Urologen om ”bortglömda” cancern – sök vård i tid
– Medelålders kvinnor som får hastigt uppkomna urinvägsbesvär ska alltid söka – och få – hjälp, säger urologen Truls Gårdmark.
Trots att urinblåsecancer är lika vanligt som malignt melanom är det få som känner till sjukdomen. Det är inte för intet som den kallas för den bortglömda cancern.
– Det finns tyvärr inget rosa band och det hålls inga galor för urinblåsecancer, konstaterar Truls Gårdmark, överläkare i urologi vid Danderyds sjukhus och ordförande i nationella urinblåsecancerregistret.
Män drabbas visserligen oftare än kvinnor – men kvinnor får oftare en allvarligare form av sjukdomen. Kvinnor får i regel också söka hjälp fler gånger innan de till slut får sin diagnos, enligt urologen.
Blod i urinen vanligaste symtomet
Det vanligaste symtomet hos drabbade kvinnor är att man kissar blod. Men det är viktigt att veta att alla inte får blod i urinen. Vissa kan i stället få trängningar eller en tyngdkänsla i underlivet.
– Symtomen vid urinblåsecancer påminner om de man får vid överaktiv blåsa och urinvägsinfektion, och det är ett problem. Med stor sannolikhet är det inte cancer när man får de här symtomen, särskilt inte hos unga kvinnor under 30 år. Men är man över 50 år ska man utredas om man kissar blod eller om den första antibiotikakuren inte hjälper, säger Truls Gårdmark.
Det här är urinblåsecancer
- Urinblåsecancer är den sjunde vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Det är lika vanligt som malignt melanom.
- Drygt 3 000 personer insjuknar varje år. Av dem dör cirka 700 personer.
- Det första tecknet på cancer i urinblåsan är i de flesta fall blod i urinen. Man kan även få trängningar, sveda när man kissar eller en tyngdkänsla i underlivet.
- Vid tidig upptäckt är överlevnadschansen minst 90 procent.
- Sjukdomen är väldigt ovanlig hos kvinnor under 40 år.
Källa: Blåscancerförbundet
Då har du rätt till specialistkontroll
För att upptäcka cancer i urinblåsan krävs en röntgenundersökning och sedan en urinblåseundersökning hos en specialist, i det här fallet en urolog. Men det är inte alla som remitteras vidare till en sådan – trots att det finns ett så kallat standardiserat vårdförlopp, SVF.
Enligt det ska man alltid utredas vidare om man är över 50 år och inte blir av med sina urinvägsbesvär efter behandling, om man kissar blod eller om besvären återkommer vid flera tillfällen, berättar Truls Gårdmark.
– Jag tycker att man själv ska föreslå för sin familjeläkare att få göra en utredning om man har snabbt nytillkomna urinvägsbesvär. Var inte rädd att fråga din doktor om du kan få ingå i ett standardiserat vårdförlopp, säger han.
Finns bra behandlingar i dag
Tidig upptäckt är viktig eftersom det finns bra behandlingar i dag. De flesta kan botas.
– Majoriteten av de som drabbas får inte en dödlig form av urinblåsecancer. 70 procent har en bra prognos. Men jämför man män och kvinnor, har kvinnor oftare en allvarlig form av sjukdomen.
Om cancern har hunnit sprida sig till omkringliggande muskler kan urinblåsan behöva opereras bort. Man får då i stället en urostomi, då urinen leds ut på magen till en stomipåse.
Standardiserat vårdförlopp
När det finns en misstanke om cancer i urinblåsan ska ett så kallat standardiserat vårdförlopp, SVF, startas. Man ska då remitteras till en urologisk enhet för utredning. SVF gäller i hela landet och ser likadant ut oavsett var man bor.
Det här räknas som välgrundad misstanke:
- makroskopisk hematuri (blod i urinen) vid ett eller flera tillfällen hos individer 50 år eller äldre.
- patienter där urinvägsblödningen uppkommit direkt efter insättning av kateter.
- misstanke om urinblåsecancer eller tumör i övre urinvägarna i samband med annan utredning.
Så kan du förebygga urinblåsecancer
Varför kvinnor oftare får en allvarlig urinblåsecancer kan bero på att kvinnor inte remitteras vidare i tid. En annan teori är att det hänger ihop med täta antibiotikabehandlingar.
– En annan vanlig riskfaktor är rökning och i dag är det framför allt unga kvinnor som röker, säger Truls Gårdmark.
Man kan också förebygga urinblåsecancer med några enkla livsstilsråd:
– Drick vatten. Blåsan vill jobba med att göra sig av med gifter och andra restprodukter. Dricker man mer, kissar man oftare och hjälper på så sätt blåsan att tömma sig oftare.
Truls Gårdmark tycker också att man ska vara mer lyhörd och inte hålla sig när man är kissnödig.
– Lyssna till signalerna från blåsan. Helst ska man kissa sex, sju gånger per dygn, säger han.
Nytt test kan avslöja urinblåsecancern
För att hitta urinblåsecancer används i dag metoderna cystoskopi (kameraundersökning av blåsan) och datortomografi-urografi. Nackdelen med dem är att de kan leda till komplikationer och att de är dyra. Nu testas ett alternativ, ett enkelt urinprov, för att minska risken för komplikationer och snabbare hitta cancern. Det kan också upptäcka eller utesluta urinblåsecancer hos patienter med blod i urinen så att de inte utreds i onödan. Det nya urinprovet testas nu på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Foto: Shutterstock/TT