Svajande hormoner kan trigga migrän – så vet du vad din huvudvärk beror på
Huvudvärk kan vara av många olika sorter. Förutom den huvudvärk du kan drabbas av när du är förkyld eller har influensa är det absolut vanligast med spänningshuvudvärk och migrän. Huvudvärk är i de allra flesta fall ofarligt, men kan orsaka ett stort lidande.
Har du en molande huvudvärk, lite som att du har en för trång mössa på dig, så är det sannolikt spänningshuvudvärk du känner av. De allra flesta har någon gång haft den typen av smärta, som kan vara i allt från en timme till flera dagar.
– Migrän däremot är ensidig och värken är ofta, men inte alltid, på samma sida av huvudet. Den är episodisk och sitter ofta i mellan fyra och 72 timmar. Du blir ljus- och ljudkänslig och kan bli illamående och kräkas. Har du fått fem sådana anfall så diagnostiseras du med migrän. Får du dessutom synrubbningar och synfenomen räcker det med två migränanfall för att få diagnosen migrän med aura, säger Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Migrän är en ärftlig sjukdom
Migrän är inte något nytt utan kan spåras långt tillbaka i tiden. Redan de gamla egyptierna hade migrän, berättar Lars, som har forskat kring huvudvärk och migrän sedan 70-talet. För ett par år sedan fick han ett av världens mest prestigefyllda pris inom hjärnforskning, ”The Brain Prize”, för sin banbrytande forskning om migrän. Han har bland annat upptäckt att molekylen CGRP, en signalsubstans i hjärnan, spelar en nyckelroll vid ett anfall, vilket lett fram till en ny effektiv medicin – CGRP-blockerare.
– Migrän är en ärftlig sjukdom och ärftligheten hos män och kvinnor är lika stor. Hos barn drabbas lika många pojkar som flickor. Men sedan, efter åldern kring menstruation ökar kvinnorna rejält, och tre av fyra med migrän är kvinnor. Vi har upptäckt att det är de stora hormonella svängningar som kvinnor i fertil ålder har som ligger bakom.
Då ska du söka vård
Det finns cirka 270 huvudvärksdiagnoser och det är svårt att säga vilken typ av huvudvärk du har enbart baserat på var smärtan sitter. Det kan till exempel vara knepigt att själv skilja klusterhuvudvärk (tidigare hortons) från svår migrän. Det finns diagnoskriterier att följa, men det handlar också ofta om att utesluta annat – och det behöver göras av läkare. Du ska kontakta läkare om du får:
En plötslig, akut debuterande huvudvärk som du inte känner igen eller som inte ger med sig. Synbortfall när du är över 50 år och som du tidigare aldrig haft kräver akut sjukvård. Var observant på medvetandepåverkan, tecken på infektion, hög feber eller om en person med tidigare känd huvudvärksdiagnos får en nytillkommen eller förändrad huvudvärk. Även nackstelhet som tillstöter tillsammans med en nytillkommen huvudvärk ska kontrolleras akut.
Källa: Monicha Norén, sjuksköterska och klinikchef på Migränkliniken i Värnamo samt sekreterare i svenska huvudvärkssällskapet.
Hormoner påverkar
De hormoner som påverkar migränen är östrogen, oxytocin och progesteron, berättar Lars. När hormonnivåerna sjunker, som precis innan menstruation, triggas receptorer i området kring trigeminusnerven, som står för alla känselintryck i huvud och ansikte, och migränanfall kan uppstå. I samband med klimakteriet planar hormonerna östrogen, oxytocin och progesteron ut och därför är det många som inte tidigare haft migrän som drabbas under den här tiden. För de allra flesta blir migränen lindrigare eller försvinner helt efter menopaus när hormonnivåerna stabiliserats.
– Det finns mer att utforska kring hormonrelaterad migrän, säger Lars Edvinsson. Ett av målen med hans forskning är att den ska leda till att det tas fram läkemedel som kan hjälpa kvinnor med den typen av migrän.
Vilken hjälp kan kvinnor med hormonell migrän få?
– Det finns en ganska stor okunskap om hormonell migrän. Mitt råd är att du söker dig till en huvudvärksexpert eller neurolog. Annars finns receptfria migränmediciner på apotek, och gynekologer kan även skriva ut hormonbehandling med östrogen som kan hjälpa till viss del. Jag vet också att en del kvinnor som äter p-piller hoppar över den vecka som består av sockerpiller – och på så sätt håller man hormonsvängningarna i schack.
– CGRP-blockerare skrivs främst ut till dem med kronisk migrän. Den senaste varianten, som tas som tabletter, godkändes av Läkemedelsverket så sent som i december. Jag har patienter som haft fler dagar med migrän än utan – de uttrycker det som att medicinen gett dem livet tillbaka. Tyvärr är den inte så lätt att få tag i ännu, och bara neurologer får skriva ut den. I Tyskland är CGRP-blockerare förstahandsval vid behandling av migrän och vi jobbar hårt för att det ska bli så även i Sverige, säger Lars Edvinsson.
Migrän
Vad är det? En neurologisk hjärnsjukdom som känns av i omgångar. De flesta med migrän får anfall en till två gånger i månaden – så kallad episodisk migrän.
Symtom: Pulserande måttlig till svår ensidig huvudvärk. Smärtan tilltar vid träning. Man kan må illa och kräkas samt bli känslig för ljud och ljus.
Migrän utan aura: Episodiska attacker som ofta håller i sig mellan 4–72 timmar.
Migrän med aura: Som ovan men med tillägg av olika synrubbningar och synfenomen.
Kan triggas av: Svängande hormoner, stress och spänningshuvudvärk. Men kom ihåg att migrän inte beror på saker man gör eller inte gör, sjukdomen är neurologisk.
Behandling: Receptfria läkemedel mot migrän, läkemedel från vårdcentralen eller specialistläkemedel från neurolog såsom CGRP-blockerare, botox m.m.
Spänningshuvudvärk
Vad är det? Den absolut vanligaste formen av huvudvärk som kommer sig av att vi spänner oss – ofta omedvetet. De allra flesta kvinnor och män upplever någon gång spänningshuvudvärk.
Symtom: Molande, tryckande värk över panna, sidorna och bakhuvudet (ej pulserande). Värken försämras inte vid fysisk aktivitet.
Kan triggas av: Sömnbrist, stress, emotionella påfrestningar, käk-/tungpressning och monoton eller felaktig arbetsställning.
Behandling: Receptfria smärtstillande, avslappningsövningar och värme. Fråga gärna om tips på apoteket.
Hormonell migrän
Över hälften av alla kvinnor som har migrän får oftast sina anfall i samband med mensen och många upplever att värken blir värre än normalt under den här perioden. Även i samband med klimakteriet får många kvinnor migrän. Det här beror på att nivåerna av hormonerna östrogen, oxytocin och progesteron förändras under dessa perioder.
Källa: Monicha Norén, sjuksköterska och klinikchef på Migränkliniken i Värnamo samt sekreterare i svenska huvudvärkssällskapet.