Larver effektiv läkningsmetod på sår: ”Mycket mindre smärtsamt”
De krälar, ger oss äckelkänslor och är kanske det sista man vill ha i sin kropp. Men faktum är att larver har en läkande effekt på sår och används sporadiskt i dag inom svensk sjukvård. Helene Andersson, sårkonsult på Danderyds sjukhus, vill se larverna som ett självklart alternativ inom vården i framtiden.
– Det är en fantastisk behandlingsmetod. Enkel, billig och det mest skonsamma vi kan använda för att rensa sår.
OBS! Varning för starka bilder.
Att lägga larver i infekterade sår för att rengöra och påskynda läkningsprocessen är en metod som utövats i ”urminnes tider”, berättar Helene Andersson, sårsjuksköterska, på Danderyds sjukhus.
Hon har lång erfarenhet av att jobba med larver som sårläkning, och berättar att flugan som används vid behandlingen, Lucilia sericata på latin, är vanligt förekommande i Sverige och passar utmärkt för ändamålet.
– Varför man använder just den flugan är för att den bara livnär sig på död vävnad och bakterier. Det finns andra flugor som också äter färsk vävnad, och det vill man inte. Sen är den också lätt att odla i laboratoriet och är en behändig fluga.
Foto: Privat.
Så går det till rent praktiskt
Flugan lägger ägg som senare steriliseras på laboratorium där ägget får växa till sig till larver, vilket tar ungefär ett dygn. Sedan är det dags att placera de cirka en millimeter stora larverna i såret.
– Man brukar säga att tio larver per kvadratcentimeter är lagom. Sedan ligger de i såret i tre, fyra dagar. Då har de växt till ungefär en centimeter stora, säger Helene och fortsätter:
– Då har de försörjt sig på det som behöver rensas bort i såren: död vävnad, förstörd vävnad och bakterier som de livnär sig på. I deras lilla, lilla mag-tarmkanal, där neutraliseras alla bakterier. De lägger ut sitt sekret på den här döda vävnaden så att den mjukas upp, och blir alldeles mjuk, och så suger de in det i mag-tarmkanalen och då dödas också alla bakterier.
Sårbehandling med larver
Den vanligaste flugan Lucilia sericata, som den heter på latin, grön guldfluga, på svenska. En liten spyfluga som är vanlig i Sverige.
- I dag är metoden sällsynt i Sverige. Tidigare fanns larver att beställa från Sahlgrenska universitetssjukhuset och var vanligare då. I dag behöver larver beställas från England eller Tyskland vilket gör processen mer omständig.
- Behandlingen utförs på två sätt:
Antingen placeras larverna fritt i såret: Man bygger ofta upp ett skydd med förband runt sårkanterna där larverna ligger som i en grop med en vall runtom, förklarar Helene. För att larverna ska ligga kvar ordentligt i såret lägger man ett nät över.”Larverna finns i såret, de vill inte krypa in i kroppen. De kan gå in i håligheter, men de går inte in i kroppen, utan de är i såret”.
Alternativt läggs larverna i en tepåse-liknande påse som placeras i såret. - Efter tre-fyra dagar tar man bort larverna. Är såret inte helt rent första gången, då kan man lägga i en ny omgång med larver tills det blir helt rent. Sedan kan man gå över till någon annan behandlingsmetod om nödvändigt.
- Metoden kan användas på de flesta sår där det finns död vävnad, men det finns några restriktioner att vara vaksam kring:
”Om såret ligger väldigt nära ett stort blodkärl som kan gå sönder. Man är också försiktig om man står på mycket blodförtunnande medel”.
Källa: Helene Andersson, sårsjuksköterska, Danderyds sjukhus.
Patienternas reaktion – och personalens
En vanlig spontan reaktion från patienter som erbjuds behandling med larver är förvåning: ”Oj, hoppsan! Larver?”, berättar Helene och skrattar till.
– Men oftast har patienterna besvärliga sår och är glada att få hjälp. En del begär att få tänka på det, men hittills har det inte varit någon patient, som jag har haft, som sagt att de inte vill.
– Däremot tycker personalen att det är lite otäckt, speciellt de som aldrig har hållit på med larver tidigare. Man tycker generellt att det som rör sig och krälar är otäckt. Det är mer personal än patienter som tycker det.
