Allt fler bröstcancerpatienter överlever – med färre biverkningar
Allt fler kvinnor med bröstcancer lever allt längre – tack vare snabbare diagnos och bättre behandlingar.
– Idag har bröstcancer passerat prostatacancer som vår vanligaste cancerform. Men de senaste tio åren har det kommit en mängd nya behandlingar, både mot bröstcancer i tidigt stadium och mot svårare, kroniska former, säger Johan Hartman, professor och överläkare i klinisk patologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Färre biverkningar vid bröstcancerbehandling
Behandlingarna har inte bara blivit fler, de har även blivit mer effektiva och snällare.
– Förut hade man bara "storsläggan" cytostatika att ta till mot bröstcancer, det fanns inte så mycket annat att ta till. Nu vet vi mer och kan erbjuda mer riktade behandlingar, ofta med mindre svåra biverkningar, säger Johan Hartman.
Men fortfarande är biverkningar ett faktum, trots att behandlingarna blivit effektivare.
– De är snällare än förr men man kan inte komma ifrån biverkningar eftersom behandlingarna slår mot alla celler, alltså även de friska.
Även de kirurgiska metoderna har blivit betydligt snällare.
– Vi vet bättre hur vi ska operera och då behöver vi inte ta bort lika mycket av bröstet.
Han berättar att man idag arbetar allt mer genom titta på särskilda markörer i blodet eller i tumören för att välja rätt behandling.
– Det kallas precisionsmedicin och syftar till att ge mer exakta diagnoser och effektivare behandlingar med mindre biverkningar – en skräddarsydd vård för varje patient, helt enkelt, säger Johan Hartman.
Immunterapi vid bröstcancer
Den stora snackisen när det gäller cancer är immunterapi, där man jobbar med att försöka få kroppens immunförsvar att angripa cancerceller. Immunterapi har inte blivit samma milstolpe vid bröstcancer som vid exempelvis malignt melanom, hudcancer. Åtminstone inte än.
– Immunterapi kan göra nytta men bara mot viss, så kallad trippelnegativ bröstcancer. Hos alla andra bröstcancerpatienter, cirka 90 procent, har man inte kunnat visa någon nytta. Men om metoden utvecklas kan det ändras, säger Johan Hartman.
Vid vissa cancerformer kan man numera upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede med hjälp av ett blodprov.
– Men när det gäller bröstcancer är vi inte där än. Däremot har vi andra sätt att hitta sjukdomen lättare i dag, säger Johan Hartman.
Exempelvis finns idag metoder som tomosyntes, en slags skiktröntgen som ger en mer detaljerad undersökning av brösten än mammografi. Idag använder man också AI, artificiell intelligens, för att analysera mammografibilder. Studier visar att AI har lika hög eller högre träffsäkerhet som en röntgenläkare på att hitta en tumör.
– Framför allt har kombinationen av läkare och AI visat sig mycket effektiv.
Ny AI-metod bättre på att hitta cancer
Just AI kan bli en riktig game changer när det gäller bröstcancer, menar Johan Hartman.
– AI gör att vi inte bara blir bättre på att hitta cancer, utan också på att förstå vilka patienter som faktiskt riskerar att få återfall i sin sjukdom.
Han har själv, tillsammans med forskarkollegor på Karolinska institutet, utvecklat en ny AI-metod som ger en mer träffsäker diagnos. Metoden ska nu spridas i hela landet.
– Det gör vården mer jämlik, alla får tillgång till högkvalificerad diagnostik, oavsett var i landet man bor. Tidigare har man gjort olika i olika städer vilket lett till att vissa kanske inte fått den behandling de borde ha fått. Nu minskar risken för den typen av orättvisor.
Flera nya och lovande läkemedel har också lanserats den senaste tiden. Enhertu är ett exempel. Det är ett så kallat antikroppskonjugat som används framgångsrikt mot bland annat HER2-positiv bröstcancer (se faktaruta). Johan Hartman nämner också Ibrance, en så kallad CDK4/6-hämmare. En ny typ av läkemedel som visat sig effektiv.
Vanligaste bröstcancer-typerna
Bröstcancer är inte en sjukdom, den kan ha olika orsaker och behandlas olika. Här är de vanligaste formerna:
Hormonkänslig bröstcancer som innebär att cancercellerna stimuleras av östrogen och progesteron, cirka 70–80 procent av fallen.
HER2-positiv bröstcancer som innebär att det finns ett speciellt protein, HER2 på cellernas yta, cirka 15 procent av fallen.
Trippelnegativ bröstcancer (TNBC), östrogen- och progesteronnegativ och HER2-negativ, cirka 10–15 procent av fallen. Det här är den mest svårbehandlade cancern och den drabbar oftare kvinnor under 50 år.
Cancer in situ (CIS) beskrivs ofta som ett förstadium till cancer som bara finns i mjölkgångarna och inte har förmåga att sprida sig med blodet eller in i omgivande vävnad, CIS behandlas oftast med operation. Motsvarar cirka 10 procent av fallen.
Inflammatorisk bröstcancer är en ovanligare form av bröstcancer som drabbar 1–4 procent av alla som får bröstcancer. Vid inflammatorisk bröstcancer bildas oftast ingen knöl och cellförändringarna är svårare att upptäcka.
Källa: Bröstcancerförbundet
En av de stora stötestenarna i behandlingen i dag är dock att ett läkemedel som hjälper en bröstcancerpatient inte nödvändigtvis fungerar på en annan. För att kunna förutse vad som passar bäst för en enskild bröstcancerpatient har Johan Hartman med kollegor också tagit fram en ny metod där man odlar fram en kopia av patientens tumör med hjälp av celler från patienten. Därefter testar man olika behandlingar i olika doser på modellen för att se vad som fungerar.
Tror vi kommer kunna leva länge med bröstcancer
Idag vet man att det är många olika gener och cellförändringar som är inblandade i bröstcancer. Det är en komplicerad sjukdom som vi sannolikt får lära oss att leva med – på flera sätt.
– Jag tror inte att vi kommer att hitta en gen som löser hela gåtan och utrotar all bröstcancer. Men jag tror att antalet långtidsöverlevare kommer att öka. När det gäller spridd bröstcancer kommer vi kanske kunna bota ett fåtal i framtiden, men för övriga kan det bli en kronisk cancer man kan leva länge med, säger Johan Hartman.