Nya behandlingsmetoder ger hopp vid svårbehandlad bröstcancer
Andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer har ökat de senaste årtiondena, men dödligheten har samtidigt minskat. Detta tack vare tidigare upptäckt, bättre diagnostik, nya behandlingar och organisatoriska förbättringar inom vården.
Forskning har möjliggjort att behandlingsmetoderna har kunnat skräddarsys mer och mer efter individen och tumörens egenskaper. Alla är vi ju som bekant unika, tumörerna likaså och därmed också vilken behandlingsmetod som fungerar bäst i det berörda fallet.
Ju mer skräddarsydda behandlingarna kan bli, desto högre förväntas överlevnaden bli och biverkningarna färre, vilket kan höja livskvaliteten både vid god prognos och sämre. Givetvis pågår forskning därför ständigt för att ytterligare kunna förbättra för patienterna.
Immunterapi kan revolutionera cancervården
Ett hett forskningsområde just nu är immunterapi, vars utveckling gått framåt med stormsteg de senaste åren. Vid immunterapi använder man sig av antikroppar som får immunförsvaret att börja attackera cancercellerna och skydda oss mot dem precis som det gör vid så många andra sjukdomar.
Många cancerformer som förut ansågs obotliga kan i dag behandlas med immunterapi. Men även här gäller att denna metod inte fungerar för alla, i alla fall inte ännu. Många experter tror dock att det kommer att revolutionera cancervården ännu mer i framtiden. Än så länge är det inte satt i system när det gäller bröstcancer, men flera studier pågår.
Målinriktat läkemedel även för trippelnegativ bröstcancer
Något man redan använder sig av men som det också pågår mycket forskning kring är målinriktade läkemedel. Med sådana kan man rikta själva behandlingen mot just cancercellerna utan att det påverkar resten av kroppen allt för mycket.
Nu verkar det som att även trippelnegativ bröstcancer kan komma att få ett sådant läkemedel i framtiden. Var tionde bröstcancertumör är trippelnegativ och de som drabbas är förhållandevis unga. Det är en variant med en ganska dyster prognos och det är angeläget med nya behandlingsmetoder.
Ett läkemedel som kallas sacituzumab govitecan har bland annat varit på tapeten. Det består av antikroppar som kan leverera cellgifter direkt till tumörerna. Läkemedlet har blivit godkänt för behandling av vuxna med metastaserad trippelnegativ bröstcancer under vissa förhållanden i USA och det utreds just nu av Europeiska läkemedelsmyndigheten.
"Första i sitt slag" för trippelnegativ bröstcancer
Jane Lowe Meisel är docent i onkologi och specialiserad på bröstcancer vid Emory University School of Medicine i USA. Hon tycker att en studie på sacituzumab govitecan var en av höjdpunkterna på ASCO 2021, en stor onkologikonferens där nya forskningsresultat presenteras.
– Trippelnegativ bröstcancer som spridit sig är jättesvårt att behandla. Det har tidigare inte funnits så många valmöjligheter eftersom det inte finns några direkta målinriktade läkemedel för denna form. Sacituzumab govitecan är det första antikroppsläkemedlet i sitt slag för trippelnegativ bröstcancer, säger hon i ett klipp på Congress report där hon sammanfattar konferensen.
Möjliggör högre dos av cellgifter
I vanliga fall behandlar man spridd trippelnegativ bröstcancer med kemoterapi. Men i studien som presenterades verkar läkemedlet vara ”överlägsen enbart kemoterapi oavsett vilken parameter man tittar på” berättar Jane Lowe Meisel.
– Det som är spännande med läkemedlet är att man kan få en väldigt hög dos av cytostatika levererad till cancercellerna, mer än vad man kan ge på ett säkert sätt vid traditionell kemoterapi. Det är väldigt effektivt och jag tror att vi kommer att se mycket mer på det här området framöver, säger hon.
Fokus på nya behandlingsmetoder i tidigt skede också
En annan studie som nyligen publicerades i New England Journal of Medicine tyder på att läkemedlet skulle kunna bromsa förloppet längre än traditionell behandling och redan i en studie från 2019 i samma tidskrift verkade läkemedlet lovande.
Men man har även sett positiva effekter av andra läkemedel vid trippelnegativ bröstcancer om de sätts in i ett tidigt skede i stället. Förra året publicerades en studie i New England Journal of Medicine som pekar på att pembrolizumab skulle kunna motverka att tumörerna blir resistenta mot behandling.
Patienterna fick läkemedlet redan innan de genomgått en operation. Detta i kombination med kemoterapi. Sedan tidigare används läkemedlet pembrolizumab vid HER2-positiv bröstcancer och har för den formen varit ett stort framsteg.
Fakta: Framsteg för bröstcancerbehandling
1951: Omfattande kirurgi och stora doser strålning.
1960: Man börjar använda cytostatika vid spridd bröstcancer.
1978: Första målinriktade läkemedlet vid spridd hormonstyrd bröstcancer, tamoxifen, godkänns i USA.
1980: Bröstbevarande kirurgi och strålning visar sig vara lika bra som att ta bort hela bröstet.
1985: Cytostatikabehandling vid tidig bröstcancer blir standard.
1986: Socialstyrelsens råd om mammografiscreening kommer.
1994: BRCA1 identifieras och året därpå BRCA2. Mutationer i dessa gener kopplas till ärftlig bröstcancer.
2000: Trastuzumab godkänns av EU och blir det första målinriktade läkemedlet mot spridd HER2-positiv bröstcancer som då går från svårbehandlad till förbättrad prognos.
Bröstcancer delas upp i undergrupper. Individuellt anpassad strålbehandling ger färre biverkningar.
2010: Målinriktade läkemedel och anpassade vita blodkroppar som tar sig in i tumören fungerar både vid tidig och spridd bröstcancer.
Operationsmetoderna utvecklas, vilket ger bättre kosmetik.
2013: Antikroppen pertuzumab kombineras med trastuzumab för att förhindra att cancercellerna växer vid HER2-positiv bröstcancer.
2016: Vissa proteiner avgör hur snabbt celler växer och delar sig. CDK4/6-hämmare bromsar tillväxten vid hormonkänslig cancer.
2017: Man förstår varför tumörer vid trippelnegativ bröstcancer ofta får motståndskraft mot cytostatika. Öppnar för bättre behandling.
2018: PARP-hämmare visar sig kunna ge bättre effekt än traditionella cytostatika vid mutationer i BRCA1 och BRCA2.
Källa: Bröstcancerförbundet, Cancerfonden
Källa: Cancerfonden, Bröstcancerförbundet, Congress report, New England Journal of Medicine
Foto: TT