Behöver man ligga still?
Hur fungerar det då rent praktiskt? Behöver man ligga raklång på soffan för att larverna inte ska krypa ut? Så är det inte, intygar Helene. Larverna sätter fast sig i den döda vävnaden.
– Man kan gå omkring, det är inga problem alls. Men man kanske inte ska ut och jogga, eller sätta på sig storstövlarna och klampa runt i skogen. Man kan ta det lite lugnt, men man behöver absolut inte ligga i sängen.
– Men man får inte trycka på larverna, de dör om man trycker på dem eller råkar lägga sig på dem. Man måste vara lite försiktig och medveten om sin kropp, det behöver man klara av.
Foto: Helene Andersson.
Hur känns det att ha larver i såret?
Bland Helene Anderssons tidigare patienter som behandlats med larver är det någon enstaka som känt stick och att det ”rör sig” i såret, men inte mer än så.
– Det gör minimalt ont för patienten. Mycket mindre ont än om vi debriderar (avlägsnar död vävnad) och tar bort det. Vi kan aldrig riktigt skilja på det som är sjukt, och på det som är friskt. Utan då kommer vi åt frisk vävnad, och det är där man har sin känsel och får ont. Det är mycket mindre smärtsamt att använda larver än att debridera själv.
Larver som läkningsmetod historiskt
Man vet att aboriginer i Australien har använt larver som läkningsmetod i tusentals år, men att det var först under 1930-talet som metoden blev populär i västvärlden efter första världskriget.
– De soldater som fick riktigt svåra sårskador fick larver i sina sår, och det var de som överlevde, de som klarade sig. Såren blev jättefina och läkte. Från första världskriget finns det riktiga studier om det. Men annars vet man att det är mer dokumenterat från fältskärare som hade skrivförmåga, även längre tillbaka i tiden, att man kunde se att såren blir så fina med larver.
Men i samband med att antibiotikan slog igenom i väst under andra världskriget, föll larvernas effektiva, men i jämförelse något omständiga, läkningsmetod i glömska. Svåra infektioner gick nu smidigt att bota med det nya läkemedlet.
I dag, drygt 80 år senare, är antibiotikaresistensen i världen ett faktum.
– Nu när vi har fått så mycket resistensutveckling börjar larverna komma tillbaka igen, säger Helene Andersson och berättar att larver, i länder som England, USA och Tyskland, har blivit en allt vanligare metod.
Antibiotikaresistens
Det blir allt vanligare att bakterier utvecklar resistens vilket innebär att bakterien får motståndskraft mot en eller flera typer av antibiotika. Då går det inte längre att behandla med de typerna av antibiotika.
När en bakterie blir resistent mot flera olika typer av antibiotika kallas den för multiresistent.
En resistent bakterie kan föröka sig trots behandling med antibiotika. Risken för att fler bakterier blir resistenta ökar ju mer antibiotika som används.
Antibiotika som påverkar många olika bakterier ska bara användas i situationer där de verkligen behövs.
Källa: 1177.se
Framtiden och antibiotikaresistens
Behandlingsmetoden är i dag sällsynt i Sverige. Flugorna behöver beställas från England eller Tyskland, vilket gör det hela mer omständigt, förklarar Helene Andersson. Hon berättar även att det krävs speciella tillstånd i dag, som kan ta år att få igenom, för att starta ett laboratorium eftersom larver är klassat som läkemedel.
– Tyvärr, för det är en fantastisk behandlingsmetod. Enkel, billig och det mest skonsamma vi kan använda för att rensa sår. Det är synd att den kunskapen inte kommer ut.
I framtiden hoppas hon att sårbehandling med larver kommer att erbjudas som en självklar behandlingsmetod inom den svenska sjukvården.
– Jag tror, och är helt övertygad om, att man skulle kunna rädda folk från att bli amputerade om man satte in larver i tid på till exempel en diabetiker som har dålig cirkulation, där vi är väldigt försiktiga med att ta bort död vävnad.
– Det blir mer och mer resistenta bakterier och besvärligt att behandla patienter, så skulle det här kunna vara en hjälp för oss att rena sår snabbt och få bort de här bakterierna – eller hjälpa oss på traven i alla fall.
