. Så jag skulle säga att det är rätt modigt att hävda att man kan ge råd om hur man ska äta och träna utifrån förekomst av endast ett fåtal genvarianter, säger Jessica Norrbom, molekylärbiolog och medicine doktor i fysiologi vid Karolinska institutet.
Många gener kan påverka
Vi har nämligen många gener som kan påverka. Vi har också gener som inte är aktiva och gener som är gradvis aktiverade. Det här är ett komplext maskineri som forskare ännu inte har stenkoll på. Vad tittar man på då? Jo, till exempel finns en gen som uttrycks i muskelfibrer. En variant av denna gen ger bättre förutsättningar på uthållighetsidrott, en annan på explosiv idrott. Bär du på uthållighetsvarianten skulle sannolikheten att du blir bra på just den typen av idrott vara högre. I praktiken behöver det dock inte alls bli så, eftersom genen kanske inte ens uttrycks hos just dig.
Man kan bära på många gener
DNA-testerna som erbjuds kring kost och träning bygger på teorin att det borde finnas genvariationer som bidrar till individuella skillnader i hur vi reagerar på olika sorters träning och på olika näringsämnen i maten.
Vi har drygt 20 000 gener som har potential att påverka oss på ett eller annat sätt. Alla gener är dock inte aktiva och bara för att man bär på en gen så betyder det inte att den faktiskt kommer att påverka oss. Gener kan också vara gradvis aktiverade eller avstängda. Och tillståndet kan dessutom förändras, beroende av hur vi lever till exempel. Många gånger är det hundratals genvarianter i kombination som påverkar ett specifikt utfall. Att vi har en typ av gen betyder alltså att vi vet att vi bär på genen – men det är inte säkert att den är aktiv och vi vet inte hur den påverkas i kombination med andra gener och annat. Mer forskning behövs för att vi med säkerhet ska veta hur våra gener samverkar och vad som får dem att aktiveras eller stängas av.
– Som jämförelse kan sägas att i samband med ett träningspass aktiveras flera hundra, kanske upp emot tusen geners uttryck. Det vet vi eftersom vi har tagit muskelprover på forskningspersoner före och efter olika typer av träning. Men från ett DNA-prov från insidan av kinden kan man inte veta vad som kommer få vilka gener att aktiveras hos den specifika individen, och i hur stor grad, säger Jessica Norrbom.
Det kan vara lätt att dra för stora slutsatser
När det kommer till kost kan den här typen av DNA-tester bland annat handla om att man ska få reda på förutsättningar för hur ens kropp kan komma att reagera på till exempel kolhydrater, fetter, antioxidanter, vitaminer, mineraler, koffein, salt och alkohol, utifrån olika genvarianter. En del test innefattar också anlag för celiaki (glutenintolerans) och laktosintolerans.
För träning kan de till exempel innefatta förutsättningar för återhämtning och risk för idrottsskador. Tekniken för att analysera de här DNA-testerna är PCR-baserad. Det är en beprövad och tillförlitlig metod som används även inom sjukvården. Däremot kan själva tolkningen av resultaten vara svåra att göra, även för vana experter. Det kan vara lätt att dra för stora slutsatser, och framför allt som privatperson.
– Själva testet och metoden bakom är tillförlitligt så det stämmer ju att man har de genvarianter som testet visar. Det största problemet med testerna är dock att de inte säger något om ifall och hur mycket som de olika generna aktiveras, alltså kommer till uttryck, och vad som gör att just dina gener aktiveras till exempel när du är ute och joggar eller om du styrketränar, säger Jessica Norrbom.
Testen visar främst anlag
Om man försöker sammanfatta: Testresultaten visar alltså främst vilka anlag man har, inte vilka gener som är aktiva.
– De här testerna kan inte berätta för oss hur vi ska äta eller träna för att må optimalt. Det är heller inte bara generna som påverkar vårt mående, det är så otroligt komplext, säger Jessica Norrbom.
Men DNA-testerna kan kanske ändå bidra med förklaringar för en del personer. Som anledningen till varför man aldrig lyckats bli en så bra uthållighetsidrottare som man önskat, eller varför man alltid mått dåligt av koffein. För en del människor kan det säkert också fungera som en motivationshöjare. Eller ett underlag för att fundera på vad man mår bäst av.
– Den typen av råd man får efter att ha tagit ett sådant test hade man kunnat få utan gentestet. Vill man ha råd som är personligt anpassade är det större chans att få det genom att anlita en coach, PT eller kostrådgivare som tar sig tiden att ta reda på hur ens liv ser ut, vad man har för mål, och så vidare, för att kunna ge individuellt anpassade råd, säger Jessica Norrbom.
Det mäts idag i självtester
I de självtester som ska mäta våra genetiska förutsättningar för träning och näringsämnen kan man bland annat titta på gener som spelar roll för eller påverkar:
- Triglyceridnivåer och fettupptag samt lagring av fett.
- Tarmsystemet och hur kroppen binder, transporterar och bryter ned fetter. Fettvävnaden och omsättningen av fetter och socker i kroppen.
- Omsättningen av socker och insulinproduktion i kroppen.
- Nivåerna av HDL-kolesterol i förhållande till intaget av kolhydrater.
- Kroppens förmåga att skydda cellerna mot stress och göra sig av med giftiga ämnen. Förmåga att skydda cellerna mot oxidativ stress.
- Förmåga kring avgiftning av olika skadliga ämnen från miljön eller inre oxidativ stress.
- Nedbrytningen och effekten av koffein i kroppen.
- Genetisk riskfaktor för fetma och påverkan på hunger samt mättnad. Muskelfibrer – om de blir explosiva eller uthålliga.
- Kontroll kring kroppens blodtryck och vätskebalans.
- Hur adrenalin binds i hjärta, lungor och blodkärl.
- Behovet av återhämtning.
- Nedbrytning av dopamin och adrenalin.
- Samt gen som styr adenosin, ett ämne som gör oss sömniga och får oss att sova djupt.
Källa: Dynamic Code
Foto: Johannes Frandsén/KI, TT