"Vi måste ge högre status till ett lugnare liv med minskade krav"

Stressad? Ledsen? Arg? Orolig? Hängig? Det är lätt att överväldigas av och fastna i en känsla. Det går dock att göra en hel del för att självreglera sitt mående – och kroppen är ett av dina viktigaste verktyg.

Rörelse har länge handlat mest om att stärka våra fysiska förmågor, och fokus har ofta på legat på prestation och mätbara värden, och mer sällan på de mentala effekterna. Eller, jo, vi vet att vi ofta mår bättre efter en löptur, ett danspass eller en yogaklass – men vi har sällan gått närmare in på exakt VARFÖR och HUR det får oss att må bättre.

Efter reklamen: Bli guidad i Kundalini shaking-meditation av Josefine Bengtsson

Det är något som Erika Kits Gölevik och Cecilia Gustafsson arbetat med och brunnit för i många år. I boken Balansera ditt nervsystem förklarar de hur kroppen rent fysiskt reagerar på känslor som stress och oro, och vad vi själva kan göra för att balansera dessa responser, framförallt genom rörelse.

Stress sätter sig i kroppen

Om vi inte gör det och istället förblir passiva kan känslor som inte vägs upp eller ges utlopp för sätta sig rent inom oss till den grad att vi blir stela – både mentalt och fysiskt.

Vanliga uttrycksformer för stress av olika slag är hög puls, ytlig andning och ökad risk för kronisk inflammation, trötthet, ångest, smärta och tarmbesvär – alltså våra vanligaste folkhälsoproblem.

Kroppen signalerar vad den behöver

Men, våra kroppar är jätteduktiga på att berätta för oss vad de behöver. Börjar vi lyssna på kroppens signaler kan vi dels lära oss att stanna upp i tid, men också att identifiera vilka motsatsrörelser vi kan göra för balansera upp dessa kroppsliga reaktioner och därigenom påverka hur vi mår emotionellt, mentalt och fysiskt. Och det är vårt nervsystem som är kommunikatören mellan kroppen och hjärnan.

Insikten i hur stor påverkan ett balanserat nervsystem har på våra liv kan ge oss en helt ny syn på rörelse och träning, menar Cecilia och Erika.

Cecilia Gustafsson och Erika Kits Gölevik

Cecilia och Erika har båda arbetat med träning och hälsa i över 20 år och varit frontfigurer inom såväl yoga som den mer fysiska träningsformen Soma Move, som båda har mycket gemensamt med de filosofier som nu bakas in i ”trendordet” nervsystemsreglering.

– Vår träning kan inte mätas så lätt i vikt, längd eller tid, utan mer i syfte, tillstånd och energi. Vi har alltid växlat mellan det kraftfulla, energifyllda och det stilla i vår praktik – alltså precis som vi gör när vi pratar om nervsystemsreglering, förklarar Cecilia.

Låter det flummigt? Det är det inte. Det här är någonting som våra kroppar redan kan, en av dess mest grundläggande funktioner.

Hitta balansen

– När vi känner oss låga eller ledsna så reagerar till exempel kroppen med att sjunka ihop, och när vi blir arga eller stressade så rusar pulsen och andningsfrekvensen går upp. Den här kommunikationen kan också ske åt andra hållet, så genom att röra oss på ett särskilt sätt kan vi hjälpa oss själva mot ett mer önskat tillstånd, förklarar Erika Kits Gölevik.

– Det behöver inte vara jättesvårt och komplicerat eller på ett särskilt sätt, menar Cecilia Gustafsson, och liknar nervsystemets reaktioner på stress med en gungbräda. I mitten av gungbrädan finns vårt toleransfönster – här sker naturliga, ganska behagliga och hanterbara svängningar – vi är lugna och avspända men fokuserade när det behövs. Där är det lättare att hålla balansen. Men ju högre den inre och yttre stressen blir, ju längre ut på kanterna kommer vi, och desto svårare är det att hålla balansen. Tippar brädan över hamnar man antingen på den ena sidan – i ett överspänt fly och fäkta-tillstånd eller på andra sidan, där den motsatta sker och vi istället hamnar i ett håglöst frys-tillstånd.

Men hjälp av så kallad nervsystemsreglering, alltså att röra dig och andas medvetet, kan du själv ta dig in mot mitten när brädan väger för tungt åt det ena eller andra hållet. Att göra det regelbundet kan också öka ditt toleransfönster, det vill säga din förmåga att hålla balansen även när livet levererar tung och utmanande last.

Så nervsystemsreglerar du

Men vad exakt är det då man ska göra för att hålla – eller återfå – balansen på gungbrädan?

– Lyssna inåt – hur känns det i din kropp? Vad längtar du efter? En bra tumregel är “Rör dig som du vill känna dig”, säger Cecilia Gustafsson, och fortsätter:

– När vi är uppvarvade och stressade, behöver vi hjälpa oss själva att bli lugna och avspända. En extremt enkel åtgärd är då att andas lugnt och djupt. Andas gärna ut lite längre än vad du andas in. Sikta på att försöka nå ett tiosekunders andetag. Att vagga eller gunga rytmiskt är också väldigt avslappnande och grundande, liksom att göra en framåtfällning och hänga med huvudet, exemplifierar hon.

Erika Kits Gölevik fyller i:

– Men det kan också vara så att vi först behöver få loss spänningen som stressen skapat rent fysisk. Då kan vi behöva ruska på kroppen ordentligt, dansa eller göra kanske lite mer fysisk träning för att ge hjärnan en fysisk respons på den här stressen, innan vi sedan kan varva ner och lära oss själva att slappna av igen.

Shaking – nya hälsotrenden som hjälper dig i balans

– Har vi varit uppvarvade och stressade över en längre tid, eller är med om något som är så stressande att hjärnan tolkar situationen som så överväldigande att fäkta eller fly inte kommer att fungera, kan vår lugnande del av nervsystemet agera nödbroms och istället försätta oss i ett håglöst tillstånd. När vi hamnar här kan vi liksom inte få igång oss själva. Då behöver vi göra kroppen och sinnet trygga igen. Förstå att det är okej att slappna av och att vi har tid på oss att komma tillbaka. Men, vi behöver också bjuda in rörelse för att minnas att aktivitet inte behöver vara något farligt. Mjuka gungande rörelser, att stå och skaka kroppen eller att dansa, för att åter känna på hur det är att vara en energifylld och levande kropp fungerar bra, fortsätter hon.

Vill ge högre status till sänkta krav

En av de grundläggande anledningarna till att våra nervsystem idag ofta är i behov av dessa justeringar är att i vårt samhälle aktiveras vårt sympatiska system enormt mycket mer än vad vi biologiskt är ens i närheten av att vara rustade för att hantera. Förr triggades det igång av en till exempel en björn, idag aktiveras det konstant av situationer och miljöer som får oss medvetet och omedvetet att känna oss otrygga och stressade.

Därför vill Cecilia och Erika lyfta vikten av att ge högre status till det avstressade och harmoniska tillstånd vi når när vi prioriterar lugn och närvaro. Det här behöver vi hjälpas åt med genom att sänka kraven både fysiskt och psykiskt.

– Idag det värderas det väldigt högt att vara fokuserad, framåt, duktig, driven, kraftfull. Men om vi inte värderar och prioriterar även det lugna och tillbakalutade riskerar vi att hamna i det stressade och överspända tillståndet, och där händer inte bra grejer för varken oss själva eller andra. Så en jätteviktig del är att titta på hur man värderar både sig själv och andra när vi istället är i ett tryggt och avslappnat tillstånd, och vilken typ av energi och kraft som faktiskt kommer från det. Det är en så grundläggande del för att balansera sitt nervsystem. Det är vår övertygelse att den epidemi av utbrändhet som finns just nu kommer från att det är alldeles för lågt värderat att vara i det här tillståndet, säger Erika.

Cecilia och Erika råder därför att aktivt minska situationer med jämförelse och strävan efter perfektion. Säg nej lite oftare. Du kan också minska de stressande mo­menten genom att till exempel be­gränsa ditt nyhetsintag, undvika rusningstrafik, skaf­fa tysta hörlurar – och inte minst, att sluta fylla upp varje mellanrumstid med skärmar.

Se istället till att regelbundet fylla på med lugna djupa andetag, naturupplevelser, rörelse, beröring, trygghet, gemenskap, och sammanhang där vi känner mening och har en tydlig uppgift.

I ett välbalanserat liv självreglerar vi automatiskt och klarar därför en tämligen hög press utan att hamna i det stressande överspända eller stressande håglösa tillståndet, och mår oftast bra.